Hur kan man framställa salter

I artikeln angående joner (som den på denna plats delvis bygger på) gick oss igenom hur elektroner är kapabel överföras mellan atomer på grund av för att dem bör att nå ett mål eller resultat ädelgasskal. Sker detta blir atomerna laddade samt avslutas för att existera atomer. inom stället blir dem något liksom kallas joner.

oss avslutade var tillsammans med för att titta vid vad vilket sker, då litium reagerar tillsammans fluor samt bildar litium- samt fluoridjoner i enlighet med modellerna nedan:

Litiumjonerna samt fluoridjonerna existerar modell vid joner tillsammans med motsatt laddning. Litiumjonen existerar positivt laddad samt fluoridjonen existerar negativt laddad.

inom naturen dras positivt laddade samt negativt laddade partiklar mot varandra, vilket kallas för att dem attraheras. Detta gäller givetvis även jonerna inom vårt modell såsom kommer för att lägga sig tätt intill varandra.

Låter man tillräckligt flera litium- samt fluoratomer reagera kommer dem för att forma en stort nätverk – ett därför kallad kristall – var varenda positiv litiumjon omges från sex fluoridjoner samt vice versa (se modellen mot motsats till vänster var litium motsvaras från lila bollar samt fluor från gulgröna).

Jonerna såsom äger förenats existerar en modell vid enstaka kemisk förening (läs mer ifall detta begreppet inom artikeln inom menyn mot vänster).

Det kallas för en jonlösning och på grund av jonerna leder jonlösningen elektricitet

Just den denna plats typen från kemiska föreningar var joner utgör byggstenarna kallas till jonföreningar eller salter. dem namnges genom för att man tar namnet vid dem båda jonerna samt tar försvunnen ”-jon” ifrån dem båda. Därefter skriver man den positiva jonen inledningsvis samt den negativa jonen efter.

Vårt krydda kallas alltså ”litiumfluorid”.

Om oss inom stället bör nyttja kemiska beteckningar skippar oss jonernas laddningar, samt skriver den positiva jonens beteckning före den negativas. eftersom ett saltkristall inom princip nästan är kapabel artikel oändligt massiv existerar detta svårt för att notera ut några indexsiffror inom summaformeln.

detta ägde mot modell ej varit därför smidigt för att behöva skriva ”Li_{23250000000000000}F_{23250000000000000}” såsom ägde varit fallet på grund av enstaka litiumfluoridkristall liksom balanserar enstaka miljontedel från en gram (1 µg).

I stället anger man proportionerna (det önskar yttra förhållandet mellan antalet från dem olika jonerna) tillsammans indexsiffror.

enstaka jonkristall existerar ständigt oladdad likt helhet, vilket inom detta fall innebär för att antalet litiumjoner existerar noggrann lika stort liksom antalet fluoridjoner.

De flesta salter kan lösas i vatten

Därför är kapabel man notera Li₁F₁ på grund av för att visa för att detta går ett litiumjon vid ett fluoridjon. likt vanligt brukar man dock utelämna ettorna samt inom stället notera LiF.

 

Jonbindningar

Den kraft såsom håller ihop ett saltkristall kallas jonbindning. för att detta existerar enstaka relativt kraftfull bindning förstår man från för att detta inom allmänhet behövs temperaturer vid tusentals grader till för att sära vid jonerna in ett genomskinligt mineral (salter äger alltså höga smält- samt kokpunkter).

I en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt vissa andra lösningsmedel bryts dock bindningarna betydligt enklare.

Då frigörs jonerna ifrån varandra samt sprids ut inom lösningsmedlet, vilket tillsammans en fint mening kallas till för att jonerna dissocierar. Särskilt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar god vid för att ett fåtal joner för att utföra detta – flera salter existerar lättlösliga inom vätska. inom bilden nedan framträda hur jonerna får en ”skal” från vattenmolekyler då dem löses inom vatten.

Förutom för att salter ofta existerar relativt lättlösliga inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig existerar dem även utmärkt vid för att leda ström.

dock detta gäller bara då dem existerar inom flytande struktur alternativt lösta inom vatten.

 

Exempel vid salter

Jonföreningar förekommer ganska flitigt inom vår dagligt liv. detta vanligaste exemplet existerar detta ”salt” oss använder inom matlagning (mer precis benämning existerar koksalt, eftersom termen ”salt” egentligen betyder identisk sak såsom ”jonförening”).

Vattnets kemiska egenskaper delar upp saltet vilket gör att de positiva och negativa jonerna flyter fritt omkring i vattnet

detta besitter detta rationella namnet natriumklorid (NaCl) samt består från natriumjoner (Na⁺) samt kloridjoner (Cl⁻). Just natriumjonerna existerar viktiga, eftersom detta existerar dem liksom våra smaklökar reagerar vid då oss känner den salta smaken.

Ett annat vanligt tema likt byggs upp från joner existerar oxiderat järn, likt innehåller järnjoner (med lite olika laddning) samt oxidjoner (O²⁻).

Järnjonerna existerar inom detta fallet extra instressanta, då detta existerar dem liksom ligger på baksidan den karaktäristiska röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser hos rost.

Ett krydda vilket man ofta tillverkar vid kemilektioner existerar magnesiumoxid (MgO). detta bildas då man låter magnesium brinna inom syre, vilket ger upphov mot en intensivt vitt ljus (faktum existerar för att man använde den på denna plats reaktionen inom fotoblixtar förr inom tiden).

Ytterligare en krydda vilket är kapabel artikel värt för att uppleva mot existerar kalciumkarbonat (CaCO₃), liksom finns inom kalksten samt inom tavelkritor.

detta består från kalciumjoner (Ca²⁺) samt enstaka lite speciell sorts joner liksom kallas på grund av karbonatjoner (CO₃²⁻).

Ett exempel är natriumklorid NaCl (koksalt) som består av katjonen Na + och anjonen Cl −

Karbonatjonerna existerar en modell vid sammansatta joner, vilket existerar läka molekyler liksom besitter fått laddning.

Ett annat krydda vilket innehåller ett sammansatt jon existerar natriumvätekarbonat (NaHCO₃). detta finns inom bakpulver samt innehåller förutom natriumjoner vätekarbonatjoner (HCO₃⁻) såsom enkel faller sönder mot bland annat gasen koldioxid då detta blir varmt.

detta existerar den denna plats gasbildningen man önskar åt då man använder bakpulver inom bakverk, eftersom den skapar ett porös konsistens åt kakan.

Ett sista krydda existerar troligen ytterligare intressant på grund av dig vilket gillar saltlakrits. detta får nämligen sin smakförmåga från saltet salmiak (NH₄Cl) såsom består från sammansatta ammoniumjoner (NH₄⁺) samt kloridjoner.