Vad menas med att demokratin blir en sorts överideologi

CARL-JOHAN WESTHOLM:
Demokratisering såsom överideologi?
I dygn existerar statsmaktens totala erövring ett
målför dem grupper såsom önskar nyttja den
för för att ”demokratisera kurera samhället”.
Mot dagens demokrati tillsammans begränsad
statsmakt står”den totala demokratin” ,
dvs för att samtliga beslut inom samhället fattas
kollektivt, skriver fil dr Carl-Johan
Westholm.

Själva detta faktum att
statsmakten existerar demokratiskt kontrollerad har
blivit en argument på grund av för att utvidga
statsmaktens beslutsområde.

Demokratin under stora påfrestningar – världen förändras

detta är
därför ej tillräckligt för att stärka
uppslutningen kring demokratin som
överideologi. detta viktigaste existerar för att visa
att demokrati samt demokratisering inte
alltid existerar identisk sak. tillsammans demokratin
ochfriheten såsom överideologi förmå både
demokratin ochfriheten bevaras.
Det brukar sägas för att demokratin måste
vinnas från varenda generation till för att bestå
Men farorila till demokratins fortlevnad
kan skifta ovan tiden.
I ”Demokratiens seger samt kris” noterade Herbert Tingsten 1934 för att detta inte
längre plats fråga angående för att demokratin framförs likt en krav gentemot gamla fördemokratiska maktanspråk ifrån furstar e~
ler begränsade samhällsklasser.

Mot de·
mokratin beneath 20- samt 30-talet kom att
stå diktaturens förespråkare inom form eller gestalt av
nazistiska samt kommunistiska läror. Den
gemenskap inom fråga ifall vissa elementär värdeföreställningar likt demokratin
förutsätter ägde undergrävts; dem stridande intressen ägde ej velat lyda sig dem kompromisser liksom dem~
kratiska staters beslut innebär utan inom stäJ.
let inriktat sig vid ”statsmaktens totala
erövring” .
Nils Elvander frågar (Svensk Tidskrift
nr 5/82) hur detta kommer sig för att Tingsieiii
syn vid demokratin såsom ”ett slags över·
ideologi” ej står inom centrum från samhällsdebatten.

detta existerar enkel för att instämma
med Elvander då han kritiserar dm
kanadensiska statsvetaren samt marxiso
ten C B Macphersons volym ”Den mångtydiga demokratin” . liksom kurslitteraiii
vid universitetens samhällsvetenskaplip
institutioner beneath flera tid fanns den t1
draksådd, framdriven från ”studentdemokratiska” institutionsstyrelser.
Det viktigaste från allt inom dagens läge ir
att stärka uppslutningen kring demokratin vilket överideologi, existerar Elvanders slutsats.

Hur ska det öppna samhället försvaras och bevaras?

Debatten ifall gränsdragningen meJ.
lan demokratin samt marknaden får fönt
i ytterligare ordning, menar han.
Det vore önskvärt ifall detta gick för att –
punkt nära denna slutsats. dock således existerar d
me ej fallet. detta vore för att föra 1980-
-’ets argumentation inom landet samt andra västInder enbart tillsammans 30-talets argument.
Och ipraktiken blir detta marknadsekonolins anhängare likt ej skall ett fåtal anknyta
l demokratin vilket argument till sin sak,
ledan marknadsekonomins motståndal kunna gå vidare för att framträda såsom den
ekonomiska demokratins talesmän.
”Den totala demokratin”
Medan ”statsmaktens totala erövring”
pA 30-talet eftersträvades från grupper
IOlll ville erövra statsmakten på grund av för att omftlldla den mot något icke-demokratiskt,
si existerar idag statsmaktens totala erövring
ett syfte på grund av dem grupper såsom önskar använda
statsmakten på grund av för att ”demokratisera hela
lllllhället” .

Mot dagens demokrati med
begränsad statsmakt står ”den totala deaokratin”, dvs för att varenda beslut inom samhället
fattas kollektivt.
Vad oss bevittnar existerar hur själva detta faklllm för att statsmakten existerar demokratiskt
styrd blivit en argument till för att utvidga
statsmaktens beslutsområde. inom sak är
denna fara ej färsk.

Ledtemat till John
Stuart Mill fanns för att den enskildes frihet
lllåste säkras även mot en folkflertal,
inte enbart mot enstaka stat såsom styrdes från ett
mindretal.
Med demokratiseringen liksom argument
hävdas både för att skattetrycket skall öka
och kollektiva löntagarfonder införas.
Förvisso skulle ett större sektion än idag av
de ekonomiska besluten inom landet vandra formellt demokratiskt tillväga ifall skattetrycket vore 100 andel samt varenda ekonomiska beslut finge tas inom vederbörlig parla•ntarisk ordning.

Mot detta förmå anf6ras enstaka mängd praktiska argument, att
347
det ej kommer för att fungera etc. dock det
intressanta existerar för att ”demokratin likt överideologi” ej fungerar liksom ett spärr mot
denna utveckling.
Borde man ej demokratisera tryckfriheten!

Då blir det att ideologin står

ifrån vissa håll, t ex inom TCO,
har hävdats för att inom den offentliga debatten
bör endast personer delta vilket besitter mandat för att yttra sig. Visst vore detta mer demokratiskt ifall t ex dem demokratiskt
valda landstingen inom varenda län fick utse
styrelser, chefredaktörer samt redaktiansledning till dem dagstidningar som
kommer ut inom respektive län.
Invändningarna mot en sådant arrangemang existerar givna.

dock återigen: detta går
inte för att påstå för att detta strider mot demokratin likt överideologi – angående man ej i
denna lägger in åtskilligt annat än majoritetsprincipen. Då måste man hävda att
demokratin vilket överideologi även innefattar en stort mått från frihet till de
enskilda individerna. besitter man kommit
så långt blir satsen angående demokratin som
överideologi genast många mer kontroversiell inom en debattläge var flera vill
”demokratisera” allting.
Mot dem likt önskar ”demokratisera hela
samhället” existerar detta verkningslöst för att kräva
starkare uppslutning kring demokratin.
De såsom säger sig eftersträva ej bara
politisk demokratin utan även finansiell demokrati förmå självklart inte
framstå vilket någonting annat än som
övertygade demokrater, hyllande demokratin likt överideologi.
Samhället politiseras alltmer
Med slagord såsom ”ökad jämlikhet” och
”demokratisering” besitter den svenska politiken inriktats alltmer vid konfrontation.
,.
348
I vatje samhälle finns detta motsättningar.
Dessa är kapabel lösning vid imlividnivå alternativt mellan olikagrupper utan för att statsmakten tar
klar ställning på grund av den en alternativt andra
gruppen.

dock inom en allt mer politiserat
samhälle liksom detta svenska, var numeriskt värde tredjedelar från bruttonationalprodukten går
igenom den offentliga sektorn samt där
allt fler lagar stiftas likt berör den enskildes samt företagens agerande inom olika
situationer, löses allt fårre bekymmer på
individuell nivå, vid marknaden.

l stället
förs dem upp vid politisk nivå på grund av för att utmynna inom polarisering samt konfrontation.
Staten existerar den enda legitima utövaren
av våld. ifall staten används allt mer för
att åtgärda konflikter vilket ej staten nödvändigtvi behöver åtgärda, kommer konflikternas natur för att bli allt mer våldsamma.

Samtidigt likt staten expanderar sitt ansvarsområde, undergrävs
auktoriteten på grund av staten såsom beslutsfattare. Politikerföraktet ökar. Kravet på
”mer, mer”, blandekonomins eko, leder
till krav vid ytterligare demokratisering
och reglering.

Vad menas med att demokratin blir en sorts överideologi? Det betyder även fast de olika partierna i landet har olika ideologier så det finns en ideologi som de flesta är överens om: Det är att ha demokrati, att ha ett demokratiskt system där man behöver demokrati för att genomföra demokratiska beslut

Politikens seger samt kris.
Socialdemokratins trestegsteori
skattetrycket stiger’ kollektiva löntagarfonder diskuteras samt dem svenska medborgarnas liv blir allt mer reglerat. för att i
det läget hävda ”att detta viktigaste av
allt” existerar för att stärka uppslutningen kring
demokratin likt överideologi existerar för att gå
runt detta maximalt allvarliga problemet.

Självfallet bör man inom samtliga läger ge akt vid frestelsen för att inom ”demokratin” lägga in den
exakta innebörden från den egna politiska
uppfattningen. detta maximalt långtgående
missbruket från demokratibegreppet som
skett beneath senare tidsperiod bland övertygade
demokrater existerar då man vid ocialdemokratiskt håll lanserat den s k trestegs.
teorin.
Först kom den allmänna samt lika röst·
rätten, den politiska demokratin.

Däref.
ter infördes välfärden, den sociala demokratin. för tillfället existerar detta dags på grund av den tredje
och avslutande, den ekonomiska demokratin.
Men även angående höga skatter samt kollek·
tiva fonder ej skulle motiveras tillsammans att
de vore led inom samhällets demokratisering,
vore detta omöjligt samt oförlåtligt för att inte
ta upp följderna till demokratin från dessa
förslag.
Gunnar Heckscher framhåller för att var·
ken inom geografin alternativt inom historien finns nigot modell vid för att en fullt utvecklat socialistiskt struktur kunnat förenas med
politisk demokrati.

ej bara den analy·
sen utan även den praktiska erfarenheten tyder vid för att detta existerar omöjligt, betonar
han (Svensk Tidskrift nr 6/82).
Man kunna hävda för att detta rör demokratins förutsättningar, ej definitionen pi
demokratin.

dock detta torde artikel enfråp
om påvens skägg inom praktiken. inom annat Iii
skulle man ju behärska hävda för att yttrandefriheten även existerar enstaka förutsättning på grund av <d
inte ingår inom definitionen vid demokrati.
Demokrati blir då den nakna majoritetsprincipen. inom sålunda fall existerar detta ej sä
upplysande för att flertalet anser för att stafell
skall styras demokratiskt, dvs tillsammans med mt
joritetsregeln.
Följderna på grund av friheten
Det existerar någonting utomordentligt oinli
lektuellt inom den svenska debatten då •
från förespråkare på grund av ytterligare d*”
kratisering från samhället sällan får nJi1
var vid frågan angående dess följder på grund av frihet, inte någonsin enstaka probleminriktad sakdiskussion.
Med demokratin liksom överideologi i
bagaget verkar allt på grund av flera skandinaviska statsvetare äga paralyserats mot att
tommentera förslaget angående kollektiva löntagarfonder utifrån formalistiska kriterier.

Hur skall man annars tolka deras nästan samlade tystnad?
Om bara dem folkvalda landstingen och
inte dem fackliga organisationerna inom valje
län får utse styrelse inom dem systemomvälvande löntagarfonderna, då finns detta en
del demokratiska överideologer vilket inte
kan hitta något för att invända.
l den mån normativa synpunkter antyds inom dagens demokratidebatt existerar detta i
regel politisk lika rättigheter såsom existerar detta överordnade värdet, ej frihet såsom hos de
äldre demokratiteoretikerna, skriver Elvander.

I ideprogrammet från 1978 framhålls att demokratin inte bara är en beslutsregel utan också innebär värn för individens fri- och rättigheter, integritet och privatliv

Detta existerar enstaka kritisk förändring. Gunnar Heckscher bekräftar, att
mest omtvistad från allt likt betecknas
som ett förutsättning på grund av demokratin är
den ekonomiska frihet. var äger skett
en åsiktsförskjutning; medan denna fribet ursprungligen skattades särskilt högt
av den begynnande folkstyrelsens förkämpar, likt fanns liberaler, sätts den nu
allt mer ifråga, därför för att den anses försvåra genomförandet från full ekonomisk
jämlikhet, noterar Heckscher.
I dagens land existerar tecknen vid enstaka tillväxt mot enstaka totalitär demokrati det
mest brådskande hotet.

detta går ej för att argumentera poängfullt inom denna fråga utan att
beröra, ja helt enkelt understryka sambandet mellan den politiska demokratin
och kontraktsrätten, dvs marknadsekonomin. Demokratin är kapabel råka inom obalans.
Blandekonomin existerar ej en stabilt sy- 349
stem.

Är demokratin fortsatt att betrakta som en överideologi? Inledningsvis kan konstateras att det finns en stor uppslutning bakom den svenska demokratin och de fri- och rättigheter som medborgarna åtnjuter

Dess inneboende trend existerar överrepresentation från offentliganställda inom politiska kroppsdel, ökade statsutgifter samt en
allt större offentlig zon. Demokratin
är inom balans inom detta läge var detta finns frihet i
sin rikaste diversitet. Därför existerar idag ”det
viktigaste från allt” för att visa för att demokrati
och demokratisering ej ständigt existerar samma
sak, för att allt på grund av många demokratisering
går ut ovan friheten.
Om samtliga skall besluta ovan samtliga och
allting, kommer mot slut ej någon att
bestämma någonting ovan sig själv.
Demokratin samt frihet såsom överideologi
Med demokratin vilket överideologi finns
inget försvar mot demokratiseringen
som överideologi.
Med demokratin samt frihet som
överideologi är kapabel både demokratin och
friheten bevaras.

detta existerar möjligen svårare
att nå enighet angående detta. dock detta visar i
så fall för att man äger ställt sig inom debattens
centrum. Användningen från demokratibegreppet inom dagens svenska samhällsdebatt – samt demokratiseringen såsom krav
– existerar starkt polariserande. för att detta har
blivit därför existerar djupt beklagligt.

för att släta
över detta på grund av för att söka nå någon slags
konstlad enighet ifall demokratin som
överideologi då demokratiseringskravet
omöjliggjort enstaka äkta enighet, detta existerar att
göra den politiska demokratin samt frihet enstaka otjänst.
Till slut är kapabel detta inträffa, för att den enda
frihet likt finns kvar existerar för att likt samtliga andra
bekänna sig mot demokratin likt överideologi.
Tesen angående demokratin likt överideologi – den skandinaviska statskunskapens hittills bestående egna bidrag till
350
den egna demokratidebatten – besitter av
dess egna uttolkare tömts vid sitt frihetsinnehåll tillsammans hänvisning mot andras åbeReferenser:
Torgny T Segerstedt (red): Politikens seger
och kris.

Med demokratin som överideologi i bagaget verkar allt för många skandinaviska statsvetare ha paralyserats till att tommentera förslaget om kollektiva löntagarfonder utifrån formalistiska kriterier

(Ratio 1981)
J L Talmon: The Origins of Totalitarian Democracy. (Praeger, N Y, 1960)
ropande från jämlikheten. således miste detta saltet sin sälta.
C-J Westholm: Ratio samt universalitet. J<å
Stuart Mill samt dagens demokratidebau.
(Raben & Sjögren 1976, sid 180- 185).
Resultatet från Svensk Tidskrifts citatinsamling
••
LONTAGARFONDER
Motiv och
konsekvenser
En argument- samt citatsamling
Skriften kunna beställas ifrån Svensk Tidskrift,
Linnegatan 28-30, IV, 114 47 Stockholm
Telefon: 08/67 59 55 Postgironummer: 7 27 44-6
Pris: kr 17 ink!

moms