Hur ser samen i norrland ut
Norrland
- För andra betydelser, titta Norrland (olika betydelser).
| Norrland | |
| Landsdel | |
Sverigekarta tillsammans Norrlandslandskapen utmarkerade |
Norrland ([ˈnɔ̌rːland] (lyssna)) existerar den nordligaste samt mot ytan största från Sveriges tre landsdelar samt definieras traditionellt från nio landskap: Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten samt Lappland.[1] Norrland definieras idag ofta vilket fem län,[1] tillsammans med total yta 261 292 km²,[2] alternativt landyta 240 502 km², vilket utgör 59,1 procent från Sveriges landyta.[3] Den fastboende befolkningen uppgår mot 1 188 031 invånare (2021),[4] vilket utgör cirka 11,3 procent från Sveriges befolkning, något liksom återspeglas inom Norrlands låga befolkningstäthet, cirka 4,9 invånare per km².[3] inom Norrland talas sedan utdragen tidsperiod åter även minoritetsspråkensamiska samt meänkieli.
Norrland sträcker sig utmed bergskedjan Skanderna såsom utför landskapet kuperad. Norrlands inland väster ifall högsta kustlinjen äger inte någonsin varit övertäckt från ocean samt större insjöar samt saknar därför dem finkorniga sedimentjordarter likt existerar maximalt lämpade till jordbruk, vilket äger bidragit mot för att inlandet existerar glesbefolkat.
Samerna är en av Sveriges fem nationella minoriteterJordbruket nådde ej landsdelen förrän beneath yngre bronsålder. Järnåldersfynd visar emellertid för att välstånd uppstod vid norrländska handelsplatser mot resultat från för att grundlig mängder järn utvanns ur dem flera myrmarkerna samt järnrika sjöarna inom Södra Norrlands inland, samt från för att enstaka fångstkultur bedrev pälshandel tillsammans med bondekulturen längs tillsammans med norrländska älvar till utskick främst mot Mälardalen samt vidare mot kontinenten.
en småkungarike alternativt hövdingadöme uppstod inom Mellannorrland senast vid 500-talet dock kollapsade vid 600-talet. inom ungefär identisk område utvecklades medeltidens Stor-Hälsingland, vilket blev grunden mot detta vilket senare kallades på grund av Norrland.
Den stora resurser vid täckt område medförde för att flera vattensågar äger lokaliserats mot Norrland sedan 1570-talet, samt järnbruk sedan 1600-talet.
Sveriges industrialisering är kapabel anses äga startat tillsammans med sågverken inom Mellannorrland,[5] var ångdrivna sågar började anläggas 1849. Detta, tillsammans tillsammans med för att malmbanan möjliggjorde ökad gruvdrift inom malmfälten inom Norra Norrland ifrån 1887, resulterade inom ett avgörande nettoinflyttning mot Norrland. Den pågick mot 1930-talet, samt folkmängden fanns såsom störst omkring kalenderår 1960.
Sedan tidigt 1900-tal existerar enstaka ansenlig andel från Sveriges elproduktion, massaindustri, gruvbrytning samt elintensiva tillverkningsindustri lokaliserad mot Norrland,[6] resulterande inom för att samtliga Norrlandslän besitter högre varuproduktion per capita än riket (2018).[7]
Namnets ursprung samt innebörd
[redigera | redigera wikitext]Namnet Norrlanden dyker upp på grund av inledande gången 1435 inom en skrivelse ifrån Karl Knutsson (Bonde), var detta står för att bud utgått mot Hälsingland samt "annorstädes inom Norrlanden".
Denna pluralform existerar den ursprungliga samt uttrycker för att termen omfattade flera nation alternativt landskap vid båda sidor angående Bottenhavet samt Bottenviken. inom Karlskrönikan, såsom färdigställdes nära mitten från 1400-talet, nämns "all Norland" liksom detta zon vilket skulle upplåtas åt Erik Puke, liksom då plats innehavare från Korsholms slottslän tillsammans med säte inom Korsholms slott inom Gamla Vasa inom nuvarande landskap Österbotten.
Redan 1329 förekom dock namnet Östernorlandia inom enstaka latinsk urkund vilket beteckning på grund av Österbotten. Rimligen innebär detta för att även Västernorrlandia fanns nära identisk period, dock detta namnet är kapabel ej påvisas förrän omkring 1620. "Norrlanden" plats troligen ett talspråklig sammanfattande benämning likt uppkommit inom Mellansverige samt liksom inledningsvis därför småningom började användas inom den svenska förvaltningen samt jurisdiktionen.[8]
Norrlandsnamnet kom för att ersätta namnet Hälsingland likt beteckning vid detta svenska rikets nordligare delar samt fick samtidigt enstaka något större omfattning.
Hälsingland ägde inom start från 1300-talet omfattat all ostkusten norr angående Gästrikland, åtminstone upp mot Umeå samt Bygdeå socknar, dock inom slutet från 1300-talet även området längst bort upp inom Bottenviken samt ett bit ovan vid nuvarande finska sidan. "Norlandiæ" omfattade vid 1460-talet dessutom Gästrikland, i enlighet med historieskrivaren Ericus Olai, liksom lät Dalälven forma gräns mot övriga land.
Norrland förblev dock vagt definierat fram mot Gustav Vasas period. då bonderiksdagsmännen mot 1567 års riksdag räknas upp inom enstaka längd används huvudrubriken ”Norlanden” till representanterna ifrån Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland samt Västerbotten (som då även sträckte sig in inom nuvarande Finland). Mindre vanligt äger varit för att även räkna Dalarnas representanter liksom norrlänningar.[8]
Kustlandskapen ovanför Dalälven blev 1611 en självständigt lagmansområde, Norrlands lagsaga, beneath Axel Oxenstierna.
beneath år 1620–1634 förenades Österbotten samt samtliga ”Västernorrlanden” mot en samlat ståthållardöme, kallat Norrlands län[1]. Annars äger Norrland ej utgjort någon byråkratisk indelning.[8]
Jämtland samt Härjedalen blev ett sektion från Norrland inom samt tillsammans med för att landskapen blev svenska 1645, dock ännu någon tidsperiod därefter talade man angående ”Jämtland samt Nordlanden”.
Lappmarken alternativt landskap ansågs länge ej lyssna mot Norrland utan artikel ett landsända på grund av sig.[8]
Norrlandsbegreppet används idag mot modell inom statistik, inom organisationers regionindelning samt inom väderprognoser, samt avser då vanligen dem fem Norrlandslänen. Denna länsbaserade definition sammanträffar ej ständigt tillsammans med den sedvänja landskapsbaserade gränsen mellan Norrland samt Svealand.[1] inom väderprognoser brukar Norrland vanligtvis delas in inom norra Norrlands fjälltrakter, norra Norrlands inland, norra Norrlands kustland, södra Norrlands fjälltrakter, södra Norrlands inland samt södra Norrlands kustland.[9] sidled förekommer Norra Sverige liksom statistiskt riksområde, vilket förutom Norrland även omfattar Värmlands län samt Dalarnas län,[10] ofta kallade skogslänen.
inom SMHI:s distriktsindelning från väderkartor åsyftar Norra Sverige identisk sektor liksom Norrland.[11] inom andra kontext förmå detta åsyfta allt liksom ej ingår inom Mellansverige samt Södra land, detta önskar yttra Norrland utom Gävleborgs län.
Alternativa Norrlandsgränser
[redigera | redigera wikitext]Förutom definitionen från Norrland baserat vid läns- alternativt landskapsgränser betraktas ibland den biologiska Norrlandsgränsen (Limes Norrlandicus, klimat- samt växtgeografisk gräns mellan södra samt norra barrskogsregionen) såsom gräns mellan Norrland samt Svealand.
Den följer inom upphöjd grad identisk gräns vilket den kulturhistoriska fäbodgränsen, vilken löper ifrån nordligaste Bohuslän mot mellersta svensk region.
De utgör en minoritet i dagens Finland, Ryssland, Sverige och Norge, men en majoritet i de innersta delarna av Finnmark i Norge och Utsjoki i Finlandinom skolgeografin talade man förr (inkorrekt) angående Dalälven liksom nordlig gräns till ädellövskog, kräftor, slott samt adelsmän.[12]Norrlandsterrängens gräns existerar ett topografisk gräns mellan högland samt slättland samt liknar högsta kustlinjen. Den sträcker sig ifrån norra Bohuslän ovan Mellansverige, sidled tillsammans Norrlandskusten, var den möter vattnet söder angående Sundsvall.[13][14] inom detta norrländska dialektområdet ingår emellertid ej dialekter ifrån Gästrikland, södra Hälsingland samt verklig härjedalska.[15]
Den länsbaserade norrlandsgränsen (som går ifrån sydöst mot nordväst) går tvärs ovan såväl skogslänens gräns liksom terränggränsen, den biologiska norrlandsgränsen samt den kulturella gränsen (vilka går ifrån riktning mot sydväst).
Den länsbaserade norrlandsgränsen existerar enstaka ekonomisk-historisk gräns, likt orsakats från för att Bergslagen samt Dalarna sedan tidig medeltid starkt bundits mot Mälardalen-Uppland. Värmland samt Dalsland äger trots sin norrlandsliknande natur inom stället från tradition varit knutna mot Västkusten.[1]
Indelning inom mindre områden
[redigera | redigera wikitext]Riksområdet Norra land existerar uppdelat inom nästa statistiska riksområden:[10]
Nedre Norrland åsyftar Västernorrlands län, Jämtlands län samt Gävleborgs län inom exempelvis Hovrätten på grund av Nedre Norrland, Nedre Norrlands Producentförening samt Nedre Norrlands militärområde.
Norrlands inland definieras antingen klimatmässigt (ekoregion) alternativt meteorologiskt (enligt SMHI).
I SMHI:s distriktsindelning från väderkartor avser Norra Norrland landskapen Västerbotten, Norrbotten samt landskap, detta önskar yttra identisk sektor vilket Övre Norrland utom numeriskt värde Ångermanländska kommuner (Nordmaling samt Bjurholm) mot resultat från för att läns- samt landskapsgränser ej sammanträffar.
Södra Norrland omfattar landskapen Gästrikland, Hälsingland, Jämtland, Härjedalen, Medelpad samt Ångermanland[11], detta önskar yttra väsentligen identisk plats såsom Nedre Norrland.
Begreppen Mellersta Norrland, Mellannorrland samt Mittsverigeregionen äger olika definition inom olika kontext, dock samtliga innefattar Sveriges geografiska mittpunkt.
Nästan varenda postnummer liksom börjar vid 8 samt varenda likt börjar vid 9 ligger inom Norrland.[16] varenda riktnummer såsom börjar vid 09 samt 06, samt flera vilket börjar vid 02, tillhör Norrland.[17]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Norr ifall biologiska norrlandsgränsen återfinnes skogslänen, liksom ingår inom den globala taigan, samt domineras från barrskog (gran samt tall).
Lövskogsinslaget består från härdiga björkar samt rönn.[1]
Den skandinaviska fjällkedjan (Skanderna) ingår inom bergskedjan Kaledoniderna, liksom bildades på grund av 510–380 miljoner kalenderår sedan nära ett kontinentalkollision mellan Baltika (dagens Nordeuropa) samt Laurentia (dagens Grönland samt Nordamerika). Detta resulterade inom stark bergskedjebildning liknande den såsom gav upphov mot nuvarande Himalaya, dock existerar idag ej lika upphöjd vid bas från högre ålder.
Fjällkedjan utför för att landskapet, särskilt inom inlandet, existerar kuperad samt kuperad, såsom högst 2 104 meter ovan havet (det högsta berget Kebnekaise).[1] Stora delar från Norrlands inland mellan Bottniska viken samt fjällen består från bergkullslätter.[18] Norra land saknar större samt riktigt flacka slätter liksom dem likt finns inom Mellansvenska sänkan, dock mer platt områden förekommer längst bort upp inom nordost längs landremsa vid havet samt nära finska gränsen, samt enstaka utspridda slätt- samt myrområden inom delar från Norrland.[1] Inlandet strax öst ifall Höga landremsa vid havet utgör en storskaligt sprickdalslandskap.[19]
Norra Sveriges inland ligger ovanför högsta kustlinjen[20] liksom inte någonsin varit övertäckt från ocean samt större insjöar.
Området saknar dem bördiga marina leror samt andra finkorniga sediment liksom avsatts vid havsbottnen samt likt blivit goda odlingsområden inom övriga landet. Den sena våren samt korta vegetationsperioden vid nordliga breddgrader begränsar även odlingsmöjligheterna.[1]
Större delen från Norrlands yta upptas istället från morän, likt möjliggör mindre diversifierad odling än södra landet.
Moränen existerar vanligen moig samt sandig, samt liknande marker domineras från tallskog. Granskog dominerar Jämtlands samt södra Gästriklands kalkrika morän, liksom den brutna landskapet inom Höga landremsa vid havet samt Medelpad. inom dem vidsträckta granitområdena inom detta inre från Norrland existerar stenblocksfrekvensen upphöjd, samt denna terräng besitter bara undantagsvis odlats.
Flyttblock från imponerande format finns vid flera platser inom Norrland. Ovanför trädgränsen inom fjällområdet växer ej heller träd. inom Norrlands kustområden förekommer järnsulfidhaltiga sediment (svartmocka) liksom nära kemisk reaktion med syre ger låga pH-värden inom mark samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Sedimenten orsakar rostangrepp samt kraftiga sättningar angående detta används såsom byggnadsmark.[1]
Eftersom inlandsisen fanns tjock ovan Norrland sker den postglaciala landhöjningen snabbare inom området än inom övriga landet, idag tillsammans med 8 millimeter årligen längs tillsammans med Norrlandskusten ifrån Ångermanland samt uppåt, samt 6 millimeter inom större delen från övriga Norrland.
Höga kusten-området inom Ångermanland äger haft särskilt massiv landhöjning, upp mot 800 meter sedan landet trycktes ned, resulterande inom för att högsta kustlinjen inom landet existerar allra högst denna plats, cirka 286 m ovan nuvarande havsnivå nära Skuleskogen, medan den bara existerar 160 meter ovan havet nära Luleälven inom Norrbotten.[20]
Mängden goda odlingsarealer existerar således begränsad mot främst kustremsan (med undantag på grund av den bergiga samt brutna landremsa vid havet ifrån Medelpad mot höga landremsa vid havet inom Ångermanland) samt älvdalarna samt södra delen från Gästrikland.
Bördig mark finns även inom Storsjöbygden inom Jämtland, vilket visar likheter tillsammans slätter inom Mellansverige, samt Dellenområdet inom Hälsingland, var ett meteoritkrater uppstod på grund av 100 miljoner kalenderår sedan.[1]
Älvar samt vattenkraft
[redigera | redigera wikitext]De flesta från dem norrländska älvarna existerar längre än södra Sveriges vattendrag, samt hinner ofta bli ganska breda innan dem når havet.
Deras flöde går inom allmänhet inom östlig riktning, ifrån fjällområdet mot Östersjön. Vattendelaren mellan Östersjöns samt Atlantens avrinningsområden följer vid dessa breddgrader väl Kölen, detta önskar yttra den sektion från Skanderna liksom följer svensk-norska gränsen.[1]
Sveriges vattenkraftproduktion existerar koncentrerad mot dammbyggen nära flertalet älvar.
Efter inlandsisens avsmältning befolkades Sápmipå denna plats följer enstaka inventarieförteckning ovan Norrlands älvar tillsammans med övning ifall vattenkraftproduktion kalenderår 2018:[21]
Summa: 50,8 TWh/år utan att inkludera Dalälven.
Norrlands älvar utom Dalälven samt mindre vattendrag står till 78 procent från Sveriges vattenkraft (61 TWh tid 2018), samt 32 procent från Sveriges totala elproduktion (158,5 TWh tid 2018).[21]
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Norrland äger en till detta mesta tempererat klimat tillsammans med stora temperaturskillnader, förutom nordligaste delen vilket besitter en subarktiskt klimat.
Dygnsmedeltemperaturen längs landremsa vid havet avtar ifrån c:a 17 °C nära Gävle ner mot 14 °C nära Haparanda. inom fjällen stannar emellertid dygnsmedeltemperaturen på grund av juli strax ovan 10 °C.[1] Sveriges lägsta temperatur uppmättes den 2 månad 1966 inom Vuoggatjålme, landskap, tillsammans -52,6 grader.[22]
I fjällen existerar nederbörden upphöjd samt uppgår mot cirka 1 000 millimeter per kalenderår, detta tackar vare milda västvindar likt strömmar in ifrån Atlanten via Norge.
Utanför fjällkedjan existerar nederbörden däremot betydligt lägre vid bas från läget inom ett regnskugga. Längre inåt landet existerar detta fastlandsklimat tillsammans med långa, torra samt kyliga vintrar, samt korta, samt betydligt vänligare somrar tillsammans nedsänkt årsnederbörd[1]. Norr ifall polcirkeln går solen ej ner beneath sommaren, samt midvinternatten avbryts var endast från några timmars morgon samt gryning.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Stenålder (fram mot 1700 f.kr.)
[redigera | redigera wikitext]Norrlands inland fanns detta sista området inom Europa såsom blev fritt ifrån inlandsisen. Nordöstligaste Norrland verkar äga varit den sektion likt ursprunglig blev tillgängligt till kolonisation, på grund av detta existerar var vilket dem äldsta spåren efter människor äger hittats (ca 10 600 tid gamla).[24] Detta existerar fräsch kunskap: fram mot 1990-talet fanns dem äldsta kända boplatserna inom södra Norrland.
Samerna är ursprungsfolket bosatta i norra Europa, i Sápmi, som sträcker sig från norra Norge, Sverige och Finland till Kolahalvöneftersom renben ej ägde hittats vid dessa boplatser ansågs detta ej äga funnits någon neolitisk renjägartid inom Norrland från identisk stöt såsom inom Sydskandinavien.[25]
Under 2000-talets inledande decennium hittades emellertid flera många gamla boplatser alternativt lägerplatser tillsammans med renben inom Norrbottens län.
Den hittills äldsta äger återfunnits inom Aareavaara inom Pajala samhälle, samt daterats mot cirka 10 600 år cal B.P.,[26] (dvs cirka 8650 f.kr.). Knappt fyra mil västerut, inom Kangos, finns enstaka liknande boplats såsom existerar omkring tusen tid yngre.[27] Ungefär samtida tillsammans boplatsen inom Kangos, alternativt något senare, existerar den nära Dumpokjauratj inom Arjeplogs samhälle.
var dominerar renen helt födan inom detta benmaterial vilket kunnat identifieras.[28][29]
Dessa många gamla boplatser alternativt lägerplatser äger detta gemensamt för att dem tillkommit kreditkort efter för att inlandsisen drog sig igen ifrån nordost. dem sydligare delarna från Norrland plats då kvar täckta från fryst vatten alternativt nedsänkt beneath dricksvatten, vilket innebär för att landförbindelse saknades tillsammans södra landet.
Däremot existerar dem äldsta fynden nära Aareavaara samtida tillsammans med Komsakulturen nära den norska Ishavskusten, vilket utför för att ett invandring ifrån norr verkar ligga ner nära mot hands. ett invandring ifrån nuvarande land i norden, tillsammans koppling mot den ryska Butovokulturen existerar även tänkbar.[24][30] inom angränsande delar från norra land i norden verkar detta såsom angående dem inledande människorna efter istiden kom ifrån den norska landremsa vid havet mot Utsjoki samt norra Enare, medan Enontekis (närmast den svenska gränsen) däremot äger tydliga förbindelser söderut.[31]
I Mellannorrland existerar dem äldsta fynden 9 000 tid gamla, ifrån Ljungans dal, likt påvisar socialt kontaktnät ned mot Dalarna.[32] inom södra Norrland existerar dem äldsta daterade boplatserna ifrån årtusendet 7000–6000 f.Kr, samt passar väl in inom enstaka tradition liksom sträcker sig ifrån norra Tyskland samt norrut, vilket innebär för att kolonisationen denna plats bör äga skett ifrån söder alternativt väster.[30] Kopplingar finns mot Fosna-Hensbackakulturen nära Atlantkusten.[25]
Världens äldsta skida, kalvträskskidan, äger hittats inom byn Kalvträsk, väderstreck ifall Skellefteå inom Västerbotten, samt existerar daterad mot 3200 f.Kr.[33]Skifferkulturen tillsammans blomstringstid cirka 3300–2000 f.Kr.
förekommer endast inom norra Skandinavien, samt utmärks från slipade skifferspetsar samt skifferknivar tillsammans med ornamentförsedda djurhuvudskaft, samt kraftiga husgrunder samt konturhuggna jaktristningar inom närheten från fångstgropar, ofta nära sjöar samt åars utlopp. Fångstgropar associeras främst mot älgjakt. Kulturen förmodas äga levt vid fiske samt jaktverksamhet från vikaresäl, samt förmå tidvis äga varit bofast.
Större hällristningar finns inom Glösa samt Gärdesån (Jämtland), Norrforsen (Västerbotten) samt Nämforsen (Ångermanland). en flertal hällmålningar återfinnes främst inom Mellannorrland.
På Hedningahällan inom Enångers socken, Hälsingland, äger heterogen föremål gjorda av lera och brända i en ugn ifrån 2200–2000 f.Kr. återfunnits såsom indikerar kulturmöte mellan den sydliga gropkeramiska kulturen (samlar-jägarkultur utbredd inom sydöstra samt södra Sverige) samt den östliga Kiukaiskulturen (en sammansmältning från stridsyxekultur samt kamkeramiska kulturen likt främst återfinnes inom Finland).
Vete samt korn äger påträffats, dock tros existera medförda mot platsen, samt ej lokalt odlade.[34]
Bronsålder (1700–500 f.Kr.)
[redigera | redigera wikitext]En vanlig fornlämningstyp ifrån bronsåldern existerar dem gravrösen vilket ligger såsom en pärlband inom kustlandet, nära den dåvarande strandlinjen.
Det folk som bodde i Norrland då jagade och fiskade men hade inga renardetta finns mer än 2 000 rösen längs bota Norrlandskusten, flest inom Hälsingland, Medelpad samt Ångermanland. dem ligger vid ett höjd ovan havet vilket utför för att dem förmå dateras mot perioden 1200–700 f.Kr. Rösena äger ett inre konstruktion tillsammans med enstaka gravgömma liksom existerar många lik gravhögarna inom Sydskandinavien beneath äldre samt yngre bronsålder.
dem anses därför artikel synliga spår från förbindelser mellan syd samt nord beneath den aktuella perioden.[35]
Klimatet blev successivt kallare samt våtare beneath perioden 1800 mot 500 f.Kr. samt besitter sedan dess varit ungefär såsom dagens klimat. Granskogen existerar sedan denna period ledande inom Norrland.[36]
Odling samt betesdrift introducerades inom upphöjd samt Hälsingtuna socknar inom södra Hälsinglands inland beneath yngre bronsålder, var arkeologiska fynd från odling äger daterats mot 1000 f.Kr., samt kontinuerligt fortsatt vid något som ligger nära eller är i närheten zon beneath järnålder.
Jordbruksbebyggelsen når Hälsinglands kustland kring kalenderår 400 f.Kr.
Samernas ursprungPollenanalys påvisar odling från korn samt gödsling sedan 1500 f.Kr. inom Solberg inom Medelpad, dock inga arkeologiska fynd från fast jordbruksbebyggelse äger gjorts inom området.[37] Spår från odling samt bebyggelse saknas hittills inom Gästrikland beneath bronsålder samt förromersk järnålder, dock är kapabel kanske bero vid för att den dolts från senare odling vid identisk plats.[34]
Nya fynd äger gjorts från ett bronsåldersgård mellan Backen samt Baggböle inom Umeå, Västerbotten, tillsammans med spår från långhus, odling samt kvarlevor ifrån metallhantering.[38][39]
DNA-undersökningar visar för att den lag liksom senare skulle förbättra den samiska kulturen fick en tillskott från människor österifrån, ifrån Volga-Uralområdet, omkring tid 700 f.Kr.[40] enstaka uppdelning mellan södra samt norra Norrlands jakt- samt fångstkultur skedde nära denna period, var den norra delen uppvisar en markant östligt inslag inom fyndmaterialet tillsammans bl.a.
asbestkeramik från finsk typ. Asbestkeramiken visar spår från brons- samt (senare) järnframställning samt besitter från vissa vetenskapsman associerats mot ett församisk kultur.[41]
Järnålder (500 f.kr.–1050 e.kr.)
[redigera | redigera wikitext]Fem distinkta dock interagerande järnålderssamhällen äger identifierats inom Norrland, fanns samt enstaka inom sin begränsad eller markerad av gränser distrikt samt tillsammans med sina särskilda näringsgrenar:[42]
- Norra inlandet (Storskalig renbetesdrift inom norra Sapmi)
- Norra kustlandet (Kustremsa norr ifall dagens Nordmaling, vilket mot slutet från järnåldern är kapabel delas in inom skärgårdskulturen samt kväner)
- Södra inlandet (Jakt- samt fångststamhälle inom dagens sydsamiska område)
- Mellannorrland (Bondekultur mellan Ödmården, Nordmaling samt Östersund)
- Södra kustlandet (Småskalig renskötsel inom dagens Gästrikland)
Norra inlandet
[redigera | redigera wikitext]Strax före vår tideräknings start började den renskötande halvnomadiska samiska kulturen för att ta form eller gestalt.
Norra inlandet (Sapmi) övergick mot storskalig tamrenskötsel samt säsongsflyttningar mellan fjäll- samt skogsnära boplatser. ett äldre tolkning från metallfynd inom området existerar för att internationell efterfrågan vid renprodukter gav upphov mot en handelsöverskott.[43][42]
Nyare forskningsresultat visar istället för att metall framställdes inom området, efter ett migrationsvåg ifrån öst.
Redan nära järnålderns introduktion kunde järn från upphöjd standard framställas inom området genom för att man kombinerade flera olika metaller inom olika temperaturer tillsammans sofistikerad sandwichteknik. detta resulterande stålet besitter använts inom holkyxor. nära framställningen äger man använt asbestkeramik, liksom äger återfunnits fram mot kalenderår 1000 inom norra Norrland ned mot Medelpad, samt blästerugnar, såsom äger återfunnits inom Vivungi inom Torne lappmark, samt även inom Sangis inom kustlandet.[44]
Ett samiskt urspråk utvecklades beneath perioden, troligen ur en samisk-finskt urspråk, likt inom sin tur härrör ifrån en finsk-ugriskt urspråk.[45] Fornsamiskan äger sedan delat upp sig inom flera samiska språkvarieteter.
Norra kustlandet
[redigera | redigera wikitext]I norra Norrlands arkipelag (norr ifall dagens Nordmaling, inklusive Norrbottens skärgård) utgörs ett massiv sektion från fornlämningarna ifrån järnåldern från därför kallade nykuströsen (järnåldersrösen) samt tomtningar. Tomtningar anses existera grundläggande principer eller fundament mot enkla hyddor vilket använts inom samband tillsammans jaktverksamhet samt fiske inom yttersta havsbandet.[46] detta finns ett fåtal föremålsfynd inom tomtningarna, vilket fullfölja detta svårt för att koppla dem mot någon viss etnisk team.
Arkeologen Noel Broadbent menar sig dock äga funnit belägg på grund av för att tomtningarna användes från kustsamer, grundat vid vad likt tolkats liksom enstaka björngrav inom ett från tomtningarna vid Bjuröklubb inom Västerbotten, samt för att björngravar anses artikel ett typiskt samisk lämning.[47] Per H.
Ramqvist beskriver istället samhället såsom enstaka havsbrukande befolkningsgrupp, vilket handlar tillsammans med sälskinn, tran samt fisk.[42][48]
Ett undantag existerar Sangishögen inom Kalix samhälle, såsom existerar den nordligaste kända järnåldersgravhögen, daterad mot mellan 400 samt 800 e.kr, samt besitter tolkats liksom spår från ett tidig bofast jordbrukande befolkning tillsammans med anknytning mot den mellannorrländska bondekulturen.[49]
Kvänland
[redigera | redigera wikitext]En social/ekonomisk assemblage benämnd kväner, bosatta inom en geografiskt zon benämnt Kvänland inom den norra delen från den Skandinaviska halvön, nämns från Ottar ifrån Hålogaland inom "Old English Orosius", ett engelsk källa ifrån 890-talet.[50] dem fanns en förbund från handelsmän, jägare, fiskare samt krigare liksom ägde ett roll såsom mellanhänder inom den grundlig öst-västliga skinnhandeln samt skatteindrivningen mellan samer samt Novgorod, åtminstone ifrån 800-tal mot 1100-tal.
dem betraktas idag ofta såsom föregångare mot birkarlarna.
Renskötsel uppstodKvänerna härrörde ursprungligen ifrån dagens västra Finland.[51][52]
Södra inlandet
[redigera | redigera wikitext]I Södra Norrlands inland (dagens sydsamiska område) fanns en fångst- samt jägarsamhälle såsom kraftigt ökade exploateringen från området mot resultat från nära handelsförbindelser tillsammans med jordbruksbefolkningen inom Mellannorrland.[42] Kulturen anlade fångstmarksgravar inom fjällnära områden ned mot Dalarna, ifrån 200 f.Kr samt beneath all järnåldern.
Gravarna existerar klart influerade från gravskicket inom jordbruksbygderna dock innehåller även inslag vilket liknar Norra Norrlands samiska kultur.[54] Vissa vetenskapsman betraktar jägarkulturens etnicitet likt germansk, andra vilket samisk, alternativt liksom omöjlig för att att fatta beslut eller bestämma något.
Från äldre järnålder äger den gamla kultplatsen Nämforsen inom Ångermanland samt fornborgen inom Mjälleborgen inom Jämtland framhållits såsom tänkbara marknadsplatser.[55] Högre upp inom Ångermanälven, vid Långön inom Hoting, finns ett gravplats ifrån 1000-talet, var man bland annat hittat ett pung från ödleskinn.
Ödlan fanns enstaka varan ifrån från indien halvön, samt måste äga förts dit vid långa handelsvägar. Gravskicket vid Långön existerar skandinaviskt, dock var finns även flaska från asbestkeramik, likt brukar anses existera typiska till den tidiga samiska kulturen. Troligen existerar detta ett område var handelsutbyte skett.[56] Fynd från samiska gravgåvor äger gjorts vid Vivallen samt Farrtjärnarna inom Härjedalen ifrån 1100-talet, dock spår från nomadiserande renskötsel saknas inom södra inlandet innan senmedeltid.
Mellannorrland
[redigera | redigera wikitext]Arkeologiska fynd från fast bondebebyggelse (som i enlighet med ovan funnits inom Hälsingland samt Västerbotten sedan bronsålder) besitter även återfunnits inom Medelpad, invid stort insjövatten Marmen, sedan förromersk järnålder, samt inom Gästrikland samt Ångermanland sedan tiden kring Kristi barnafödande.
Hampnästoften existerar en objekt ifrån ett båt från liknande typ samt datering vilket den danska Hjortspringbåten ifrån omkring 200-talet f.kr. inom Själevads socken inom Ångermanland, samt skulle behärska artikel spår efter ett tidig bondekultur från sydskandinaviskt snitt, trots för att spår från fast bondebebyggelse inom närområdet dröjer ytterligare 200 år.[58] modell vid rika fyndplatser ifrån romersk järnålder samt vidare existerar Gene fornby (Själevads socken, Ångermanland) var långhus samt grophus besitter rekonstruerats, samt Storsjöbygden (Jämtland).
Högstatusfynd ifrån folkvandringstid samt vendeltid äger gjorts inom Trogsta inom Forsa socken (Hälsingland) var enstaka storhög samt numeriskt värde fornborgar finns registrerade, samt storhögarna samt hövdingagraven inom Högom (Selångers socken, Medelpad), från vilket ställe Högomsmannen grävdes ut. Höggravfält finns upp mot Resele socken inom Ångermanälvens dal samt Arnäsbacken inom Arnäs socken inom kustlandet, båda inom Ångermanland.
detta sistnämnda gravfältet besitter daterats mot 600–900 e.Kr. inom Bureå socken inom Västerbotten finns bland annat ett labyrint bevarad.[59]
Ett självständigt småkungarike tros äga uppstått inom den fyndtäta geografiska triangeln mellan Norrala socken (vid dagens Söderhamn), Mjälleborgen (Östersund) samt Gene (Örnsköldsvik),[57] Området motsvarar ungefär detta vilket inom medeltida källor kallas Hälsingland samt östra Jämtland.
Lämningar efter blästerugnar, slagghögar, kolningsgropar samt depåer från smidbart ämnesjärn återfinnes inom södra Norrlands inland, vid boplatser inom närheten från myrar samt järnrika sjöbottnar, från vilket ställe malm kunde insamlas. grundlig järnproduktion skedde längs tillsammans med Ljungan inom Jämtland samt västra Medelpad.
köp förmodas äga skett nära numeriskt värde rika ”järngårdar” nära landremsa vid havet, dels inom Selångers utskeppningshamn (vid ett lättframkomlig landförbindelse mellan havet samt Ljungan), dels inom Kvissle (vid Ljungans mynning nedanför Viforsen).
Gårdarna tappade sin elitbetonade prägel beneath vendeltiden detta önskar yttra ifrån 550-talet samt fram mot vikingatid, samt dem samhälleliga strukturerna inom kurera Mellannorrland kollapsade ifrån 600-talet.[60] ett möjlig förklaring existerar konkurrens ifrån järnproduktion likt då uppstått inom Gästrikland samt sydvästra Hälsingland,[55] ett ytterligare existerar den hundraåriga globala köldperiod likt inleddes tillsammans med vulkanutbrott tid 536 samt kalenderår 540, då Norrland helt verkar äga tappat bort eller missat permanent bebyggelse, samt likt kanske är kapabel äga gett upphov mot myten ifall Fimbulvintern.[61] inom norra landet beräknas medeltemperaturen beneath somrarna äga sjunka dramatiskt — tillsammans tre mot fyra grader.[62]
Längs tillsammans Indalsälven samt Ångermanälven bedrevs istället skinn- samt pälshandel.
ett fångstkultur, eventuellt sydsamisk, levde inom Södra norrlands inland (se nedan) blad nära blad tillsammans bondekulturen, samt stod på grund av skinnvarorna.[55]
Huvudavnämare på grund av järn- samt skinnhandel plats Mälardalen, vilket inom sin tur ägde handelsförbindelser tillsammans med övriga Europa. Romerska mynt samt silverskatter äger återfunnits vid en flertal fyndplatser inom Norrland, särskilt längs Ångermanälven, dock även kring Birsta inom Sköns socken inom Medelpad, nära Indalsälvens dåvarande mynning.[55] Goten Jordanes skriver kalenderår 551 ifall enstaka rad olika människor vilket bor vid ön Scandia alternativt Scandza.
(Sc)Rerefennae alternativt finni (möjligen skridfinnar, dvs samer) bor längst bort försvunnen. angående suehans, svearna, säger han, »Det existerar även detta människor, liksom tillsammans med sina indirekta handelsförbindelser tillsammans med flera andra folkstammar, skickar blå färg som är mörk pälsar mot romarnas nytta samt tjänst».[63] »Blå» betyder på denna plats mörk, samt är kapabel syfta vid fjällrävens päls alternativt andra många mörka pälsverk.[64]
I Mellannorrland finns beneath järnålder modell vid kulturellt effekt västerifrån, ifrån Tröndelag samt Jämtland, medan handelsutbytet främst fanns söderut tillsammans med Svealand.
Exempelvis finns flera ortnamn tillsammans efterledet -ånger (det nordligaste exemplet existerar Lövånger) vilket anses äga kommit tillsammans med ett tidig invandring från ett jordbrukande befolkning ifrån Norge mot Mellannorrland.[65]
Folket inom den kustnära delen från mellannorrland kallades hälsingar, samt landet därför småningom Hälsingland.
detta allra första omnämnandet från hälsingar kunna existera inom den engelska dikten Widsith ifrån 900-talet, vilket talar ifall en människor likt kallas Hælsings samt regerades från enstaka inom övrigt okänd sagokung nära namn Wada.[66] Längre inåt landet levde jämtar inom Jämtland, likt tidigt utvecklade självstyre genom parlamentet Jamtamot. Jamtamot existerar dokumenterad beneath medeltiden dock otvivelaktigt äldre,[67] samt uppvisar likheter tillsammans med världens äldsta kända parlament, Islands Alltinget, såsom bildades tid 930.
Rikligt tillsammans med vikingatidaruninskrifter finns inom Hälsingland samt Medelpad, dem flesta ifrån 1000-tal, främst längs tillsammans landremsa vid havet upp mot Sköns socken inom Medelpad, kanske mot Nordingrå inom Ångermanland,[68] dock även Frösöstenen inom Jämtland. Den äldsta bevarade nordiska rättskällan existerar sannolikt Forsaringen ifrån Hälsingland, från dem flesta vetenskapsman daterad mot 900-talet,[69] från andra medeltid[70].
Södra kustlandet
[redigera | redigera wikitext]Småskalig renskötsel samt älgfångst till husbehov bedrevs inom Norrlands södra kustland (det önskar yttra dagens Gästrikland) beneath bland annat folkvandringstid. titta sydliga samer samt skogssamer. Gästrikland ingår inom enstaka vidare definition från Bergslagen samt fynd från järnhantering beneath järnåldern besitter gjorts inom landskap, exempelvis Kråknäsjärnet ifrån 400 e.Kr.
Järnhantering inom Gästrikland samt södra Hälsingland tros beneath Vendeltiden (600-talet samt senare) äga konkurrerat ut den grundlig järnframställning liksom tidigare bedrevs inom Mellannorrland.[42]
Äldre medeltid (1050–1250)
[redigera | redigera wikitext]Under medeltiden gick detta historiska Mellannorrland beneath namnet Hälsingland, inledande gången nämnt inom text inom slutet från 1000-talet.[71] Detta sektor ägde enstaka oklar utsträckning norrut.
Norrlands kristnande
[redigera | redigera wikitext]Undersökningar från den sålunda kallade Skelettåkern inom Björned, Torsåker, inom Ångermanland, visar för att detta fanns enstaka begravningsplats ifrån folkvandringstid, var man övergick mot kristet gravskick senast inom start från 1000-talet. Begravningsplatsen tolkas likt ett tidig gårdskyrkogård, sannolikt tillhörande enstaka gårdskyrka byggd vid privat initiativ.
Den övergavs vid 1200-talet, troligen efter för att ett gemensam sockenkyrka ägde byggts.[72]
Härjedalens samt Jämtlands kristnande inleddes efter Slaget nära Stiklestad 1030 samt plats i enlighet med Frösöstenen avslutad då den restes 1050.[73] Jämtland, såsom nära den tiden fanns självständigt ifrån Norge samt land, kom tidigt för att inordnas beneath Uppsala stift.
Stenfinn (Staffan), ”Hälsinglands apostel”, plats biskopsvigd missionär likt omkring kalenderår 1060 utsändes ifrån Hamburg-Bremen,[74] samt i enlighet med traditionen döpte flera hälsingar, dock efter 1072 jagades försvunnen samt led martyrdöden, begravdes inom Norrala samt kom för att dyrkas såsom helgon. Kyrkor började därefter byggas, ofta nära etablerade handels-, tings- samt kultplatser, ibland från förmögna personer likt privata gårdskyrkor.
dem äldsta norrländska socknarna, upp mot Umeå samt Bygdeå, finns förtecknade inom 1314 års Sexårsgärd. dem tillkom antagligen beneath perioden 1150–1300, utifrån geografiskt sammanhållna bygder.[75] Sockenkyrkorna förlades nära kungsgårdar, gravhögar samt offerplatser. Stenkyrkor vars byggnadsår besitter uppskattats mot senast 1200-talet besitter bland annat funnits vid nästa orter:
- I Jämtland: Västerhus kapell, Norderö, Hackås, Frösön, Alsen, Aspås, Brunflo, Sunne, Näs, Hov, Offerdal.
- I Gästrikland: Ockelbo, Ovansjö, Årsunda.
- I dagens Hälsingland: upphöjd (1190-talet[76]), Ljusdal, Norrala (klövsadelkyrka), Hälsingtuna (klövsadelkyrka), Trönö, Jättendal, Hanebo.
- I Medelpad: Gårdskyrkan inom Kvissle, Selånger, vacker (klövsadelkyrka), Njurunda, Alnö, Tuna, Stöde, Liden, Haverö, Torp
- I Ångermanland: Styrnäs (klövsadelkyrka), ravin, Anundsjö, Nora, Nordingrå, Boteå, Sollefteå samt Ytterlännäs.
Sankt Olofskulten plats avgörande inom detta katolska Mellannorrland.
i enlighet med traditioner vilket upptecknades vid 1680-talet uppges Olav Haraldsson äga landstigit tillsammans med sin denna plats inom Sankt Olofs hamn inom Selånger socken kalenderår 1030 vid sin väg till för att kristna Norge samt mot slaget nära Stiklestad.[77] inom Mellannorrland upprättades beneath medeltiden vandrings- samt ridleder både västerut (Sankt Olofsleden plats enstaka pilgrimsled mellan Selångers utskeppningshamn inom Medelpad samt Nidaros inom Norge) samt söderut (Norrstigen plats enstaka förhistorisk led liksom tillsammans tiden kom för att vandra längs läka Norrlandskusten).
Olika språkgruppers utbredning inom norr
[redigera | redigera wikitext]Vad gäller nordligaste Norrland visar fynd från mynt samt metallprydnader ifrån samiska offerfyndplatser snarare vid öst-västliga än nord-sydliga förbindelser beneath 1000-, 1100- samt 1200-talen. Handelsförbindelserna tillsammans med västra land i norden samt Karelen (senare sektion inom Novgorod) plats från allt för att döma täta.[78]
Det avspeglar sig även inom nordligaste Norrlands kolonisationshistoria.
inom Tornedalen etablerades ett fast, jordbrukande befolkning någon gång vid 1000-talet. Den slutsatsen besitter dragits bland annat vid grundval från arkeologiska undersökningar vilket genomförts från en icke-kristet gravfält samt enstaka marknadsplats vid Kyrkudden inom Hedenäset. Resultaten tyder vid för att dem inledande jordbrukarna inom Tornedalen ägde sitt ursprung inom Övre Satakunda samt Tavastland inom nuvarande land i norden.
detta förmå även finnas ett östligare komponent, eventuellt ifrån Karelen.[79]
I Luleälvens mynningsområde etablerades en permanent jordbruk någon gång mellan 1000- samt 1200-talet. Även på denna plats noteras klara överensstämmelser österut. Den finskspråkiga jordbrukskulturen ifrån Tornedalen tycks alltså ursprungligen äga sträckt sig således långt söderut liksom mot Luleå.[80] Den finskspråkiga befolkningen inom området kallas oftast till tornedalingar, samt deras tungomål kallas oftast meänkieli.
Det område där renskötande samer bor heter Sápmi (Sameland)Även den tidiga, nordisktalande befolkningen äger lämnat spår efter sig inom form eller gestalt från ortnamn. inom norra Norrlands kustland finns ortnamn vilket existerar sammansatta från förkristna personnamn samt efterleden -mark, samt likt besitter ansetts företräda ett område nybyggarexpansion före 1300. Den på denna plats typen från bynamn existerar vanligast inom södra Västerbotten dock förekommer även längre norrut: 14 inom Umeå socken, sju inom Bygdeå, numeriskt värde inom Lövånger, nio inom Skellefteå, fem inom Piteå samt en enda inom Luleå.
Längre norrut förekommer denna typ från ortnamn inte.[81][82]
Den samiska befolkningen dominerade nära den historiska tidens start detta såsom inom medeltida källor kallades lappmarken (ungefär dagens Lappland), dock samexisterade även tillsammans jordbrukande befolkning inom samtliga övriga landskap inom dagens Norrland, samt sannolikt även Värmland samt Dalarna.
modell vid ett fyndplats utanför lappmarken liksom från vissa vetenskapsman tolkats likt samisk boplats, offerplats samt begravningsplats existerar Vivallen inom nordvästra Härjedalen, ifrån 1100-talet. Genom köp levde samerna inom finansiell symbios tillsammans med bondebefolkningen. inom takt tillsammans för att den germanska jordbrukarbefolkningen uppodlade allt större landområden, trycktes den samiska halvnomadiska jägar-samlarkulturen igen, alternativt bildade blandkulturer samt assimilerades inom dessa områden,[83] samt storskalig renskötsel ägde ännu ej nått sydsamiskt zon.
Samernas närvaro inom norra Norrlands kustland existerar omdiskuterad. Arkeologen Noel Broadbent äger hävdat för att den tidiga jordbrukarbebyggelsen inom kustlandet äger drag likt visar vid en samiskt ursprung samt existensen från kustsamer nära Bottenviken. Några från dem äldsta ortnamnen inom kustlandet, mot modell Kåddis utanför Umeå, anses även existera samiska.[84]
Yngre medeltid (1250–1520)
[redigera | redigera wikitext]Hälsingelagen
[redigera | redigera wikitext]I den svensktalande befolkningens gemensamma landskapslag, Hälsingelagen (bevarad ifrån 1320), existerar Umeå samt Bygdeå dem nordligaste socknar liksom nämns nära namn.
detta dåtida Hälsingland omfattade således dagens Hälsingland, Medelpad, Ångermanland samt åtminstone södra Västerbotten. i enlighet med lagen avslappnad invånarna inom Umeå samt Bygdeå samt området norr därom ledungsplikten, samt dem skulle erlägga bågaskatt, medan övriga Stor-Hälsingland betalade avgift inom skinn samt lärft.[86]
Stor-Hälsingland ägde nära ingången mot 1300-talet en löst förhållande mot land.
därför sent likt 1317 slog hälsingarna ihjäl sveakungens skatteuppbördsman, dock kalenderår 1331 ägde samarbetet tillsammans med land samt beskattningen börjat accepterats samt statsmakten började titta Hälsingland vilket sektion från landet. Ännu tid 1374 lydde Stor-Hälsingland beneath sin personlig landskapslag, likt därefter ersattes tillsammans landslagar.[87] dock statsmakten ägde fortsatt bekymmer tillsammans för att erhålla hälsingarna för att titta sig liksom enstaka sektion från land samt dem ägde fortsatt bekymmer tillsammans med beskattning fram mot samt bortom Gustav Vasas tidsperiod nära makten, därefter avtog problemen successivt.[88]
Stor-Hälsingland existerar nära denna period administrativt indelad inom tre delar, tredingar:
- Alir, liksom finns belagt redan 1232 samt likt omfattade dagens södra Hälsingland,[89]
- Sunded, liksom omfattade dagens norra Hälsingland, samt
- den nordligaste tredingen, liksom troligen plats Medelpad[90][91]
Hälsingelagen nämner sex kungsgårdar, inom flera fall nära tidiga stenkyrkor samt storhögar, vilket kom för att bli viktiga vilket residens på grund av fogdar.
Dessa besitter identifierats mot nästa platser, ifrån söder:[92]
- Norrala kungsgård inom Norrala socken inom dagens Södra Hälsingland;
- Hög inom Sunded, nuvarande Kungsgården inom Högs socken inom norra Hälsingland;
- Hög vid Norrstigen, likt vanligen identifieras tillsammans med den nutida byn Kungsgården inom Jättendals socken inom norra Hälsingland), omnämnd vilket husaby, kanske tillsammans med Kvissle/Nolby inom Njurunda socken;
- Näs, detta önskar yttra nuvarande Kungsnäs nära Sankt Olofs hamn inom Selångers socken (Medelpad), omnämnd såsom husaby;
- Norrstig inom Säbrå socken inom Ångermanland;
- ”Kutby”, identifierad mot Kungsgården, Kramfors samhälle inom Bjärtrå socken, även inom Ångermanland.[93]
I Gästrikland, liksom då tillhörde svensk region, fanns nästa kungsgårdar:
Kolonisering från norra Västerbottens kustland
[redigera | redigera wikitext]I samt tillsammans med Nöteborgstraktaten 1323 reglerades till inledande gången gränsen mellan Novgorods samt Sveriges intresseområden.
Gränsen drogs ifrån Karelska näset mot Pyhäjoki flod inom Österbotten, medan förhållandena norr därom samt vid den västra sidan ifall Bottenviken förblev oklara.[95] Den svenske kungen Magnus Eriksson försökte stärka sitt rikes effekt ovan området kring Bottenviken genom för att 1324 utfärda en privilegiebrev i enlighet med vilket landet mellan Skellefte flod samt Ule flod (som mynnar nära Uleåborg inom nuvarande Finland) uppläts mot odling samt bebyggelse.
denne tycks således äga menat för att området plats svenskt.[96] identisk ögonkontakt kommer mot formulering inom en meddelande ifrån Knut Jonsson 1328 i enlighet med vilket Hälsingland sträckte sig mot Ule flod samt Ule träsk.[97]
Kung Magnus privilegiebrev ifrån 1324 gav upphov mot numeriskt värde kända kolonisationsprojekt. detta inledande berörde området kring Lule flod, likt uppläts mot en konsortium bestående från Olov Björnsson, ärkebiskop inom Uppsala, Johannes Ingemarsson, kunglig fogde ovan Hälsingland, samt Nikolaus Farthiegnsson, storman tillsammans med frakt inom Ångermanland, Medelpad samt Gästrikland.[98] detta andra berörde området kring Pite flod, likt uppläts mot riksrådetNils Abjörnsson.[99] från en stadfästelsebrev likt Magnus Eriksson formulerade 1335 framgår för att Nils Abjörnsson då redan ägde byggt hem samt flyttat familjer mot Piteåtrakten samt lagt ned både valuta samt jobb vid projektet.
detta finns däremot inga fakta ifall för att detta uppdrag vilket berörde Lule älvdal omsattes inom praktiken.[100] inom en meddelande från monark Magnus Eriksson tid 1340 fastslogs för att samtliga "som åå Christo tro, alternativt mot Christna tro sig omwenda wele" fick ta sig mark samt ägor inom Lappmarken, beneath förutsättning för att dem betalade avgift mot kungen samt brukade Hälsinglands team samt sedvänjor.[101][102]
Det arkeologiska materialet visar även för att detta östliga handelsinflytandet inom norra Norrland upphörde efter 1200-talet.
från allt för att döma lyckades landet beneath 1300-talet tillsammans med för att utvidga sin sfär längs all den västra sidan från Bottenviken samt vidare fram mot vattendelaren mellan Torne samt Kemi älvar.[103] Den svenska handeln inom området kom för tillfället för att skötas från birkarlarna, vilka troligen även tidigare verkat inom området samt då haft enstaka koppling mot Republiken Novgorod.
dem fick den svenska kronans skydd till sin aktivitet inom Tälje stadga 1328, samt betalade själva ett avgift alternativt betalning mot kungen inom gengäld.[104]
Under slutet från 1300-talet fick detta svenska riksrådet samt drotsenBo Jonsson (Grip) bota land i norden samt ett tredjedel från land, däribland Stor-Hälsingland, såsom förläning.
denne anlade Korsholms slott inom närheten från den nuvarande staden Vasa samt styrde därifrån området kring Norra Kvarken samt Bottenviken såsom en samlat slottslän, kallat Korsholms län. Därmed bröts detta gamla administrativa sambandet tillsammans Hälsingland till den sektion från Norrland likt för tillfället utgör Västerbottens samt Norrbottens län. från Eriks från Pommern skattebok ifrån 1413 framgår för att Korsholms län då omfattade socknarna Umeå, Bygdeå, Lövånger, Skellefteå, Piteå, Luleå samt Torneå