Vad tjänar tyskland pengar på

En EU-budget måste ständigt gå jämnt upp eftersom unionen inom princip ej får låna mot verksamheten alternativt beskatta medborgare alternativt företag.

detta finns en överbyggnad satt för hur massiv EU-budgeten får vara: 1,46 andel från ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). Hittills äger utgifterna inte någonsin hamnat så högt.

Hur massiv EU:s ekonomisk plan bör existera samt hur den grovt bör fördelas, läggs fast för sju år framåt från stats- samt regeringscheferna.

Dessa måste artikel helt överens eftersom budgetbeslut kräver enhällighet. Därefter bör långtidsbudgeten godkännas från Europaparlamentet.

Nuvarande flerårsbudget löper mellan 2021 samt 2027 samt är på 1 270 mdr euro.

ett årlig, mer omfattande, ekonomisk plan fastställs sedan varenda höst från ministerrådet samt Europaparlamentet efter förslag från EU-kommissionen. Skulle parterna ej bli överens inom tidsperiod rullar detta senaste årets ekonomisk plan vidare.

EU:s ekonomisk plan för året 2022 låg på 170 miljarder euro (över 1 700 miljarder kronor) vilket ungefär motsvarade 1 andel från EU-ländernas totala bruttonationalinkomst (BNI).

likt jämförelse förmå nämnas för att Sveriges utgiftsbudget identisk år uppgick mot 1 069 miljarder kronor.

EU:s intäkter hämtas alltså från medlemsländerna samt är från tre slag:

• Välståndsavgiften baserar sig på varenda lands bruttonationalinkomst samt är den största delen från medlemsavgiften (runt 75 procent)
• Momsavgiften räknas ut på varenda lands momsbas (cirka 11 procent)
• Tullar, jordbruksavgifter, ränteinkomster samt skatter från EU-anställda (14 procent)

Pengarna används sedan mot olika stöd.

Större delen går på så sätt åter mot medlemsländerna. Utgifterna fördelar sig ungefär så här:

• Strukturfonder (33,5 procent)
• Jordbruk, landsbygdsutveckling, miljö samt fiske (32 procent)
• Tillväxt, undersökning samt digitalisering (12 procent)
• Administration samt löner (6,5 procent)
• Bistånd, grannländer samt utrikespolitik (9 procent)
• Migration samt gränsförvaltning (2 procent)
• Säkerhet samt försvar (1,3 procent)

De länder likt får störst bidrag är länder tillsammans med regioner där genomsnittsinkomsten är många låg alternativt likt bedriver jordbruk.

Ett nation vilket land betalar mer än detta får igen dock hur många, skiljer sig år för år.

Mellan åren 2016–2021 betalade Sverige från 24 mot 52 miljarder kronor inom årlig EU-avgift samt fick åter mellan 10 samt 15 miljarder kronor genom olika EU-bidrag.

Budgeten 2021–2027

Storbritanniens utträde innebär för att cirka 12 andel från EU:s ekonomisk plan föll försvunnen samt när ett färsk sjuårsbudget skulle slutförhandlas sommaren 2020 tyngdes medlemsländerna från covid-19-pandemin.

Trots problemen enades EU-länderna ifall enstaka ekonomisk plan inom identisk storleksordning liksom tidigare.

Det fanns flera nyheter inom denna långtidsbudget, mot modell för att 30 andel från samtliga anslag inom varenda utgiftsområden bör avsättas för klimatrelaterade åtgärder. Digitalisering bör prioriteras.

enstaka försvarsfond sattes upp för första gången (på 8 miljarder euro) samt området hälsa förstärktes för för att behärska förbereda EU inför ett framtida pandemi. ett färsk intäktskälla för EU besitter också godkänts – enstaka betalning på medlemsländerna på plast likt ej återvunnits.

En massiv information fanns EU-ländernas beslut för att en nation likt ej respekterar rättssäkerheten utan inom stället äventyrar EU:s finanser genom för att mot modell blunda för korruption, ej bör behärska ta sektion från varken EU-budgeten alternativt återhämtningsfonden.

likt ett följd nekades både Ungern samt Polen sina andelar inom väntan på för att dem skulle rätta brister inom sina respektive rättsväsen.

Utöver långtidsbudgeten valde EU-länderna för att gemensamt låna ihop mot enstaka fond avsedd för att stödja medlemsländernas ekonomiska återhämtning efter pandemin.

EU får inom princip ej låna mot sina utgifter dock denna fond, kallad NextGenEU kunde tillåtas, dels för för att detta fanns enstaka investeringsfond, dels för för att lånen blev tagna från dem enskilda länderna (även ifall EU står likt garant). Målet för NextGenEU plats för att få ihop 750 miljarder euro varav 390 miljarder skulle blir betald ut såsom bidrag samt 360 miljarder liksom lån mot enskilda EU-länder.

Ett EU-land såsom önskar få ut sin sektion från fonden måste lämna in enstaka strategi liksom visar för att man möter vissa villkor vilka går grabb inom grabb tillsammans EUs prioriteringar för långtidsbudgeten:

• minst 30 andel bör gå mot klimatinvesteringar;
• minst 20 andel bör användas för digitala satsningar;
• reformer bör genomföras för för att modernisera ekonomin

Sveriges andel inom fonden motsvarar ungefär 38 miljarder kronor samt enstaka svensk strategi godkändes hösten 2021.

kvar 2024 ägde dock inga valuta betalats ut mot land vilket på bas från stigande transportutsläpp ej möter klimatmålen inom den svenska planen.

Texten är uppdaterad/granskad 1 oktober 2024. Redaktör: Lena Höglund

Europeiska unionen

Fullständigt namn: Europeiska unionen/European Union 

Grundad år: 1957

Högsta ledare: Europeiska rådets ordförande Charles Michel; EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen; EU-parlamentets ordförande Roberta Metsola

Medlemmar: Belgien, Bulgarien, Cypern, land, land i baltikum, land i norden, land i västeuropa, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, land, Tjeckien, Tyskland, Ungern samt Österrike

EU:s hemsida