aguetoy.pages.dev









Är rose ett islamiskt namn

Islam samt muslimer inom Sverige

Sedan start från 1900-talet samt fram mot inom solens tid besitter Sveriges muslimska befolkning stigit ifrån några erhålla individer mot hundra tusentals. Islam besitter vid vykort tidsperiod blivit Sveriges näst största tro. dock relationerna mellan land samt den muslimska kulturen går långt tillbaka inom tiden.

Ända sedan vikingatiden (700–1000-talet) besitter människor ifrån detta enhet såsom oss inom ljus kallar land haft kontakter samt relationer tillsammans muslimska kulturer.

detta visar arkeologiska fynd likt gjorts runt ifall inom land samt går även för att studera inom arabiska samt persiska krönikor likt berättar angående vikingar liksom bedrev köp inom dem muslimska rikena.

Flera hundra tid senare, beneath 1500-talet då Gustav Vasa fanns monark, inleddes diplomatiska kontakter tillsammans med muslimska riken.

dem äldsta fanns tillsammans tatariska riken inom dagens Ryssland samt sedan tillsammans med detta stora osmanska riket tillsammans centrum inom Istanbul inom dagens Turkiet. beneath längre alternativt mindre tidsperiod befann sig muslimska delegationer inom landet. Efter förlusten inom Poltava 1709 flydde Karl XII samt hans soldater in inom osmanska riket.

var blev dem kvar mot 1714. då kungen väl återvände mot land ägde han inom följe en sextiotal osmanska muslimer, judar samt kristna vilka ägde lånat ut valuta mot svenskarna. dem levde sedan inom landet beneath några tid samt Karl XII gav dem rätten för att praktisera sina religioner, därför länge detta ej skedde offentligt.

Islam etableras vilket tro inom Sverige

Under större delen från Sveriges saga besitter staten samt kyrkan varit nära förbundna tillsammans med varandra.

för att existera svensk medborgare innebar länge för att artikel medlem inom den evangeliska lutherska kyrkan samt detta plats förbjudet för att praktisera andra religioner. en temporärt undantag infördes alltså från Karl XII. Sedan plats detta inledningsvis inom slutet från 1700-talet liksom dessa lagar lättades ytterligare.

Då kunde judar, katoliker samt kalvinister bosätta sig inom landet, samt inom slutet från 1800-talet fick svenskar riktig för att lämna statskyrkan vid villkor för att dem gick tillsammans inom något annat trossamfund såsom plats godkänt från staten. inledningsvis 1952 trädde religionsfrihetslagen inom kraft inom land.

Vanliga muslimska pojknamn och flicknamn presenteras i alfabetisk ordning och du hittar garanterat ett muslimskt namn som du tycker om

Lagen innebar ej för att man fick praktisera tro hur vilket helst, utan detta fanns just trosåskådnings- samt medlemskapsfrågan likt blev fri. Den innebar för att fanns samt enstaka fick välja för att tro vid vilken tro den ville, dock även välja för att helt stå utan religion.

Den inledande muslimen likt blev svensk medborgare utan för att lämna sin tro kom dock tidigare.

denne hette Ebrahim Umerkajeff samt kom mot landet ifrån Ryssland tid 1897. inom huvudstaden träffade han ett ung kvinna såsom hette Elisabeth Hult samt kalenderår 1901 föddes deras son Hussein. då Ebrahim valde för att bli svensk medborgare kalenderår 1919, folkbokfördes denne liksom muslimsk trosbekännare inom Svenska kyrkan.

detta fanns ingen muslimsk kyrka inom landet, likt denne kunde artikel sektion av.

Sveriges inledande muslimska förening bildas

Under 1930-talet samt även beneath andra världskrigets slutskede, kom fler muslimer mot landet. flera från dem fick hjälp från Ebrahim Umerkajeff för att etablera sig inom landet.

Rosa, kvinnonamn av latinskt ursprung med betydelsen ros

dem träffades regelbundet vid en kaffebar, Kjellsons konditori, vid Birger Jarlsgatan inom huvudstaden samt var grundade dem hösten 1949 landets inledande muslimska förening. Den hette Turk-Islam Föreningen inom landet till tro samt kultur samt blev senare enstaka kyrka. Medlemmarna strukturerade en muslimskt gravkvarter vid Skogskyrkogården inom huvudstaden samt arrangerade firanden från dem stora muslimska högtiderna inom Medborgarhuset vid Södermalm samt inom Konserthuset nära Hötorget.

enstaka från medlemmarna grundade även landets inledande källarmoské, liksom 1959–1962 nedsänkt inom Stockholmsförorten Kärrtorp.

Efter andra världskriget flyttade en stort antal människor ifrån olika länder mot landet på grund av för att jobba. dem flesta kom ifrån grannländerna, dock enstaka sektion även ifrån länder liksom Turkiet samt Jugoslavien samt flera från dem liksom kom fanns muslimer.

Långt ifrån samtliga såg sig såsom religiösa, dock ett sektion gjorde detta samt därför grundades små muslimska församlingar runt angående inom landet; ursprunglig inom storstäderna samt sedan även inom mindre industriorter.

Muslimska riksorganisationer växer fram

Under 1970-talet skedde politiska förändringar vilket gjorde detta enklare till personer liksom invandrat för att behålla samt förbättra sin traditioner, sitt hemspråk samt sin tro.

Församlingar såsom tillhörde minoritetsreligioner fick chans för att söka ekonomiskt bidrag till sin aktivitet ifall dem ägde fler än 3000 medlemmar. detta plats främst frikyrkor liksom sökte dessa medel, dock 1975 gick flera muslimska samfund samman samt grundade riksorganisationen Förenade islamiska församlingar inom land (FIFS), vilket en tid senare beviljades statligt stöd på grund av sin aktivitet.

Sedan dess äger ytterligare muslimska riksorganisationer grundats samt fått statligt stöd. inom femtio kalenderår besitter detta alltså funnits enstaka direkt samt officiell relation mellan den svenska staten samt muslimska minoriteter. Den myndighet vilket fördelar statligt stöd mot minoritetssamfund heter Myndigheten till stöd mot trossamfund (SST).

I takt tillsammans med för att den muslimska befolkningen ökat samt för att fler muslimska organisationer grundats, besitter detta blivit allt tydligare för att muslimer inom landet existerar långt ifrån ett enhetlig assemblage.

eftersom islam äger etablerats inom land från personer liksom invandrat ifrån olika länder, kulturer samt teologiska inriktningar praktiseras även tro vid olika sätt. Inom den inledande muslimska riksorganisationen FIFS uppstod detta snart motsättningar mellan olika församlingar samt några kalenderår senare grundades ytterligare ett riksorganisation, Sveriges Muslimska Förbund (SMF).

SMF äger fått statligt stöd sedan 1982.

Migrationsmönstren äger haft innebörd till hur islam besitter etablerats inom landet. beneath kriget mellan Iran samt Irak vid 1980-talet kom flera flyktingar därifrån, samt inom samband tillsammans med konflikter inom muslimska majoritetsländer inom Afrika samt Asien besitter nya flyktinggrupper kommit mot land.

Dessutom besitter personer ifrån olika muslimska majoritetsländer flyttat hit på grund av för att analysera alternativt jobba. detta innebär för att flera från dem formulering till islam vilket finns ute inom världen, även finns inom landet. Detta speglas även inom hur muslimer äger strukturerat sig inom landet. FIFS grundades huvudsakligen från personer tillsammans rötter inom turkiska samt arabiska kulturer.

Splittringen liksom ledde mot för att SMF grundades följde inom upphöjd grad etniska linjer. Församlingarna inom FIFS kom för att domineras från arabiskättade personer medan SMF dominerades från turkiskättade personer. Sedan dess äger ytterligare flyktinggrupper kommit mot land ifrån olika muslimska majoritetsländer inom Afrika samt Asien.

inom takt tillsammans med för att dem grundat församlingar samt organisationer äger även antalet riksorganisationer ökat. inom skrivande stund får sex muslimska riksorganisationer statligt stöd genom myndigheten SST.

De flesta från Sveriges samt världens muslimer existerar sunnimuslimer, medan enstaka minoritet existerar shiamuslimer.

Skillnaden mellan sunni- samt shiaislam går långt tillbaka samt besitter för att utföra tillsammans med både politiska samt religiösa delar från islams bakgrund. detta medför för att sunni- samt shiamuslimer vanligen går mot olika moskéer, äger sina egna imamer samt andra religiösa chef. dock trots dessa skillnader kunna dem även samverka inom andra organisatoriska kontext.

inom vissa från riksorganisationerna ingår detta exempelvis både sunni- samt shiaförsamlingar.

Inom både sunnitisk liksom shiitisk islam finns olika inriktningar samt teologiska inriktningar. Några inriktningar såsom finns inom landet existerar sufism, islamism samt salafism.

Sufism existerar ett inriktning var man lägger massiv vikt nära för att upprätta enstaka personlig alternativt känslomässig form eller gestalt från gudsrelation.

Därför kallas den ibland på grund av muslimsk mystik. Både sunni- samt shiamuslimer är kapabel praktisera sufism.

abrahamitisk religion Från Wikipedia, den fria encyklopedin

Utöver dem böner samt riter likt samtliga muslimer är kapabel praktisera inom moskéer alternativt hemma existerar detta vanligt för att sufimuslimer praktiserar böneritualer samt meditationstekniker vilket existerar specifika just på grund av denna inriktning. Inslag från sufism, inom struktur från litteratur, trosföreställningar alternativt riter, existerar vanliga även bland muslimer såsom ej definierar sig liksom sufier.

detta finns inga siffror vid hur flera sufimuslimer detta finns inom landet dock många preliminära uppskattningar utför gällande för att detta skulle behärska röra sig ifall mellan 5000 samt 10 000 personer.

Islamism existerar en förhållningssätt mot islam vilket finns inom såväl sunnitisk såsom shiitisk islam. Islamism kallas även ofta på grund av politisk islam samt präglas från enstaka strävan för att bygga upp en samhälle vid islamisk bas, var islams principer samt lagideal ligger mot bas till samhället.

Den sannolikt maximalt kända företrädaren på grund av islamism existerar detta Muslimska brödraskapet samt även dem politiska tolkningar från islam likt existerar rådande inom Iran. Uppfattningarna angående hur en islamiskt samhälle bör titta ut kunna dock skilja sig åt mellan olika islamistiska ideologer. detta finns vissa islamister likt menar för att detta går för att bygga upp en islamiskt samhälle vid demokratisk bas, medan andra menar för att demokrati ej existerar förenligt tillsammans med islam.

vid identisk sätt finns dem liksom menar för att samhället bör förändras vid fredlig väg, liksom dem liksom menar för att väpnad kamp existerar legitimt till för att förändra samhället.

Det går ej för att yttra hur flera svenska muslimer vilket vid en alternativt annat sätt existerar islamistiskt orienterade.

detta existerar även svårt för att forska kring eftersom detta existerar en fylld med energi eller spänning zon var detta är kapabel existera svårt för att utföra intervjuer alternativt vid andra sätt samla in information. Den undersökning likt finns äger heller ej kunnat komma fram mot någon enhetlig foto från hur islamistiska ideologier äger etablerats, organiserats alternativt praktiserats inom Sverige.

Salafism existerar enstaka form eller gestalt från fundamentalism likt vanligen förknippas tillsammans sunnitisk islam.

tillsammans med fundamentalism menas för att man önskar vandra igen mot religionens urkunder, detta önskar yttra Koranen samt traditionerna ifall vilket profeten Muhammed gjort samt sagt (Sunna).

Här hittar du muslimska namn och en förklaring till dess ursprung

Trots för att dem flesta salafimuslimer existerar överens angående för att dessa källor existerar grunden till islam samt bör läsas därför bokstavligt såsom möjligt, finns detta olika formulering till salafism. Gemensamt existerar för att dem önskar försöka återskapa detta samhälle liksom fanns beneath profeten Muhammeds samt dem inledande muslimernas period, dock metoderna på grund av för att åstadkomma detta skiljer sig åt.

dem flesta salafister tar avstånd ifrån våld liksom teknik samt önskar förändra samhället genom för att börja tillsammans sig själva samt sedan, genom för att missionera, övertyga andra. detta finns även dem likt tillsammans våld önskar producera vad dem menar existerar muslimska idealsamhällen. Den minsta grenen utgörs från dem vilket engagerar sig politiskt till för att försöka ändra samhället.

Det finns ej några tillförlitliga siffror vid hur flera muslimer inom landet likt praktiserar alternativt sympatiserar tillsammans med salafism.

Omkring 300 svenskar anslöt sig mot Islamiska Staten samt andra våldsbekajande salafistiska organisationer beneath 2010-talet, dock fler sympatiserar tillsammans med sådana islamtolkningar.

Skillnaden mellan sunni- och shiaislam går långt tillbaka och har att göra med både politiska och religiösa delar av islams historia

i enlighet med uppskattningar ifrån bland annat Försvarshögskolan samt Säpo skulle detta behärska röra sig ifall en par tusen personer inom land liksom vid en alternativt annat sätt praktiserar salafism.

Utöver dessa grenar från islam finns detta även enstaka lag muslimer inom land såsom ingår inom en samfund liksom heter Ahmadiyya.

Ahmadiyyaislam uppstod inom Indien beneath 1800-talet var ett predikant nära namn Mirza Ghulam Ahmad började samla anhängare kring sig samt sin uppdrag. dem flesta från världens ahmadiyyamuslimer anser för att Mirza Ghulam Ahmad gjorde krav vid för att artikel enstaka profet, underordnad Muhammed. detta gäller exempelvis till den samling liksom finns etablerad inom land.

vid bas från detta menar majoriteteten från världens muslimer för att ahmadiyya brutit tillsammans med islam samt därför ej besitter korrekt för att kalla sig muslimer. dem besitter därför blivit svårt förföljda inom Indien samt Pakistan samt inom stället etablerat sig inom andra delar från världen. Ahmadiyyaförsamlingen inom landet byggde landets inledande moské, inom götet tid 1976.

dem besitter även uppfört enstaka moské inom malm samt äger församlingar inom huvudstaden, Kalmar, Luleå samt Arvika. detta finns i enlighet med data ifrån samfundet drygt 1500 ahmadiyyamuslimer inom landet.



De flesta praktiserande muslimer inom land likt identifierar sig vilket sunni samt shiamuslimer existerar vare sig sufier, salafister, islamister alternativt ahmadiyyamuslimer.

Hur flera ser sig vilket muslimer?

Eftersom detta ej finns någon statistik ovan hur den svenska befolkningen identifierar sig religiöst vet oss ej hur flera vilket faktiskt själva ser sig vilket muslimer.

i enlighet med Statistiska centralbyrån äger omkring 1 000 000 personer muslimsk nationell alternativt kulturell bakgrund. ytterligare statistik pekar vid för att endast enstaka minoritet existerar engagerad inom församlingar. i enlighet med Myndigheten till stöd mot trossamfund besitter dem statsbidragsberättigade riksorganisationerna strax ovan 200 000 medlemmar (SST 2021).

SOM-institutets återkommande studie från svenska medborgares religiösa engagemang visar för att endast cirka 90 000 svenskar existerar medlemmar inom enstaka muslimsk samling samt äger besökt enstaka moské inom varenda fall ett gång beneath detta senaste året då dem genomförde sin analys. detta existerar dock långt flera fler än dem likt regelbundet praktiserar sin tro exempelvis inom moskéer, såsom ändå identifierar sig vilket muslimer.

För dem flesta människor blir tro samt religiösa riter samt ceremonier viktiga inom samband tillsammans stora händelser inom existensen – då man gifter sig, då ungar föds, då någon dör – alternativt inom samband tillsammans med dem större religiösa högtiderna.

sålunda existerar detta även till svenska muslimer. detta finns även ritualer liksom förmå artikel viktiga till enstaka sektion muslimer, mot modell för att be dem således kallade fem dagliga bönerna alternativt för att besöka moskén inom samband tillsammans med fredagspredikan. flera svenska muslimer fastar beneath månaden ramadan samt firar även den efterföljande högtiden id al-fitr.

flera skulle även inom samtliga fall någon gång inom existensen vilja besöka Mecka samt Medina inom Saudiarabien inom samband tillsammans med enstaka mindre (umra) alternativt större (hajj) vallfärd. Ännu fler deltar vid något sätt inom den sålunda kallade offerhögtiden, id al-adha, likt infaller efter den större vallfärden.

Utöver dessa högtider finns enstaka utdragen rad andra vilket är kapabel firas från enskilda grupper dock ej från varenda muslimer.

Islam (arabiska: ۘالِإسلَام, al-ʾIslām [ɪsˈlaːm] (lyssna)) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570 – 632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift

Exempelvis mawlid an-nabi, firandet från profeten Muhammeds födelsedag, alternativt ashura, då främst shiamuslimer begråter minnet ovan profetens dotterson Hussein vilket dog vid denna solens tid inom en stöt inom Karbala inom Irak.

Texten existerar skriven från Simon Sorgenfrei, professor inom religionsvetenskap, samt bearbetad från Forum till levande saga.

Bearbetning besitter faktagranskats från Simon Sorgenfrei.

Arne, Ture J. (1952). Svenskarna samt Österlandet. Stockholm: Natur samt Kultur.

Berglund, Jenny & Sorgenfrei, Simon (red.) (2009).

De flesta av Sveriges och världens muslimer är sunnimuslimer, medan en minoritet är shiamuslimer

Ramadan: enstaka svensk tradition. Lund: Arcus.

Borevi, Karin (2002). Välfärdsstaten inom detta mångkulturella samhället. Diss. Uppsala : Univ.

Borevi, Karin & Sorgenfrei, Simon (2023). “The Early Institutionalization of State–Islam
Relations in Sweden”, Journal of Muslims in Europe, vol. 13, ss. 1-20.

Carlbom, Aje (2018).

Islamisk aktivism inom enstaka mångkulturell kontext – ideologisk kontinuitet alternativt förändring? Stockholm: Myndigheten på grund av samhällsskydd samt beredskap.

Egyptson, Sameh (2023). Global politisk islam? : Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet inom land [Elektronisk resurs]. Lund: skogsdunge University.

Haglund, Anja (2023).

“Salafistiska grupper beneath Säpos radar.” Nya Göteborgsposten, 2023-09-09, https://www.gp.se/nyheter/sverige/salafistiska-grupper-under-sapos-radar.d2e77f7c-549a-40db-b5bc-b603bbeee300, besökt 2024-02-13.

Lagervall, Rickard (2018). Muslimska brödraskapet.


  • är rose  en islamiskt namn

  • enstaka kunskapsöversikt. Stockholm: FOI.

    Otterbeck, Jonas (2021). “Det rituella livet”. Olsson, Susanne & Sorgenfrei, Simon (red.). Islam: ett religionsvetenskaplig introduktion. andra upplagan Stockholm: Liber, ss. 142-162.

    Ranstorp, Magnus, Ahlin, Filip, Hyllengren, Peder & Normark, Magnus (2018). Mellan salafism samt salafistisk jihadism [Elektronisk resurs] effekt mot samt utmaningar på grund av detta svenska samhället. Stockholm: Försvarshögskolan.

    Sorgenfrei, Simon (2016).

    Sufism inom Sverige: ett lägesrapport ifrån huvudstaden, götet samt Malmö. Stockholm: kommitté på grund av statligt stöd mot trossamfund

    Sorgenfrei, Simon (2018). Islam inom Sverige: dem inledande 1300 år. Bromma: Myndigheten till stöd mot trossamfund.

    Sorgenfrei, Simon (2022). "De kommer för att existera annorlunda svenskar": berättelsen angående Sveriges inledande muslimer. Stockholm: Norstedts.

    SST 2021.

    “Statistik 2021”, https://www.myndighetensst.se/bidrag/bidrag-for-statsbidragsberattigade-trossamfund/organisationsbidrag/bidragsgrundande-statistik/statistik-2021.html, besökt 2024-02-13.

    Weissenbilder, Marcus (2019). Svenska religionstrender. Göteborg: SOM-institutet.

    Mer förståelse angående islam samt muslimer inom landet finns hos Myndigheten på grund av stöd mot trossamfund