Lag 1989253 om allmänna helgdagar
mHelgdagar inom Sverige
En helgdag existerar inom landet enstaka arbetsfri solens tid avsedd till vila alternativt religiösa högtider. inom landet existerar helgdagarna fastställda inom Svensk författningssamling vilket ett vilodag, alternativt ett ytterligare solens tid inom enstaka register från helgdagar, varav somliga ständigt hamnar vid enstaka fix veckodag, medan andra beräknas sålunda för att dem hamnar vid olika veckodagar olika år.[1] Helgdagar kallas röda dagar då dem ofta utmärks tillsammans rött inom kalendrar, medan övriga dagar vanligtvis existerar märkta inom mörk.
Sverige besitter numeriskt värde sekulära helgdagar, inledande femte månaden i året sedan 1939 respektive Sveriges nationaldag sedan 2005. Övriga helgdagar, däribland varenda söndagar, existerar kyrkliga helgdagar vilket besitter sitt ursprung inom kristendomen – tillsammans undantag från midsommardagen[källa behövs] såsom levt kvar sedan forntiden (men vilket sedan 300-talet e.Kr.
Utfärdad: 1989-05-18även firats liksom Johannes Döparens födelsedag).
Allmänna helgdagar samt helgdagsaftnar inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Söndagar existerar inom lagens fras allmänna helgdagar, dock på denna plats räknas övriga helgdagar samt dessas helgdagsaftnar upp.
| Datum 2024 | Namn | Beräkning |
|---|---|---|
| 1 jan | Nyårsdagen[Not 1] | Fast datum, 1 januari |
| 5 jan | Trettondagsafton[Not 2] | Fast datum, 5 januari |
| 6 jan | Trettondedag jul | Fast datum, 6 januari (Trettondedagen) |
| 28 mar | Skärtorsdagen[Not 2] | Rörligt datum, torsdagen före Påskdagen |
| 29 mar | Långfredagen | Rörligt datum, fredagen före Påskdagen |
| 30 mar | Påskafton | Rörligt datum, lördagen före Påskdagen |
| 31 mar | Påskdagen | Rörligt datum, inledande söndagen efter ecklesiastisk fullmåne, efter vårdagjämningen |
| 1 apr | Annandag påsk | Rörligt datum, dagen efter påskdagen (d.v.s.
ett måndag) |
| 30 apr | Valborgsmässoafton[Not 2] | Fast datum, 30 april |
| 1 femte månaden i året | Första maj | Fast datum, 1 femte månaden i året |
| 9 femte månaden i året | Kristi himmelsfärdsdag | Rörligt datum, sjätte torsdagen efter påskdagen |
| 18 femte månaden i året | Pingstafton | Rörligt datum, dagen före pingstdagen (d.v.s. Prop enstaka lördag) |
| 19 femte månaden i året | Pingstdagen | Rörligt datum, sjunde söndagen efter påskdagen |
| 6 jun | Sveriges nationaldag | Fast datum, 6 juni |
| 21 jun | Midsommarafton[Not 3] | Rörligt datum, fredagen mellan 19 juni samt 25 juni (fredagen före midsommardagen) |
| 22 jun | Midsommardagen | Rörligt datum, lördagen mellan 20 juni samt 26 juni |
| 1 nov | Allhelgonaafton[Not 2] | Rörligt datum, fredagen mellan 30 oktober samt 5 november |
| 2 nov | Alla helgons dag | Rörligt datum, lördagen mellan 31 oktober samt 6 november |
| 24 dec | Julafton[Not 3] | Fast datum, 24 månad |
| 25 dec | Juldagen | Fast datum, 25 månad |
| 26 dec | Annandag jul | Fast datum, 26 månad |
| 31 dec | Nyårsafton[Not 3] | Fast datum, 31 månad |
Noter:
- ^Föregående dygn, alltså 31 månad nederst inom tabellen, räknas liksom vilodag i enlighet med 3 a § inom Semesterlagen samt existerar därmed arbetsfri.
- ^ [abcd] Denna solens tid äger ej lagstadgad ställning likt arbetsfri ljus.
flera arbetsplatser besitter ändå förkortad arbetstid i enlighet med kollektivavtal alternativt lokala avtal.
- ^ [abc] Denna ljus räknas liksom vilodag i enlighet med 3 a § inom Semesterlagen samt existerar därmed arbetsfri.
Se även Helgafton samt Annandag.
Allmänt lediga dagar inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Tre helgdagsaftnar existerar sedan länge jämställda tillsammans söndagar inom vissa situationer nämligen midsommarafton, julafton samt nyårsafton. inom fråga ifall semesterledigheter regleras detta inom 3 a § från Semesterlagen. vid dessa helgdagsaftnar äger mot modell banker samt myndigheter helt stängt.
obrev delas heller ej ut dessa dagar. Däremot existerar dessa helgdagsaftnar ej jämställda tillsammans med söndagar gällande bl.a. trafik- samt parkeringsbestämmelser - då anses dessa helgdagsaftnar likt veckodag.
Andra helgdagsaftnar existerar inom regel ej arbetsfria i enlighet med gällande avtal vid arbetsmarknaden. Däremot existerar detta vanligt för att flera arbetsplatser genom år avtalat sig mot ledighet genom för att jobba lite mer vid andra dagar samt detta existerar då enstaka således kallad halvdag.
vid dessa helgdagsaftnar äger mot modell banker samt myndigheter öppet, fast tillsammans med begränsade öppettider.
Mitt förslag: En ny lag om de dagar som är allmänna helgdagar ersätter de nuvarande bestämmelserna i ämnet utan några ändringar i sakbrev delas ut vilket vid ett dagligt liv.
Huruvida man existerar helt alternativt halvt ledig vid dem helgdagsaftnar likt ej existerar för att jämställa tillsammans med helgdag (såsom valborgsmässoafton) regleras inom regel inom kollektivavtal.
Helgdagsreformer
[redigera | redigera wikitext]1571 års kyrkoordning
[redigera | redigera wikitext]Under reformationen avskaffades en stort antal från dem helgondagar såsom ägde flora fram inom den katolska kyrkan genom medeltiden, bland annat Eriksmässa.
dem kvarvarande helgdagarna listades inom 1571 års kyrkoordning:[2][3]
- Kristusdagarna:
- Mariadagarna:
- Apostladagarna (utom Petrus Cathedraticus):[3][4]
- Pauli omvändelse, 25 januari
- Mattias dygn, 24 februari
- Filippos samt Jakob den yngres dygn, 1 maj
- Petrus samt Paulus dödsdag, 29 juni
- Jakob den äldres dygn, 25 juli
- Petri fäng, 1 augusti
- Bartolomeus ljus, 24 augusti
- Matteus dygn, 21 september
- Judas Taddeus samt Simon Ivrarens ljus, 28 oktober
- Andreas dödsdag, 30 november
- Tomas ljus, 21 december
- Johannes dygn, 27 december
- Den helige Johannes Döparens dag
- Mickelsmäss
- Allhelgonadagen
Kungliga förordningen den 4 november 1772
[redigera | redigera wikitext]År 1772 reducerades antalet helgdagar betydligt återigen genom kungliga förordningen den 4 november 1772 angående sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning alternativt indragning.
Några helgdagar flyttades mot nästa vilodag medan andra avskaffades helt.[5] Totalt 23 helgdagar drogs in i enlighet med förordningen.
Annandag pingst utgår ur förteckningen[6]
Första maj
[redigera | redigera wikitext]Första femte månaden i året blev allmän helgdag inom land 1939, såsom den inledande icke-kristna helgen.
Lag 1952:48
[redigera | redigera wikitext]År 1952 antogs team 1952:48 såsom började gälla året efter. Den berörde tre helgdagar.
Jungfru Marie bebådelsedag flyttades mot närmaste vilodag. Midsommardagen förlades vid identisk sätt mot närmaste veckodag. Dessutom infördes ett färsk helgdag, varenda helgons dygn, vid lördagen före allhelgonadagen. Anledningen mot förändringen fanns bland annat för att man ville ge yrkesarbetande enstaka sammanhängande ledighet.
1 § Med allmän helgdag avses i lag eller annan författningLördagarna plats nära den tiden arbetsdagar.[2]
Nationaldagen
[redigera | redigera wikitext]Svenska flaggans solens tid samt Sveriges nationaldag den 6 juni blev allmän helgdag 2005. identisk tid förlorade annandag pingst sin tidigare helgdagsstatus samt blev vanlig arbetsdag.
Tidningsfria dagar
[redigera | redigera wikitext]Tidningsfria dagar existerar en term vilket används ifall vissa helgdagar då inga från dem stora dagstidningarna (eller övriga tidningar likt inom vanliga fall utkommer den veckodagen) ges ut inom pappersform samt distribueras.
för tillfället till tiden uppdateras dem dock vanligen vid internet även dessa dagar, såsom existerar följande: