Vilket organ utfärdar en grundlag

Sveriges grundlagar existerar dem fyra grundlagar likt reglerar Sveriges statsskick. Dessa grundlagar existerar regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) samt successionsordningen (SO). Dessa lagar existerar viktiga på grund av detta svenska statsskicket eftersom dem innehåller lagar ifall hur landet bör styras samt skyddar den svenska demokratin.^[1] Grundlagarna fungerar såsom enstaka grundnorm såsom existerar överordnade andra lagar samt bestämmelser.

dem utgör ett grundplan vilket rikets lagar skall rättas efter samt stadgar även överordnade bestämmelser angående rikets styrelse samt förvaltning.

Riksdagsordningen intar ett mellanställning mellan grundlag samt vanlig team. Tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen benämns ibland likt dem numeriskt värde sålunda kallade mediegrundlagarna, eftersom dem ger grundlagsskydd åt vissa medier samt publiceringar.

Grundlagarnas historia

[redigera | redigera wikitext]

Som Sveriges inledande grundlag brukar man betrakta Magnus Erikssons landslag. Dess konungabalk förmå liknas nära enstaka regeringsform. tillsammans med tiden ersattes landslagen inom avsikt för att upprätta bestämmelser vilket justerade kungens inflytande, inom enstaka kungaförsäkran.

Sveriges inledande riksdagsordning, vilket förr ägde ställning eller tillstånd från grundlag, existerar ifrån 1617. Efter Gustav II Adolfs död infördes den inledande egentliga regeringsformen, 1634 års regeringsform. Denna regeringsform plats enstaka stadga angående rikets förvaltning beneath tider då detta rådde enstaka förmyndarregering, alltså då kungen alternativt drottningen ännu fanns på grund av ung på grund av för att styra landet.

Denna regeringsform upphävdes därför efter för att drottning Kristina blivit vuxen samt ägde avlagt sin kungaförsäkran. kalenderår 1660 blev tagna regeringsformen inom bruk igen tillsammans enstaka komplettering ifall för att riksens ständer, riksdagen, skulle sammanträffa vart tredjeplats tid, varigenom Sveriges riksdag blev en ordinarie styrelseorgan.

Grundlagarna

Under 1600-talet blev detta allt vanligare för att benämna detta slags lagar "fundamentallagar", samt beneath den nästa frihetstiden utvecklades den svenska förvaltningen, organisationen samt styrelsen mot hur detta ännu fungerar. mot liknande tidiga bestämmelser hörde även tryckfrihetsförordningen ifrån 1766, likt existerar världens äldsta tryckfrihetsförordning.

1809 års regeringsform

[redigera | redigera wikitext]

Den 6 juni1809 tillkom 1809 års regeringsform, vilken gällde ända tills den nuvarande, ifrån 1974, trädde inom kraft. Året därpå, 1810, antogs den successionsordning såsom utför ättlingar mot huset Bernadotte mot tronarvingar. Trots för att regeringsformen innehåller bestämmelser ifall rikets styrelse, genomdrevs flera fundamentala förändringar inom detta hänseende efter grundlagens antagande: departementalreformen 1840, 1866 års representationsreform, införandet från allmän samt lika rösträtt beneath start från 1900-talet, samt tryckfrihetsförordningen ifrån 1949 tillsammans mera.

inom synnerhet genomfördes ändringar till riksdagens former. inom praktiken plats parlamentarismen verklighet omkring 1917, dock juridiskt sett förverkligades denna inledningsvis tillsammans med den partiella författningsreformen tid 1969.

1974 års regeringsform

[redigera | redigera wikitext]

En många utdragen samt slitsam arbetsprocess kom för att leda mot den senaste större grundlagsändringen, 1974 års regeringsform.

inom synnerhet uppenbarades oförenligheten mellan praxis samt stadga tillsammans med andra världskrigets eruption 1939. nära den tiden ägde detta stått tydligt för att regeringen Hansson avsåg för att överta kungens lagstadgade suveränitet ifall "ett snabbt kritisk kräves".^[2] kalenderår 1954 tillsattes enstaka författningsutredning till delreformer beneath Richard Sandlers ordförandeskap, dock då utredningen nio kalenderår senare lade fram sitt betänkande (SOU 1963:16-18) kunde riksdagen ej enas angående en beslut.

inom stället beslutades detta för att grundlagarna helt skulle tecknas ifall. ett fräsch analys tillsattes 1966, samt genom SOU 1972:15 lades en förslag ifall enstaka fräsch regeringsform samt färsk riksdagsordning fram. Efter mindre justeringar från konstitutionsutskottet trädde 1974 års regeringsform samt riksdagsordning inom kraft den 1 januari 1975.

Den nya regeringsformen samt riksdagsordningen fanns inom massiv utsträckning enstaka kodifiering från rådande praxis. Den största förändringen plats för att monarkens politiska maktbefogenheter överfördes mot folkvalda representanter samt för att statschefens roll huvudsakligen blev representativ.

Jämfört tillsammans 1809 års regeringsform existerar terminologin inom den nuvarande regeringsformen speciell.

inom dagens författning åsyftar "konungen" själva kungaämbetet alternativt kungen personligen. inom den tidigare författningen betecknade "Kungl Maj:t" själva statsmakten, oavsett vem såsom utövade denna kraft (regeringen, domsmakten). "Statsråd" ändrades även mot för att beteckna enskilda ministrar inom regeringen, samt ej längre kabinettet inom sig.

tid 1809 avsåg även begreppet "regeringen" ett teoretisk "riksstyrelse".

Det står i regeringsformen – den grundlag som utgör grunden för vår demokrati

Viktigare grundlagsändringar sedan 1974 äger varit införandet från kognatisk tronföljd, den nya yttrandefrihetsgrundlagen samt Svenska religiös avskiljande ifrån staten. Anslutningen mot EU besitter haft särskilt massiv innebörd samt besitter delvis förpassat den svenska grundlagen inom underordnad ställning mot EU:s regleringar.

Grundlagen reformerades 2010; titta grundlagsreformen 2010.

De fyra grundlagarna

[redigera | redigera wikitext]

Sverige besitter mot skillnad ifrån dem flesta andra länder fyra grundlagar: regeringsformen (RF), successionsordningen (SO), tryckfrihetsförordningen (TF) samt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Regeringsformen

[redigera | redigera wikitext]

Regeringsformen existerar den viktigaste från grundlagarna; den omfattar dels statsskickets grundläggande principer eller fundament samt normer, dels bestämmelser angående statens styrelse samt angående organisatoriska spörsmål.

inom regeringsformen regleras sådant liksom medborgarnas rättigheter, riksdagsval, statschefens roll, regeringens bildande samt jobb, samt bestämmelser angående samt regleringar från statsfunktionerna. Dessa statsfunktioner existerar lagstiftning, finansmakten, förhållandet mot andra stater, den bedömning makten, samt kontrollmakten.

De övriga är tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen

Regeringsformen bestämmer för att landet skall artikel ett parlamentarisk demokrati. Lagtexten innehåller, mot skillnad ifrån dem flesta andra länders grundlagar, även bestämmelser angående rikets styrelse nära konflikt samt krigsfara (kapitel 15). Den 1 januari 1975 trädde den nuvarande regeringsformen inom kraft efter för att den fastslagits året innan.

Regeringsformen består från 15 kapitel.^[3]

Successionsordningen

[redigera | redigera wikitext]

Successionsordningen reglerar tronföljden mot den svenska tronen, detta önskar yttra vem såsom får bli monark alternativt regerande drottning inom riket. Därmed bestämmer lagen hur Sveriges statschef bör utses.

Regeringen ligger normalt bakom lagförslagen, men även enskilda riksdagsledamöter kan ta initiativ till nya lagar

Successionsordningen existerar ifrån 1810 samt existerar mest erfaren från grundlagarna, den tillkom då huset Bernadotte gjordes mot arvingar från Sveriges tron. inom lagen regleras tronföljden mot för att gälla ättlingar mot jean Baptiste Bernadotte, likt blev monark tillsammans namnet Karl XIV Johan. Genom en tillägg äger numera endast efterkommande mot Carl XVI Gustaf rätten mot tronen.

Fram mot 1980 fanns tronföljden agnatisk dock identisk kalenderår infördes kognatisk tronföljd, vilket innebar för att kvinnliga ättlingar för tillfället besitter lika arvsrätt mot Sveriges tron.

Direktiv måste däremot omvandlas till svensk lagstiftning

Därmed existerar kronprinsessan Victoria den nuvarande tronarvingen då denna existerar Carl XVI Gustafs äldsta unge. Successionsordningen samt dess innehåll verifieras inom 1 kap 5 § regeringsformen samt inom 5 kap.

Tryckfrihetsförordningen

[redigera | redigera wikitext]

Tryckfrihetsförordningen existerar den grundlag vilket bör garantera "fritt meningsutbyte samt ett allsidig upplysning" till varenda medborgare.

Lagen tillkom såsom ett reaktion vid dem hårda restriktioner likt ålades medierna beneath andra världskriget.

Riksdagen instiftade färsk grundlag angående tryckfriheten 1949 då restriktionernas ansvariga ägde försvunnit ifrån den politiska arenan.^[4] mot skillnad ifrån tidigare tryckfrihetslagar inom landet innehåller den en visst skydd nära krislägen. Tryckfrihetsförordningen funktion existerar inom huvudsak för att ge grundlagsskydd åt tryckt text såsom tidningar samt skrivna verk.

Den förbjuder även censur samt innehåller den viktiga offentlighetsprincipen. Liksom tillsammans yttrandefriheten finns bestämmelserna inom korta drag även inom 2 kap 1 § regeringsformen.

Förordningen äger tre delar

• den positiva regleringen inom vilken tryckfriheten definieras samt avgränsas samt syftet kämpa fast
• en lista ovan tryckfrihetsbrotten
• bestämmelser ifall ansvarighet.

Tryckfrihetsbrotten existerar inom princip desamma såsom yttrandefrihetsbrotten samt måste även finnas inom brottsbalken på grund av för att existera straffbara.^[5]

Yttrandefrihetsgrundlagen

[redigera | redigera wikitext]

Yttrandefrihetsgrundlagen ifrån 1991 existerar den yngsta grundlagen.

mot struktur samt innehåll påminner den ifall tryckfrihetsförordningen, vilken den ofta hänvisar mot. detta väsentliga innehållet inom YGL existerar för att ge grundlagsskydd åt radio- samt tv-sändningar, vissa webbsidor m.m.

Regeringsformen: "Sveriges författning"

[redigera | redigera wikitext]

Av grundlagarna intager regeringsformen enstaka överordnad position då den sammanfattar dem andra grundlagarna samt innehåller elementär bestämmelser ifall statsskicket.

Tillsammans tillsammans med Riksdagsordningen, såsom mot 1975 plats grundlag, kallas därför regeringsformen informellt ibland "Sveriges författning", alternativt dess "konstitution". Ibland avses inom stället grundlagarna tillsammans beteckningarna.^[6] Ytterligare problematik föreligger inom om dem skrivna grundlagsbuden per definition skall sägas existera detsamma såsom författningen, alternativt ifall detta inom stället existerar den konstitutionella praxisen.^[7] ej minimalt fanns den senare problematiken aktuell beneath den långa period då parlamentarismen samt folksuveränitetsprincipen praktiserades dock stred mot buden inom dåvarande regeringsformen.

Riksdagsordningen utvecklar bestämmelserna inom regeringsformens kap 4.

Rättigheter samt statens grunder

[redigera | redigera wikitext]

Regeringsformens inledande avsnitt träffar fast statens grundläggande principer eller fundament. i enlighet med denna bygger landet vid folksuveränitetsprincipen tillsammans med vilken representanter väljs genom enstaka fri åsiktsbildning samt allmän samt lika rösträtt.

Statsskicket bygger vidare vid parlamentarism samt tillsammans monarkin liksom statsform, samt vid kommunaltsjälvstyre. Makten utövas beneath lagarna. inom regeringsformen kämpa även fast för att statsmakten skall utövas tillsammans respekt på grund av varenda människors lika värde samt individens frihet samt värdighet.

Individens personliga, ekonomiska, kulturella samt sociala välfärd skall artikel den offentliga maktens uppgift, mot vilket hör rätten mot jobb, bostad samt träning, social vård samt säkerhet. Etniska samt religiösa minoriteters riktig för att bibehålla sin traditioner samt sitt samhälle skall främjas. Regeringsformens andra avsnitt samt delar från detta inledande tillkom inom ett strävan efter för att införa Europakonventionen.

Efter detta äger land dock dömts inom Europadomstolen, varefter styckena äger modifierats något.

Demokratin äger ett många framskjuten position inom regeringsformen; texten träffar fast för att detta allmänna skall verka på grund av för att demokratins idéer blir vägledande inom varenda områden från samhället (kap 1, 2§).

mot detta hör även dem båda grundlagarna tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen, liksom inom korta drag besitter stöd från bestämmelser inom regeringsformen. Övriga friheter inkluderar informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten samt religionsfriheten, rörelsefriheten, skydd till personlig integritet, skydd mot tortyr samt landsförvisning, förbud mot dödsstraff, samt frihet mot korrespondens.

Den privata äganderätten behandlas inom 2 kap 18 §.

En sektion från rättigheterna existerar liknande liksom inom vissa är kapabel inskränkas genom vanlig team, detta framgår bland annat inom 2 kap 20 §. enstaka rad viktiga inskränkningar finns dock inom 2 kap 21-24 §§.

Sveriges statsskick

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel Sveriges statsskick

Enligt parlamentarismens princip innehar detta lagstiftande organet, Sveriges riksdag, ett framträdande roll inom grundlagarna.

inom samt tillsammans för att parlamentarismen genomdrevs fullständigt inom grundlagen 1974 överfördes bota den lagstiftande makten mot detta statsorgan. Statschefen, monarken, saknar politisk kraft, samt regeringen måste äga riksdagens tillit alternativt tolerans. Bortsett ifrån sin lagstiftande funktion, samt ägandet från den yttersta politiska makten, äger riksdagen även kontrollmakt ovan regeringen samt dess förvaltning.

Ytterst vilar den politiska makten vid partipolitik, eftersom riksdagens ledamöter väljs inom politiska partier (RF 3 kap 1 §).

Regeringsformen beskriver hur landet ska styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna har och hur den offentliga makten ska fördelas

Regeringen innehar den verkställande makten; den skall verkställa dem lagar liksom riksdagen beslutar angående samt sköta statens förvaltning genom sina myndigheter.

Den bedömning makten innehas dels från dem allmänna domstolsväsendet, vars högsta kroppsdel existerar Högsta domstolen, dels från förvaltningsdomstolarna, vilkas högsta avdelning existerar Högsta förvaltningsdomstolen (RF 11 kap 1 §).

Justitiekanslern samt Riksåklagaren lyder dock beneath regeringen (RF 11 kap 6 §), samt detta tillkommer regeringen för att bevilja nåd. Därutöver besitter den korrekt för att mildra brottspåföljd (RF 11 kap 13 §).

Medan 1809 års regeringsform brukar sägas grundas vid maktdelningsprincipen, brukar regeringsformen från 1974 inom stället sägas äga grundats vid folksuveränitetsprincipen.^[8] mot formen finns maktdelningsprincipens tredelade statsorgan (lagstiftande, verkställande samt bedömning makt) emellertid kvar, dock mot sin karaktär anses den existera oförenlig tillsammans med principen angående folkstyre var "all inflytande utgår ifrån folket".^[8] Kommunernas självstyrelse förmå emellertid ses liksom en formulering på grund av vertikal maktdelning.

Att ändra grundlagarna

[redigera | redigera wikitext]

För för att enstaka svensk grundlag skall ändras behövs för att numeriskt värde likalydande beslut (vilande samt slutligt) saknas från riksdagen tillsammans lätt majoritet. Mellan dem numeriskt värde besluten måste detta dessutom äga hållits en allmänt omröstning. Riksdagsordningen (RO) ändras liksom grundlagarna vid detta sätt.

För att en svensk grundlag skall ändras krävs att två likalydande beslut (vilande och slutligt) fattas av riksdagen med enkel majoritet

inom allmänhet föregås samtliga större ändringar inom grundlagarna, liksom andra mera grundlig lagändringar, från statliga utredningar. Dessa lägger fram sina betänkanden inom den serie publikationer vilket kallas Statens offentliga utredningar (SOU). Detta existerar emellertid ingen regel; 1993 beslöt partiledare från riksdagspartierna för att införa personval samt för att förlänga valperioden tillsammans en tid mot fyra (SFS 1994:1469).

Regeringen föreslog den 8 månad 2009 inom propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) ett rad ändringar inom grundlagarna.^[9]

Grundlagsbrott

[redigera | redigera wikitext]

I tryckfrihets- samt yttrandefrihetsmål existerar Justitiekanslern isolerad den såsom är kapabel uppväcka åtal. ifall detta sker en förbrytelse mot dem andra grundlagarna, vilket ej kunna åtalas i enlighet med ett vanlig team, betraktas detta liksom ett politisk process, var medborgarna anses "döma" dem skyldiga inom allmänna val.^[10] på grund av brottmål mot bestämmelser inom Europakonventionen samt såsom ej existerar åtalbara i enlighet med andra nationella lagar förmå Europadomstolen döma.

Rättsligt sett äger dem svenska grundlagarna ett ovanlig ställning inom internationell jämförelse. Grundlagsbrottsmål kunna falla beneath allmänt åtal angående detta gäller tryckfrihet samt yttrandefrihet, eftersom tryck- samt yttrandefrihetsbrotten finns inom brottsbalken. dock nära förbrytelse mot författningarna (regeringsformen, riksdagsordningen, dock även successionsordningen) är kapabel detta ej utdömas något ansvar.

Detta beror vid för att landet saknar enstaka författningsdomstol samt ett riksrätt.

Mellan de två besluten måste det dessutom ha hållits ett allmänt val

Grundlagarna brukar därför betecknas vilket "ofullgången rätt".

Grundlagsutredningar beneath senare tid

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1974 års författningsreform ägde plats besitter grundlagarna ändrats flera gånger. 2004 års Grundlagsutredning ägde mot övning för att utföra enstaka samlad granskning från regeringsformen samt skulle "koncentreras samt inriktas vid för att stärka samt fördjupa den svenska folkstyrelsen, öka medborgarnas tillit på grund av demokratins funktionssätt samt höja valdeltagandet".

Detta innebär för att utredningen skall bedöma valsystemet, regeringsbildningsprocessen, relationen mellan regeringen samt riksdagen, lagprövning, nödvändigheten från författningsdomstol, samt utnämningsmakten.^[11] Utredningen blev genomskinlig inom slutet från 2008 samt föreslog bland annat för att spärren till personval mot riksdagen sänks mot fem andel, för att valdagen flyttas tillbaka enstaka sju dagar samt för att ett riksdagsomröstning bör behållas angående statsministern efter varenda omröstning.

Betänkandet ingår inom underlaget till den ovan nämna propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80).

Större grundlagsutredningar samt lagändringar sedan 1974

[redigera | redigera wikitext]

• 1973 års fri- samt rättighetsutredning - 2 kap. RF utökades (SFS 1976:871)
• Rättighetsskyddsutredningen från 1975 - angående inskränkningar inom friheterna, lagprövningsrätt, folkomröstningar nära grundlagsändring (SFS 1979:933)
• Grundlagskommittén från 1979 - inga lagändringar vid bas från inbördes oenighet (SOU 1981:?)
• Folkstyrelsekommittén från 1984 - inga lagändringar (SOU 1987:6)
• Fri- samt rättighetskommittén från 1991 - Europakonventionen samt andra fri- samt rättigheter inkorporerades inom RF 1994 (SFS 1994:1468)
• Grundlagsutredningen inför EG - ledde delvis mot lagändring (SFS 1994:1375)
• 1999 års författningsutredning - EU-samarbetet (SFS 2002:903), riksrevisionens bildande (SFS 2002:905)
• Ansvarskommittén från 2003 - delbetänkande Utvecklingskraft till hållbar välfärd (SOU 2003:123), slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation tillsammans med utvecklingskraft (SOU 2007:10).
• Grundlagsutredningen från 2004 - betänkande En reformerad grundlag (SOU 2008:125)

Äldre grundlagar

[redigera | redigera wikitext]

Några från Sveriges tidigare, numera upphävda, grundlagar är:

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Pär-Erik Back, "Den skrivna författningens roll", Modern demokrati, sjunde uppl., red.

  Pär-Erik Back samt Agne Gustafsson, Lund: Liber, 1980, s.9-20

• Stig Hadenius, Modern svensk politisk saga. Konflikt samt samförstånd, sjätte uppl., Stockholm: Hjalmarsson & Högberg, 2003
• Erik Holmberg samt Nils Stjernquist, Vår författning, tionde uppl. Stockholm: Norstedts rättsväsen, 1995
• Olof Peterson samt Anna Wahlgren, Sveriges konstitutionella urkunder, SNS Förlag, ISBN 91-7150-778-7

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]