Vad är den vanligaste typen alger

För staden, titta Alger, Algeriet. till andra betydelser, titta Alger (olika betydelser).

Olika typer från alger

Alger (latin: algae) existerar dem eukaryota organismer liksom utvinner energi ur ljus genom fotosyntes, vanligen lever inom dricksvatten samt ej existerar fanerogamer (Fröväxter).

dem flesta alger använder klorofyll till fotosyntesen.

Nu har man även börjat titta på hur man Colpomenia peregrina - en inflyttad ostrontjuv

dem existerar släktskapsmässigt (fylogenetiskt) vitt åtskilda samt tillhör alltså ej enstaka taxonomisk lag.

Till algerna räknas flera olika organismer, ifrån många små samt enkla encelliga mot stora samt komplexa flercelliga organismer, mot modell brunalger vilket förmå bli 60 meter långa samt väga kg. Cyanobakterier kallades förr felaktigt på grund av "blågröna alger", dock dem existerar bakterier samt ej alger.

Alger besitter traditionellt betraktats vilket enkla växter samt enstaka massiv assemblage från alger existerar besläktade tillsammans högre växter.

Olika typer av alger

dem flesta algerna existerar protister. mot protisterna räknas även bland annat urdjur, (protozoa), såsom traditionellt ansetts mer djurlika. Alger utgör alltså ej ett evolutionär kvist.

Algerna saknar ledningsvävnad till frakt från vätska.

Idag används alger inom en mängd olika områden, men oftast inom mat och hygien

samtliga alger saknar växtdel, rötter samt blommor samt andra kroppsdel såsom utmärker växterna. dem skiljer sig även ifrån andra protozoer genom för att inom allmänhet existera fotoautotrofer. Detta existerar dock ett otydlig distinktion eftersom några alger existerar mixotrofa, detta önskar yttra dem utvinner sin energi genom såväl fotosyntes vilket mot modell fagotrofi samt osmotrofi.

Hos några encelliga arter äger fotosyntesapparaten helt tillbakabildats; dessa alger förlitar sig alltså helt vid externa energikällor.

Alla algers fotosyntetiska förmåga härstammar evolutionärt ifrån cyanobakterierna. Algerna uppskattas stå till omkring 73–87 andel från den globala syreproduktionen.

De flesta alger är pyttesmå och består av en enda cell

Alger lever vanligen inom vätska alternativt vid fuktiga ställen. dem återfinns alltså både vid nation samt inom marina miljöer, dock eftersom alger saknar den ledningsvävnad samt andra attribut såsom en liv vid nation kräver existerar dem mer vanligt förekommande inom haven samt inom tropiska miljöer. Lavar består från enstaka sjöväxt inom symbios tillsammans med enstaka mögelväxt, samt inom lavar förmå algen överleva även inom torra miljöer.

Algerna äger ett betydande roll inom den marina ekologin.

De flesta alger använder klorofyll för fotosyntesen

Mikroskopiska arter liksom svävar fritt inom haven (i pelagialen alternativt vattenpelaren) kallas fytoplankton samt utgör den marina näringskedjans primärproducenter samt huvuddelen från havens växtplankton. nära Sverigeskuster finns alger bland annat inom struktur från grönslick närmast vattenytan.

I många höga koncentrationer, därför kallad algblomning, förmå dessa alger konkurrera ut andra livsformer genom för att förgifta dem samt existera farliga till badande människor.

Bentiska alger liksom tång växer framförallt inom grunda vätska samt används bland annat på grund av tillverkning från agar samt gödningsmedel.

Den vetenskap vilket studera alger kallas fykologi alternativt algologi. enstaka vetenskapsman såsom studera fykologi kallas algolog alternativt (mindre vanligt) fykolog.

Relationerna mellan alggrupper

[redigera | redigera wikitext]

Prokaryota alger

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt besitter cyanobakterier kallats till blågrönalger eftersom man tillsammans med "alger" avsåg varenda fotosyntetiska organismer inom havet.

vid senare tidsperiod räknas dock cyanobakterier ej mot algerna. dem tillhör dem äldsta organismerna vilket hittats liksom fossil samt tros härstamma ifrån prekambrium (3,8 miljarder kalenderår sedan) då dem producerade många från detta syre såsom finns inom jordens atmosfär idag. Cyanobakterierna äger den prokaryota cellstruktur liksom kännetecknar bakterier, samt deras fotosyntes äger lokal inuti cytoplasman snarare än inom inriktade organeller.

Några trådformiga cyanobakterier äger inriktade celler på grund av kvävefixering kallade heterocyster.

Eukaryota alger

[redigera | redigera wikitext]

Alla andra alger existerar eukaryota samt utför sin fotosyntes inom särskilda membranförseddaorganeller kallade kloroplaster.

Näringsämnena och mineralerna som är typiska för de bladgröna grönsaker vi äter – som järn, jod, magnesium, kalcium, vitamin A och C och folsyra – kan även hittas i alger

Kloroplaster innehåller DNA samt besitter ett struktur liksom utför för att dem liknar cyanobakterier. Man förmodar därför för att kloroplaster ett gång utvecklats utifrån därför kallade endosymbionter, bakterier liksom inneslutits inom ett ytterligare organism. Kloroplasternas funktion varierar mellan olika typer från alger, vilket återspeglar den repetitiva evolutionen från endosymbios.

(Se vidare endosymbiontteorin).

Hos tre grupper från alger finns primitiva, ursprungliga kloroplaster:

I dessa grupper omges kloroplasten från numeriskt värde membran samt äger troligen uppstått ur ett enda endosymbios. Hos rödalgerna äger kloroplasterna ungefär identisk pigmentation likt cyanobakterierna medan pigmentet hos grönalgernas kloroplaster består från klorofyll a samt b.

Klorofyll b finns hos några enstaka cyanobakterier dock saknas hos dem flesta.

Alger (latin: algae) är de eukaryota organismer som utvinner energi ur ljus genom fotosyntes, vanligen lever i vatten och inte är fanerogamer (Fröväxter)

Högre växter äger ungefär identisk pigmentation likt grönalger samt tros äga utvecklats ur dem.

Två andra grupper äger gröna kloroplaster vilket innehåller klorofyll b:

Deras kloroplaster omges från tre alternativt fyra membran samt äger troligen erhållits ifrån ett upptagen grönalg. Hos chlorarachniophyta innehåller kloroplasterna enstaka små neuklomorf, detta önskar yttra enstaka reducerad, eukaryot cellkärna liksom finns inom vissa plastider (varav chlorarachniophyta existerar en).

detta besitter spekulerats inom för att orsaken mot för att euglenidernas kloroplaster bara omges från tre membran bör existera för att dem upptagits genom myzocytos (svengelska?) snarare än fagocytos.

De återstående algernas kloroplaster innehåller samtliga klorofyll a samt c.

Klorofyll c finns ej hos prokaryota alternativt huvudsakliga kloroplaster, dock man besitter hittat ett genetisk överensstämmelse tillsammans rödalgerna vilket förmå antyda för att detta var finns enstaka släktskap. Bland dessa övriga alger finns:

I dem inledande tre från dessa grupper äger kloroplasterna fyra membran (med enstaka neuklomorf hos kryptfyterna) samt troligen besitter dem ett gemensam förfader tillsammans med identisk typ från pigmentation.

Typiskt nog äger dinoflagellaternas kloroplaster tre membran, dock mångfalden bland kloroplasterna inom gruppen existerar massiv samt några från dess medlemmar äger förvärvat sina ifrån olika håll. Apicomplexa, enstaka närbesläktad assemblage parasiter, besitter även plastider dock ej egentliga kloroplaster samt tycks äger sitt ursprung gemensamt tillsammans dinoflagellaterna.

Observera dock för att flera från dessa alggrupper innehåller medlemmar likt ej längre existerar fotosyntetiska. Några innehåller plastider dock ej kloroplaster samt några saknar mot samt tillsammans kloroplaster.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Denna skrivelse fanns ursprungligen enstaka översättning från motsvarande talar engelska produkt den 11 september

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata &#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;•&#;Fossilworks:&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;•&#;MycoBank:&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;