Vad är en människa när börjar livet

Människans utveckling alternativt människans evolution existerar den process genom vilken enstaka assemblage primater förändrades mot för att äga dem attribut liksom människan äger idag.

Hur gick det till när djuren kom upp på land och när blev människan just människa? Och hur har livet utvecklats sedan dess och hur ser framtiden ut? Livets utveckling handlar om de levande organismernas evolution från den första urcellen till dagens biologiska mångfald och om hur allt hänger ihop och hur det fungerar

Biologiskt definieras människan (ibland kallad den moderna människan) vilket primat från arten Homo sapiens, från vilken den enda idag levande underarten existerar Homo sapiens sapiens. inom allmänhet betraktas denna underart även såsom den enda levande från släktet Homo (människor). Människans taxonomi vid familjenivå existerar enstaka något komplicerad fråga.

detta existerar helt klarlagt för att människans närmaste för tillfället levande släktingar existerar dem afrikanska människoaporna, schimpanser samt gorillor, samt nästan helt säkert för att schimpanserna existerar närmare släkt tillsammans med oss än tillsammans gorillorna. Traditionellt äger människans släktgren fått utgöra ett personlig släkt, Hominidae, medan schimpanser samt gorillor, tillsammans tillsammans med orangutanger, klassificerats liksom familjen Pongidae.

inom denna sortering kallas oss på grund av hominider. Dock blir detta allt vanligare bland vetenskapsman för att utsträcka familjen Hominidae mot för att även omfatta dem apor såsom tidigare ingick inom Pongidae, samt låta människans släktgren bli underfamiljen Homininae inom Hominidae. oss blir då homininer.

Det existerar även försvarbart för att hävda för att schimpanserna borde ingå inom vårt släkte Homo, således för att dem numeriskt värde arterna vanlig schimpans (Pan troglodytes) samt dvärgschimpans (Pan paniscus, kallas även bonobo) borde omklassificeras vilket Homo troglotydes respektive Homo paniscus eftersom dem existerar sålunda nära besläktade tillsammans människan.^[1]

Efter för att vetenskapsman ägde kartlagt genomsekvenserna hos människan^[2] samt schimpansen^[3][4] fullständigt kunde man konstatera för att skillnaden mellan människa samt schimpans existerar ungefär tio gånger större än skillnaden mellan numeriskt värde människor vilket ej existerar släkt tillsammans varandra samt ungefär enstaka tiondel från skillnaden mellan råttor samt möss.^[5] Ur sådana genetiska uppgifter förmå man genom metoden tillsammans med molekylär ur dra slutsatsen för att människans utvecklingslinje skildes åt ifrån schimpansens till omkring fem miljoner kalenderår sedan samt ifrån gorillans på grund av omkring åtta miljoner tid sedan.

hittade man dock en omkring sju miljoner tid gammalt kranium inom Tchad, klassificerat såsom Sahelanthropus tchadensis.^[6] Upphittarna tolkar detta vilket ett människoförfader samt hominid, vilket skulle betyda för att utvecklingen är kapabel äga gått skilda vägar något tidigare. Den tolkningen existerar dock ännu omstridd, andra menar för att detta kunna artikel enstaka proto-gorilla.

Ännu mer omstridd torde den koncept bli liksom framlades tid från förnamn Filler, för att människosläktet skulle äga enstaka gemensam förfader likt gick upprätt på grund av miljoner kalenderår sedan^[7][8], något vilket existerar svårt för att förena tillsammans med andra genetiska samt paleontologiska rön.

Människosläktets tidiga tillväxt skedde inom Afrika.

samtliga fossil ifrån vår utvecklingsgren ifrån på grund av 7 miljoner kalenderår sedan mot till 2 miljoner tid sedan vilket hittats levde inom Afrika. Någon gång på grund av knappt 2 miljoner kalenderår sedan började dock människoliknande varelser från släktet Homo sprida sig inom världen, samt befolkade ganska snabbt stora delar från Asien samt Europa, ända försvunnen mot land samt Kina.

Beträffande den moderna människans geografiska ursprung finns numeriskt värde primära förklaringsmodeller.

Enligt Ut ur Afrika-hypotesen utvecklades den moderna människan inom Afrika samt spred sig därifrån ut ovan världen samt konkurrerade ut andra hominider.

Det finns idag många övertygande bevis för evolutionsläran

Den multiregionala hypotesen hävdar istället för att människan utvecklades sidled ur flera åtminstone delvis isolerade populationer från hominider. Denna tillväxt inom riktning mot den moderna människan skulle då äga skett även utanför Afrika. Dock existerar den förstnämnda teorin, för att den moderna människan vilket art, Homo sapiens, ursprunglig utvecklades inom Afrika samt sedan spred sig den perception såsom äger tydligt flest anhängare,^[9] även ifall enstaka gener inom detta mänskliga genomet tros härröra ifrån korsbefruktning tillsammans med andra människoarter.

Australopitheciner antas idag artikel släktet Homos stamfäder. Båda hör mot familjen Hominidae dock just Australopithecus africanus roll vilket människans stamfader äger ifrågasatts, detta existerar fullt möjligt för att africanus istället utgör ett återvändsgränd vid evolutionens växt samt för att någon ytterligare australopithecin existerar vår förfader.

Forskning ifall människans utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Studiet från människans tillväxt omfattar flera vetenskapliga grenar, varav antropologi, paleontologi samt genetik existerar dem viktigaste.

Sedan neandertalmänniskan samt andra "grottmänniskor" upptäckts vid talet uppstod paleoantropologi liksom eget forskningsområde.

Likheten mellan människan samt vissa större apor fanns ej fräsch, dock idén ifall den arternas evolution vann ej bred acceptans förrän efter Charles Darwin publicerat Om arternas uppkomst Fastän denne inom detta verk knappt berörde frågan ifall människans ursprung innebar arbetet för att teorin ifall evolutionen genast stod tydlig på grund av dem samtida läsarna.

Thomas Huxley samt Richard Owen började debattera frågan samt då Darwin publicerade sitt verk inom frågan, Människans härledning samt könsurvalet, fanns kopplingen mellan detta naturliga urvalet samt människans tillväxt redan allmänt känd samt intensivt omdiskuterad. flera från Darwins egna lärjungar – vilket Alfred Russel efternamn samt Charles Lyell – tvekade inför tanken för att människan, tillsammans sin mentala kapacitet samt höga moral, skulle behärska äga utvecklats genom en naturligt urval.

Idag existerar dock människans evolution ifrån enstaka apliknande varelse en oomtvistat vetenskapligt faktum, låt existera för att detaljerna ännu debatteras varmt. ett apdebatt vid religiösa grundläggande principer eller fundament blossar ännu upp emellanåt, särskilt inom vissa delstater inom USA – titta kreationism samt smart design – dock denna argumentation saknar helt vetenskaplig bas.

Allt sedan Carl von Linné ägde likheten mellan dem större aporna samt människan gjort för att dessa betraktats vilket dem vilt liksom stod närmast människan. beneath talet började man spekulera inom för att schimpanser samt gorillor skulle existera människans närmaste idag levande släktingar. en naturligt steg vidare blev för att spekulera kring deras naturliga hemvist inom Afrika liksom hemorten till ett gemensam anfader.

Man hoppades därför vid för att hitta fossil ifrån dessa stamfäder inom Afrika.

Andra vetenskapsman ifrån förra sekelskiftet ville från olika skäl hellre söka mänsklighetens vagga inom Asien, samt sökte sig mot såväl Mongoliet likt land inom jaktverksamhet vid fossil. Eugene Dubois blev den förste såsom lyckades, då denne hittade "Javamänniskan" Pithecanthropus/Homo erectus vid talet.

ursprunglig vid talet hittades fossil efter förmänniskor utanför släktet Homo. kunde Raymond pilkastning förklara Australopithecus africanus. Hans sensationella fynd, "Barnet ifrån Taung", fanns en häpnadsväckande välbevarat kranium efter en unge tillsammans med enstaka avgjutning från individens hjärna. Hjärnan fanns bara kubikcentimeter dock rund mot skillnad ifrån schimpansens samt gorillans.

Dessutom ägde fyndet korta hörntänder, samt placeringen från foramen magnum, detta hål var ryggraden ansluter mot kraniet, visade för att individen gått upprätt. pilkastning drog slutsatsen för att hans fynd utgjorde ett länk mellan människan samt apan. Hans ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något stred dock mot den då vedertagna uppfattningen för att bipedalism förutsatte enstaka betydligt större hjärna samt intelligens, samt detta dröjde därför ytterligare 20 kalenderår innan hans idéer blev tagna vid allvar sedan ytterligare liknande fynd gjorts.

Tidsperioder

[redigera | redigera wikitext]

För specifika fossil ifrån dem olika tidsperioderna, titta register ovan fossil ur människans evolution.

För 65–50 miljoner tid sedan

[redigera | redigera wikitext]

Adapiderna liknade dagens lemurer samt andra halvapor (Strepsirrhini) samt existerar sannolikt anfäder mot dessa.

Omomyiderna existerar sannolikt släkt tillsammans med spökdjur, samt är kapabel även existera anfäder mot läka Haplorrhini, d.v.s. även dem egentliga aporna inom Anthropoidea, samt därmed mot oss.

För 50–35 miljoner tid sedan

[redigera | redigera wikitext]

• Eocen: dem egentliga aporna utvecklas, samt delas upp inom dem numeriskt värde grenarna brednäsor (Platyrrhini) samt smalnäsor (Catarrhini).

  Eosimias är kapabel artikel enstaka från dem allra första aporna.

• Darwinius masillae, en 47 miljoner tid gammalt fynd gjort inom Tyskland enstaka 60&#;cm utdragen varelse, tillsammans med bland annat en fotben, naglar samt tänder likt bara återfinns hos enstaka speciell kvist primater, samt skiljer fyndet ifrån grenen lemurer. andra attribut finns även, liksom preliminärt placerar detta vilt inom underordningen Haplorrhini, vilket apor samt den moderna människan härstammar ur.

För 35–25 miljoner tid sedan

[redigera | redigera wikitext]

• Oligocen: Ur dem tidiga aporna utvecklades människoapor.

  dem levde ännu inom träd samt plats växtätare.

  Se livets uppkomst

  inom Egypten besitter påträffas fynd från flera släkten inom denna assemblage, bland annat Parapithecus, Apidium samt Oligopithecus. inom Burma äger man inom avlagringar redan ifrån yngre eocen påträffat apor ur släktet Amphipithecus. dem Markattartade aporna antas äga utvecklas ur släktet Oligopithecus. ifrån yngre oligocen härstammar släktena Propliopithecus samt Aegyptopithecus.

  Aegypitopithecus brukar anses såsom hominoidernas anfader, dock vissa tror dock för att propliopithecus existerar hominidernas förfader. kanske stämmer båda antagandena samt Propliopithecus liksom en äldre släkte existerar även Aegypitopithecus anfäder. ifrån perioden 34 mot 32 miljoner kalenderår sedan fram mot 24 mot 22 miljoner kalenderår sedan saknas spår från hominoider.^[10]

För 25–10 miljoner tid sedan

[redigera | redigera wikitext]

Från äldre miocen härstammar fynd från släktena Limnopithecus inom Östafrika samt Pliopithecus inom Europa.

Pliopithecus upptäcktes redan inom franska avlagringar ifrån miocen, senare äger flera fynd framkommit såväl ifrån miocen vilket pliocen, särskilt en fynd från en nästan fullständig skelett ifrån Tjeckoslovakien äger ökat kunskaperna samt släktet Pliopithecus.^[11]

På talet gjordes dem inledande fynden från Proconsul från Louis Leakey. Tillsammans tillsammans med sin fru Mary Leakey gjorde denne beneath talet flera nya fynd.

Efterhand äger detta dock kommit för att stå uppenbart för att Proconsul ej existerar människans anfader, då arten utvecklas många lite beneath dem årmiljoner den påträffats. Släktet Dryopithecus beskrevs inledande gången redan efter en fynd inom land i västeuropa, samt äger påträffats inom all Europa, Nordafrika, Kaukasus samt Anatolien. detta existerar många närstående Proconsul skiljer sig genom enstaka bredare näsa, breda framtänder samt hörntänder tillsammans djupa rötter.

Den förekommer främst beneath yngre miocen. andra närstående fynd existerar en skellettfynd ifrån bynd Udabno såsom ursprungligen kallades Udabnopithecus, enstaka underkäke ifrån Ungern vilket kallades Hungaropithecus tillsammans flera. Dryopithecus står även nära Sivapithecus, påträffad inom avlagringar ifrån mellersta samt yngre miocen inom den Nordindiska bergskedjan Siwalikbergen.^[11]

Finns enstaka mängd olika fossil från människoapor.

Morotopithecus, Kenyapithecus, Afropithecus, Oreopithecus, Ouranopithecus, existerar ytterligare några modell. Oklart vem vilket existerar förfader mot vem.

• Ramapithecus troddes tidigare existera enstaka mänsklig förfader, baserat vid många ofullständiga fossil, dock mer kompletta fossil besitter demonstrerat för att den dels sannolikt existerar närmare släkt tillsammans med orangutanger, dels bör inordnas inom Sivapithecus

För sex–sju miljoner kalenderår sedan

[redigera | redigera wikitext]

• Sahelanthropus tchadensis^[6] (7 miljoner tid sedan, MÅS) - kanske den inledande tvåbenta primaten tillsammans hjärna såsom enstaka schimpans dock tänder drag liknande enstaka människas.
• Orrorin tugenensis^[12] (6 MÅS) - möjligen tvåbent^[13], diet likt ett människas.

  Levde inom ett skogsmiljö, ej vid savannen.

• Ardipithecus kadabba (6 MÅS)- tvåbent, diet liksom ett människas.

Någon gång nära den på denna plats tiden delades släktträdet mellan människors förfäder, samt förfäder mot dem numeriskt värde arterna schimpanser. vetenskapsman existerar ej eniga ifall vilka från ovanstående fossil såsom existerar vid vilken blad från delningspunkten.

Upptäckarna från dem tre ovannämnda arterna anser varenda för att deras eget fynd existerar ett mänsklig förfader, samt dem andra numeriskt värde existerar sidogrenar.^[14]

För fem miljoner kalenderår sedan

[redigera | redigera wikitext]

För fyra miljoner kalenderår sedan

[redigera | redigera wikitext]

För tre miljoner tid sedan

[redigera | redigera wikitext]

• Australopithecus africanus (3,3–2,5 MÅS) Pliocen, ett tillväxt från afarensis tillsammans med större hjärna samt människolikt kranium.

  Skog-savann.

• Australopithecus garhi (2,5 MÅS)
• Släktet Homo, detta likt oss själva tillhör, uppstår på grund av minimalt 2,8 MÅS.^[15]
• Homo habilis (2,5–1,5 MÅS)
• Homo rudolfensis
• Homo naledi, ett från dem maximalt nyligen funna arterna. hittades 1 fossilerade ben från 15 män/kvinnor/barn.

De äldsta stenverktyg oss äger hittat existerar även ifrån den denna plats tiden, ca 2,6 MÅS^[16] , samtida tillsammans med dem inledande medlemmarna från släktet Homo.

detta existerar enstaka rimlig gissning för att detta fanns dessa tidiga Homo såsom tillverkade verktygen. en antal Homo-fossil ifrån denna tidsperiod finns, dock dem anses på grund av distinkta till för att utgöra ett enda art, samt klassificeras oftast såsom numeriskt värde arter, habilis samt rudolfensis. Idag vet man ej säkert angående modernare Homo härstammar ifrån habilis alternativt rudolfensis.

Vissa vetenskapsman placerar både habilis samt rudolfensis inom släktet Australopithecus f. Homo.

För numeriskt värde miljoner kalenderår sedan

[redigera | redigera wikitext]

• Robusta australopitheciner existerar enstaka lag likt från vissa vetenskapsman hänförs mot en eget släkte, Paranthropus.

  dem är kapabel äga utvecklats ur Australopithecus alternativt Kenyanthropus samt ägde enstaka hjärna motsvarande omkring 40% från den moderna människans. Paranthropus fanns tvåbent samt omkring 1,4 meter upphöjd. Deras främsta kännetecken, den grova käken vars tuggmuskler plats fästa inom den benkam vilket löpte ovan kraniet, tyder vid för att den plats skräddarsydd till för att förtära grov, fiberrik kost likt rötter samt växter.

  Man tror för att detta fanns denna specialisering samt bristande vid anpassningsbarhet såsom gjorde för att gruppen ej klarade från dem miljöfluktuationer såsom blev vanliga till omkring 1,2 miljoner kalenderår sedan. Arter inom gruppen existerar Australopithecus/Paranthropus boisei (2,,2 MÅS), robustus (,2 MÅS) (i södra Afrika) samt aethiopicus (2,,8 MÅS) (Östafrika).

• Homo ergaster (ca 1,8 MÅS) då ergaster upptäcktes övergav man till gott teorin angående ett enda utvecklingslinje.

  Man accpeterade för att flera olika arter samexisterat sidled inom Afrika. ergaster besitter flera gemensamma drag tillsammans erectus samt man tror sig idag känna till för att erectus uppkom inom Afrika samt spred sig utöver Asien samt Europa. inom Afrika uppstod sedan ergaster samt, eftersom den moderna människan skiljer sig ifrån erectus vid ungefär identisk sätt liksom ergaster, tror man för att detta existerar ergaster liksom existerar människans anfader.

• Australopithecus sediba (1,95 samt 1,78 MÅS)
• Homo erectus (ca 1,,05 MÅS) - fram mot mitten vid talet betraktades enstaka utdragen rad fynd ifrån runt angående inom kurera världen vilket olika arter (till modell Pithecanthropus erectus samt Sinanthropus pekinensis), dock idag betraktas dem samtliga såsom erectus, utom kanske ergaster.

  Erectus ägde betydligt större hjärna än sina föregångare samt ungefär likartade tänder vilket den moderna människan, även angående käken fanns kraftigare. Tidigare trodde man för att erectus konkurrerades ut från andra arter på grund av omkring &#; kalenderår sedan, dock nyligen äger man fynd vid Java demonstrerat för att erectus kvar existerade till 50&#; kalenderår sedan – sidled tillsammans den moderna människan.

  Homo erectus existerar den inledande art likt detta finns skäl för att tro kunde prata samt granska eld.

• Homo georgicus (ca 1,5 MÅS) - namn liksom från vissa vetenskapsman används ifall dem erectus-liknande fossil likt hittats inom Georgien.

För enstaka miljon tid sedan

[redigera | redigera wikitext]

• Homo heidelbergensis
• Homo antecessor
• Homo cepranensis
• Homo rhodesiensis
• Homo helmei
• Samtliga inom listan ovan, heidelbergensis, antecessor, cepranensis, rhodesiensis, helmei, existerar namn liksom används ifall olika fossil inom den svårplacerade samlingen ifrån övergångsperioden mellan Homo erectus samt dess person som följer efter någon annan nedan.

  Vilka namn liksom existerar giltiga, samt vilka fossil liksom hör mot vilket namn, råder detta ingen enighet ifall. H heidelbergensis torde existera detta likt används mest.

---

• Homo floresiensis (94–13 TÅS) tid fann ett team paleontologer ifrån land samt Australien, ledda från Radien Soejono, benrester, bl.a en nästan helt skelett, från ett hittills helt okänd hominidvariant^[17] vid ön Flores inom närheten från Java, öster angående den sk.

  Wallacelinjen inom ett grotta inom Liang Bua. enstaka sektion från benen fanns bara delvis fossiliserade, samt man daterade dem yngsta mot ca 12 –13 tid.

  Fynden existerar ännu beneath stark undersökning, samt gruppen besitter ej ännu helt kunnat enas angående om detta existerar fråga angående enstaka små ras från arkaisk Homo sapiens, alternativt enstaka förkrympt Homo erectus vilket besitter överlevt sensationellt länge. detta internationella vetenskapssamfundet förefaller för att luta mot detta senare.

  Populärt kallas dessa varelser till "hobbitar".

---

• Homo neanderthalensis ( TÅS) — flera fynd – ifrån Spanien mot Uzbekistan – tyder vid för att neandertalmänniskan emigrerade ifrån Afrika före den moderna människan samt för att dem numeriskt värde arterna existerat blad nära blad beneath ett utdragen period. dem började bosätta sig inom Europa till kalenderår sedan samt vissa fynd (Gorham's cave inom Gibraltar) indikerar för att dem kvar fanns populationer därför sent likt till 28 kalenderår sedan samt möjligen mot samt tillsammans 24 kalenderår sedan.

  många tyder även vid för att neanderthalmänniskan begravde sina anhöriga långt innan den moderna människan, vilket antyder för att självmedvetande samt "livet efter detta" inledningsvis uppstod hos neanderthalmänniskan.

• Denisovamänniskan (40 TÅS)
• Människa (Homo sapiens) (– TÅS) - dem allra första fossilen man funnit från H.

  sapiens kallas ibland Cromagnon.

  • Homo sapiens idaltu existerar enstaka utdöd trolig underart från människa. Bevisen på grund av dess existens existerar en litet antal fossila skallar likt hittats inom Etiopien samt såsom anatomiskt samt kronologiskt tycks befinna sig vid en etapp mellan moderna människor Homo sapiens sapiens samt äldre typer, mot modell Homo rhodesiensis.

    Genom datering från dem vulkaniska lager inom vilka fossilen hittades besitter deras ålder bestämts mot ca. , år.

  • Homo sapiens sapiens Den tidiga moderna människan utmärker sig tillsammans sin panna samt avsaknaden från dem markerade ögonbrynsbågarna vid kraniet. Hjärnan existerar även inom ungefär identisk storlek vilket dagens människa samt ”kammen” ovan kraniet besitter helt försvunnit.
    Människans utveckling eller människans evolution är den process genom vilken en grupp primater förändrades till att ha de egenskaper som människan har idag

    detta existerar ej helt klarlagt precist hur den moderna människan spred sig ovan världen. på grund av närvarande finns detta numeriskt värde inkompatibla förklaringsmodeller likt beskriver sapiens utveckling: Den en, den multiregionala hypotesen, beskriver hur sapiens utvecklades sidled ifrån regionala populationer från erectus inom Afrika, Asien samt Europa.

    Modellen tar fasta vid vissa anatomiska likheter mellan lokala populationer från erectus samt sapiens. i enlighet med den andra teorin, den s.k. Ut ur Afrika-hypotesen, utvecklades den moderna människan H. sapiens endast inom Afrika, varefter ett mindre assemblage sedan emigrerade mot Eurasien. Denna lag konkurrerade sedan ut dem äldre människoarter likt redan fanns vid lokal, d.v.s.

    neandertalarna samt andra grupper från H. erectus, samt inget alternativt en många begränsat genutbyte skedde mellan dem olika människoarterna. Genom studier från mutationstakten hos DNA inom nukleoler samt mitokondrier besitter man kunnat fastställa för att sapiens särskiljde sig ifrån erectus på grund av omkring &#; tid sedan – vilket anses till ungt till den tidigare modellen.

    Dessutom äger man daterat dem äldsta fossil man funnit inom Afrika mot omkring &#; år^[18] sedan medan motsvarande fynd inom resten från världen existerar drygt 50&#; tid yngre. Några raser existerar ej inom vetenskaplig samt biologisk fras då detta gäller den moderna människan; skillnader beträffande hudfärg, ögonform samt andra yttre kännetecken härrör ifrån anpassning mot framför allt klimat samt solljus.

    livets utveckling, de levande organismernas evolution från den första urcellen till dagens biologiska mångfald

    Förutom avsevärt mer sofistikerad verktygstillverkning existerar indikator vid mer komplexa religiösa ritualer samt vård angående sjuka samt gamla utmärkande på grund av dem rikare lämningarna efter Homo sapiens sapiens ifrån inledande start. kultur inom form eller gestalt från grottkonst, skulpturer samt bensniderier börjar uppträda till närmare &#; tid sedan inom Afrika, dock blir ej vanligt förrän möjligen 30&#; kalenderår senare, samt skriftsystem uppträder på grund av inledande gången något alternativt en par århundraden före kalenderår före vår tideräkning.

Jämförande tabell tillsammans arter inom Homo

[redigera | redigera wikitext]

Fetstil indikerar väletablerade arter tillsammans gott ifall fossil.

titta även inventering ovan människoarter

Art	Levde då (MÅS)	Levde fanns	Kroppslängd (m)	Kroppsvikt (kg)	Hjärnvolym (cm³)	Fossil	Upptäckt / publikation från namn
H. habilis	2,5–1,4	Östafrika	1,0–1,5	30–55		många	/
H. rudolfensis	1,9	Kenya	&#;	&#;	&#;	några	/
H. georgicus	1,8–1,6	Georgien	&#;	&#;		fåtal	/
H. ergaster	1,9–1,25	Östra samt södra Afrika	1,9	&#;	–	många
H. erectus	2–0,3	Afrika, Eurasien (Java, Kina, Vietnam, Kaukasus)	1,8	60	–	många	/
H. cepranensis	0,8	Italien	&#;	&#;	&#;	1 skalltak	/
H. antecessor	0,8–0,35	Spanien, England?	1,75	90		få	/
H. heidelbergensis	0,6–0,25	Europa, Afrika	1,8	60	–	många	/
H. rhodesiensis	0,3–0,12	Zambia	&#;	&#;		enstaka
H. neanderthalensis	0,23–0,	Europa, västra Asien	1,6	55–70 (kraftigt byggd)	–	många	/
H. sapiens sapiens	0,25–nu	hela världen	1,4–1,9	55–80	–	många	—/
H. sapiens idaltu	0,16	Etiopien	&#;	&#;		3 skallar	/
H. floresiensis	0,10–0,	Indonesien	1,0	25		7 individer	/

Tidslinje

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Olmert, M., Dale, R., dem Lespinois, P.

  () Walking with Cavemen. London: BBC (faktaserie)

• Campbell, Bernard G & Loy, James D & Cruz-Uribe, Kathryn () Humankind framträdande, 9th ed Boston: Pearson Education, ISBN
• Gärdenfors, Peter () Hur Homo blev Sapiens Nora: Nya Doxa, ISBN
• Declaration on Race and Racial Prejudice (), Office for the high Commissioner for human rights (eng)
• Bamshad, M., Wooding, S., Salisbury, B.A., Stephens, J.

  Claiborne () "Deconstructing The Relationship Between Genetics And Race." Nature Reviews Genetics 5, – [1]reprint-zip

• Bamshad, M.J., Wooding S., Watkins W.S., Ostler C.T., Batzer M.A., Jorde L.B. (). "Human population genetic structure and inference of group membership." American Journal of Human Genetics 72, – reprint-pdf
• Hiernaux, J., Banton, M.

  () Four statements on the race question. Unesco. [2]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

v&#;•&#;r Människoarter Sahelanthropus tchadensis miljoner år&#;· Orrorin tugenensis6 miljoner år Ardipithecus miljoner år Ardipithecus kadabba5,,2 miljoner år&#;· Ardipithecus ramidus5,,4 miljoner år Australopithecus 4,,0 miljoner år Australopithecus anamensis4,,9 miljoner år&#;· Australopithecus afarensis3,,9 miljoner år&#;· Australopithecus bahrelghazali3, miljoner år&#;· Australopithecus africanus miljoner år&#;· Australopithecus garhi miljoner år&#;· Australopithecus sediba miljoner år Paranthropus 2,,2 miljoner år Paranthropus aethiopicus2,,5 miljoner år&#;· Paranthropus boisei2,,2 miljoner år&#;· Paranthropus robustus,2 miljoner år Homo 2,8 miljoner kalenderår - nu Homo habilis2,,4 miljoner år&#;· Homo rudolfensis2,,8 miljoner år&#;· Homo erectus1,9 miljoner - &#; år&#;· Homo heidelbergensis&#; - &#; år&#;· Homo neanderthalensis&#; - 30&#; år&#;· Homo floresiensis95&#; - 12&#; år&#;· Homo sapiens&#; - nu