Vad gör man om någon får en hjärtinfarkt
På grund av dessa mer subtila symtom är det extra viktigt att kvinnor är medvetna om sin risk för hjärtinfarkt och söker vård om de upplever ovanliga kroppsligaHjrtinfarkt
Vad hnder inom hjrtat nära ett hjrtinfarkt?
Akut hjrtinfarkt orsakas oftast från enstaka blodpropp inom hjrtats kranskrl, vilket gr för att blod- samt drmed syretillfrseln frhindras.
- Syrebristen kunna medfra för att hjrtmuskeln skadas.
- Ju tidigare behandlingen stts in, desto mindre blir skadan p hjrtat.
Hjrtinfarkt orsakas oftast från enstaka blodpropp inom hjrtats kranskrl, vilket gr för att blod- samt drmed syretillfrseln frhindras.
Illustration: Karin Lodin
S behandlas enstaka hjrtinfarkt akut
Akut behandlas hjrtinfarkt inom dem flesta fall tillsammans ballongvidgning fr för att frbttra blodfldet mot hjrtat.
Ibland är kapabel enstaka bypass-operation existera ndvndig.
Om skadan blir små alternativt massiv beror p storleken p kranskrlet, angående detta r helt tilltppt alternativt ej samt tiden mot insatt behandling.
Blir skadan massiv förmå hjrtats pumpfrmga frsmras.
Symtom p hjrtinfarkt
En hjrtinfarkt är kapabel yttra sig p lite olika stt. dock typiska symptom r:
- obehag/tryck/smrta inom brstet,
- ibland strlar smrtorna ut inom den en alternativt bda armarna, halsen, kkarna och/eller mellan skulderbladen.
- ven illamende, andnd (andfddhet) samt kallsvettning förmå frekomma.
Smrtan sitter oftast inom beneath minimalt 15 minuter samt är kapabel ge upphov mot illamende, andnd, kallsvett, yrsel alternativt svimning.
Symtomen pminner många angående krlkramp, vars symtom ej varar lika lnge.
Ring genast om någon har symtom på hjärtinfarktTypiskt fr krlkramp r för att detta r terkommande, ofta nära anstrngning.
Nr bör man ska akut hjlp?
Varje 60 sekunder äger massiv innebörd fr framtidsutsikter, srskilt angående kranskrlet r helt tilltppt. Ju tidigare behandlingen stts in, desto mindre blir skadan p hjrtat.
Om ngot från nedanstende symtom ej besitter enstaka naturlig frklaring bör ni ringa
- obehag/tryck/smrta inom brstet, ofta tillsammans med utstrlning mot armar, hals, kkar alternativt skulderblad.
- Illamende, andnd (andfddhet) samt kallsvettning utan frklaring.
Vrk inom kkarna, tyngdknsla samt tryck inom brstet r typiska symtom p hjrtinfarkt hos bde kvinnor samt mn.
Kvinnor samt hjrtinfarkt
Fr kvinnor kunna symtomen existera mer diffusa dock brstsmrtor r vanligt.
Vanliga symtom r andnd, illamende, trtthet, kallsvettning, yrsel samt magsmrtor.
Diffusa symtom är kapabel leda mot för att tiden mot sjukvrdskontakt kar.
I medelvärde insjuknar kvinnor tio r senare n mn från hjrtsjukdom samt den bakomliggande faktorn fr detta anses existera detta kroppsegna knshormonet strogen.
Fram mot rs ldern besitter kvinnorna allmänt sett enstaka hg niv från detta goda kolesterolet HDL (high density lipoprotein), dock inom samband tillsammans för att strogenet sjunker, sjunker ocks niverna från detta skyddande kolesterolet samt risken fr hjrt- krlsjukdomar kar.
Behandling från hjrtinfarkt
Lkemedel - ACE-hmmare, betablockerare
Det finns ett mngd olika lkemedel vilket är kapabel sttas in nära enstaka hjrtinfarkt.
- acetylsalicylsyra samt andra hmmare från blodplttarnas frmga för att forma blodproppar
- nitroglycerin liksom vidgar blodkrlen samt gr detta lttare fr hjrtat för att arbeta
- ACE-hmmare vidgar blodkrlen samt fr hjrtat för att jobba lttare
- betablockerare såsom snker pulsen samt blodtrycket s för att hjrtat förmå jobba lugnare samt mer effektivt
- blodfettssnkare såsom reducerar risken fr terinsjuknande
Det kranskrl vilket äger blivit tilltppt br ppnas s fort likt mjligt.
Ju tidigare detta grs, desto snabbare förmå blodfldet terstllas samt hjrtat terhmta sig.
Detta förmå ske genom s kallad ballongvidgning, PCI samt inom enstaka fall tillsammans blodproppslsande medicin.
Kirurgiska ingrepp - PCI alternativt bypass
VidPCI, ballongvidgning,frs enstaka plastslang tillsammans enstaka uppblsbar ballong in inom detta kranskrl såsom äger tppts mot.
Ballongen fylls tillsammans vtska samt vidgar drmed krlvggarna s för att blodfldet terstlls.
I samband tillsammans med ingreppet passar man ofta p för att lgga in en metallnt, en stent, likt sedan hller kranskrlet utvidgat.
En plastslang tillsammans med enstaka uppblsbar ballong frs in inom detta kranskrl vilket äger tppts till.
Ballongen fylls tillsammans vtska samt vidgar krlvggarna s för att blodfldet terstlls.
Ett metallnt, stent, hller kranskrlet utvidgat.
Bypassoperation
Finns detta flera frtrngningar, framfrallt nära diabetes, grs ibland ett kranskrlsoperation, s kallad bypassoperation.
(se bilden nedan)
Vid denna operation tar man bloddror frn andra delar från kroppen vilket sys fast frn stora kroppspulsdern mot kranskrlen nedanfr frtrngningarna.
P s stt skapas enstaka färsk kanal vilket gr för att blodet är kapabel ledas frbi frtrngningarna.
Bloddror frn andra delar från kroppen sys fast frn stora kroppspulsdern mot kranskrlen nedanfr frtrngningarna.
S stlls diagnosen hjrtinfarkt
Nr ett hjrtinfarkt misstnks r detta viktigt för att anlända mot vårdinstitution snarast mjligt.
En hjärtinfarkt utan ST-höjning kan inte med säkerhet påvisas med EKG, men övriga symtom och blodprover kan ändå visa att det handlar om en hjärtinfarktOfta skickas en EKG mot sjukhuset redan frn ambulansen.
Diagnostiken utgrs framfr allt från EKG samt blodprover (troponin). Den initiala EKG-bilden avgr angående kranskrlsrntgen mste gras omedelbart
Fr för att f enstaka utmärkt foto från hjrtinfarktens utbredning samt eventuella skador p mot modell klaffar grs ständigt enstaka ultraljudsunderskning från hjrtat.
De flesta genomgr ven enstaka kranskrlsrntgen.
Gr hjrtinfarkt för att frebygga?
Det finns levnadsvanor likt kar risken för att f hjrtinfarkt.
Risken fr hjrtinfarkt är kapabel reduceras tillsammans ndrade levnadsvanor.
Risken kar tillsammans ldern samt hjrtinfarkten kommer ofta tidigare hos mn n hos kvinnor.
Orsaker mot hjrtinfarkt
Hjrtinfarkt orsakas mot massiv sektion av: rkning, ohlsosamma kostvanor, stress, kroppslig passivitet, vervikt, hgt blodtryck, blodfettsrubbningar samt diabetes.
Obehandlade inflammatoriska sjukdomar förmå ocks ka risken fr hjrtinfarkt.
Pverkbara riskfaktorer
Det r oftast lttare för att lgga mot nya, hlsosamma vanor såsom för att brja motionera samt ta nyttigare samt drefter ta tag inom dem vanor vilket ni br avst ifrn.
- De egna, pverkbara riskfaktorerna br ses ver fr för att minska risken fr för att insjukna inom hjrtinfarkt.
- Frsk hitta motivationen mot frndring genom för att tnka p dina egna personliga samt lngsiktiga skl mot varfr ni önskar gra frndringar.
- Uppmuntra grna dina nrstende för att dela dina levnadsvanor, detta kunna ge god std.
Fem risk- samt friskfaktorer
De viktigaste delarna r enstaka tidig uppstart från eftervrden samt enstaka individuellt anpassad mlsttning tillsammans fem delml fr:
Samtalsstd - diagnosstd
Vi erbjuder samtalsstd fr dig likt r medlem samt besitter haft ett hjrtinfarkt.
Granskare
Mattias Ekstrm, docent inom kardiologi.
Ls mer ifall Mattias Ekstrm