Hur kan man förstå morfologii

Den denna plats artikeln besitter källhänvisningar, dock eftersom detta saknas fotnoter existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något vilken övning likt existerar hämtad fanns. (2024-07) Hjälp gärna mot tillsammans med för att redigera artikeln, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

Morfologi alternativt formlära existerar den sektion från lingvistiken vilket studera ordens struktur, deras former samt bildning.

Ordet existerar den minsta relevanta enheten på grund av syntaxen, dock även dessa enheter besitter ett inre struktur, samt inom dem flesta tungomål (om ej alla) förmå man klart urskilja delar från mening, likt regelmässigt kunna förknippas tillsammans delar från andra mening.

liknande orddelar kallas till språkets minsta betydelsebärande enhet.

Sambandet mellan mot modell potatis, potatisar samt potatisskalare existerar på grund av ett modersmålstalare från svenska helt tydlig. Lika tydlig existerar detta för att förhållandet mellan dessa mening går för att uttrycka såsom regler, vilka förmå tillämpas vid flera, flera andra ordpar.

vid identisk sätt liksom potatis förhåller sig mot potatisar, förhåller sig lök mot lökar, potatis besitter identisk funktion inom potatisskalare vilket lök inom lökskärare. inom detta inledande exemplet rör regeln pluralbildning samt inom detta andra exemplet enstaka regel på grund av hur sammansatta mening är kapabel bildas.

Termen morfologi introducerades från August Schleicher 1859: Für die Lehre von der Wortform wähle ich das Wort "Morphologie" ("Vad gäller läran angående ordformerna, väljer jag termen 'morfologi'", Mémoires Acad. Impériale 7/1/7, 35).

Lexem samt ordformer

[redigera | redigera wikitext]

I vardagligt tungomål existerar termen ord tvetydigt.

ifall oss återvänder mot exemplet tillsammans med potatis samt potatisar, sålunda existerar dessa inom ett innebörd identisk mening (båda existerar dem substantiv likt avser identisk typ från rotväxt, enbart antalet skiljer sig åt), dock inom enstaka ytterligare innebörd existerar dem numeriskt värde olika mening (de förmå ej inom samtliga typer från satser bytas ut mot varandra).

Skillnaden mellan dessa numeriskt värde betydelser från mening existerar troligen den maximalt fundamentala samt viktiga inom morfologin. Den inledande betydelsen, var potatis samt potatisar anses artikel identisk mening, kallas till lexem, den andra till ordform. vid därför sätt är kapabel oss yttra för att potatis samt potatisar existerar olika former från identisk lexem.

dem numeriskt värde orden potatis samt potatisskal avser däremot ej identisk typ från objekt, samt dem utgör numeriskt värde olika lexem.

Den form eller gestalt likt vanligen används på grund av för att företräda en lexem, kallas till dess grundform alternativt lemma.

Böjning samt ordbildning

[redigera | redigera wikitext]

Om man tar begreppet lexem inom beaktande, förmå man urskilja numeriskt värde typer från morfologiska regler.

Några regler rör hur olika ordformer står inom relation mot varandra, medan andra regler rör hur olika lexem står inom relation mot varandra. Den inledande typen från regler kallas till böjningsregler samt den andra typen på grund av ordbildningsregler. en förenklat sätt för att uttrycka detta existerar för att ordbildningsregler skapar nya mening (det önskar yttra lexem), medan böjningsregler skapar nya ordformer från identisk mening (lexem).

Ordbildningsregler förmå man dela upp inom numeriskt värde typer: avledning samt sammansättning.

Lär dig om ords formella egenskaper, ljudförändringar, böjning och hur morfologin formar betydelsen och användningen av ord

Sammansättning existerar då man utgår ifrån numeriskt värde alternativt flera fullständiga lexem samt fogar samman dessa mot en nytt lexem. Potatisskal existerar mot modell en sammansatt mening, då både potatis samt skal existerar fullständiga lexem. Avledning å andra sidan existerar ett typ från ordbildning var varenda komponenterna ej existerar självständiga lexem, utan några från dem existerar mot modell prefix alternativt suffix.

vid sålunda sätt existerar mot modell termen oberoende bildat från prefixet o-, vilket fogats mot lexemet beroende. Beroende inom sin tur existerar bildat från lexemet bero, mot vilket fogats suffixet -ende.

Morfologi är ett begrepp inom lingvistiken som beskriver studiet av ordens struktur och form

Dessa affix existerar alltså ej lexem, dock dem existerar ändå betydelsebärande orddelar – språkets minsta betydelsebärande enhet.

Gränsdragningen mellan böjning samt ordbildning existerar långt ifrån ständigt lika lätt för att utföra likt inom exemplen ovan. detta finns en flertal fall var oenighet råder angående om ett given regel bör betraktas såsom enstaka böjningsregel alternativt enstaka ordbildningsregel.

Paradigm samt morfosyntax

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet paradigm (böjningsmönster) existerar nära associerat tillsammans begreppet böjning. en lexems paradigm existerar samtliga dem ordformer liksom detta förmå inträffa inom, grupperat efter grammatisk kategori.

Det är av stor betydelse när man läser långa ord och när man stavar

Välkända modell vid paradigm existerar verbkonjugationer samt substantivens deklination.

De olika ordformerna förmå ofta ställas upp inom tabellform, tillsammans med gemensamma särdrag såsom tempus, aspekt, modus, numerus, genus alternativt kasus liksom kategorier. ett tabell ovan dem personliga pronomina inom svenskan skulle mot modell nyttja sig från kategorierna individ, numerus, genus samt kasus.

Vilka kategorier likt används till för att gruppera mening inom paradigm beror vid vilket liksom existerar syntaktiskt betydelsefull till språket inom fråga. inom en tungomål var mot modell verbet måste böjas beroende vid subjektets numerus, existerar självklart numerus enstaka betydelsefull kategori.

Den allra största skillnaden mellan böjning samt ordbildning existerar för att dem olika böjningsformerna existerar organiserade inom paradigm, vilka bestäms från syntaktiska krav. Den sektion från morfologin likt behandlar samspelet mellan syntax samt morfologi kallas på grund av morfosyntax, samt inom morfosyntaxen sysslar man ej tillsammans med ordbildning.

Allomorfer samt morfofonologi

[redigera | redigera wikitext]

I beskrivningen ovan förbigicks detta faktum för att ej samtliga substantiv bildar plural genom för att foga -ar mot lexemets grundform.

Rotmorfemet är ”innehållet”

inom själva verket finns detta en flertal ändelser vilket används till för att forma plural: flicka använder -or, träd använder nollplural tillsammans med mera.

Det existerar enstaka från dem största källorna mot förvirring inom morfologin för att detta ytterst sällan råder en ett-till-ett-förhållande mellan funktion samt struktur.

inom detta fall kunna -ar, -or, -er samt nollplural betraktas såsom varianter från en pluralmorfem. liknande varianter kallas till allomorfer.

Man är kapabel skilja vid flera typer från allomorfer. inom vissa fall råder fri variation mellan vilken variant man använder, dock vanligen existerar vilken allomorf liksom skall användas betingad från fonologiska regler.

detta förekommer även för att enstaka funktion, såsom plural, fylls från enstaka struktur såsom ej vid något sätt existerar fonologiskt relaterad mot andra former, därför kallad suppletion.

Det vanligaste existerar dock den fonologiskt betingade variationen mellan allomorfer.

Ord består ofta av ett rotmorfem, t

Olika fonologiska regler bestämmer vilka typer från språkljud såsom kunna inträffa tillsammans, samt morfologiska regler skulle behärska leda mot för att dessa fonologiska regler bryts. Språket löser då detta genom för att nyttja sig från enstaka fonologiskt acceptabel allomorf. Studiet från hur allomorfer uppstår genom en samspel mellan språkljud samt morfologi kallas på grund av morfofonologi.

flera morfofonologiska regler faller beneath detta likt kallas på grund av sandhi.

Lexikologi

[redigera | redigera wikitext]

Lexikologi alternativt lexikal morfologi existerar den sektion från morfologin liksom sysslar tillsammans med ordförrådet, vilket ifrån morfologins synvinkel existerar dem lexem likt en tungomål använder sig från.

För lärare är det nödvändigt att ha goda kunskaper i språkets struktur och uppbyggnad – det vi ofta kallar grammatik

Denna sektion från morfologin sysslar maximalt tillsammans ordbildning, vare sig detta rör sammansättning, avledning alternativt lånord.

Morfologisk typologi

[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet delade filologer in världens tungomål baserat vid deras morfologi. Denna indelning klassificerade vissa tungomål liksom isolerande, vissa vilket agglutinerande samt vissa vilket syntetiska.

Utmärkande till dem isolerande språken plats för att dem ansågs äga många lite morfologi (åtminstone böjningsmorfologi). dem agglutinerande språken ägde språkets minsta betydelsebärande enhet vilket fanns lätta för att urskilja samt separera ifrån varandra. dem syntetiska språken plats rika vid böjningsmönster, var enstaka enskild form eller gestalt kunde omfatta flera separata funktioner.

Morfologisk medvetenhet handlar om att förstå och uppmärksamma den morfologiska strukturen i ord

detta klassiska exemplet vid en isolerande tungomål existerar kinesiska, vid agglutinerande tungomål turkiska samt vid syntetiskt tungomål latin alternativt grekiska. dock då man tar den stora variation liksom återfinns bland världens tungomål blir detta tydlig för att detta ej går för att enkelt dela in dem inom dessa tre kategorier.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

• Bauer, Laurie.

  (2003). Introducing linguistic morphology (2nd ed.). Washington, D.C.: Georgetown University Press. ISBN 0-87840-343-4.

• Bubenik, ljus. (1999). An introduction to the study of morphology. LINCON coursebooks in linguistics, 07. Muenchen: LINCOM Europa. ISBN 3-89586-570-2.
• Haspelmath, Martin. (2002). Understanding morphology.

  London: Arnold (co-published bygd Oxford University Press). ISBN 0-340-76025-7 (hb); ISBN 0-340-76026-5 (pbk).

• Katamba, Francis.
  Det fokuserar på hur ord bildas och analyserar ordens minsta betydelsebärande enheter, så kallade morfem

  (1993). Morphology. Modern linguistics series. New York: St. Martin's Press. ISBN 0-312-10101-5 (hb); ISBN 0-312-10356-5 (pbk).

• Matthews, Peter. (1991). Morphology (2nd ed.). Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-41043-6 (hb); ISBN 0-521-42256-6 (pbk).
• Spencer, Andrew, & Zwicky, Arnold M. (Eds.) (1998).

  The handbook of morphology. Blackwell handbooks in linguistics. Oxford: Blackwell. ISBN 0-631-18544-5.