När blev sumererna besegrade av babylonierna

Babylonien plats en forntida semitiskt rike vars centrum nedsänkt nära vattendrag eufrat samt tigris inom södra Mesopotamien inom detta nuvarande södra Irak. detta existerade ifrån ca 2000 f.Kr.

mot 539 f.Kr. Babylonien uppstod liksom en större rike tillsammans med huvudstad inom Babylon beneath monark Hamurabi omkring 1700 f.Kr. Rikets andra storhetstid inföll beneath monark Nebukadnessar II omkring 600 f.Kr.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

• Tiden före omkring 2000 f.Kr. behandlas inom artikeln Sumer.

Isin-Larsa perioden

[redigera | redigera wikitext]

Det sista sumeriska riket inom Ur gick beneath omkring 2000 f.Kr.

Amoriter, en semitiskt folkMesopotamien, blev områdets nya härskare. Elamiter kontrollerade även tidvis delar från Mesopotamien. en flertal småriken grundades inom dem gamla sumeriska städerna. Isin samt Larsa plats några från dem mäktigaste amoritiska rikena inom söder tillsammans tillsammans med Eshnunna nära Diyala-floden, medan Assur samt Mari kontrollerade den norra delen från Eufrats samt tigris floddalar.

Dessa småriken kämpade angående makten ovan Mesopotamien beneath 1900- samt 1800-talet f.Kr.

Det äldre nya-babyloniska riket

[redigera | redigera wikitext]

Det mäktigaste amoritiska riket blev slutligen Babylon. mot enstaka start plats Babylon ett obetydlig tätort, dock blev beneath monark Sin-muballits mandatperiod vid 1700-talet f.Kr.

huvudstaden inom enstaka större stat.

Kr erövrades det av perserna, ett indoeuropeiskt folk som kom norrifrån och skapade ett av forntidens mäktigaste riken

Hans son Hammurabi skulle emellertid bli den härskare vilket enade folken inom Mesopotamien mot en rike. Vårt namn Babylonien syftar vid detta rike styrt ifrån Babylon, även angående babylonierna själva kallade sitt rike till Akkad samt senare Karduniash alternativt Shinar.

Hammurabi existerar främst känd på grund av sina lagar, tillsammans den välkända vedergällningsprincipen Öga på grund av synorgan, tand på grund av tand.

han lyckades producera stabilitet inom region.

Det babyloniska väldet omfattade en stort zon likt täckte detta mesta från Eufrat-Tigris-dalen ända ifrån Sumer samt Persiska viken. denne utökade imperiet norrut genom dalen samt västerut mot landremsa vid havet mot Medelhavet.

Efter för att äga slagit samman sina erövringar beneath en enda styre inom Babylon, koncentrerade han sig vid för att säkra sina gränser samt försöka öka välståndet inom landet. Hammurabis ätt, även kallad Babylons inledande ätt, varade cirka 200 tid, mot omkring 1530 f.Kr.. beneath hans samt hans efterföljares styre genomgick landet ett period från välstånd samt fred.

Redan nära Hammurabis död påbörjades dock detta liksom skulle leda mot Babyloniens fall. Kassiterna började successiv anfalla utkanterna från riket beneath Hammurabis sons styre samt efter en par hundra tid försvagades Babylonien successiv från dessas återkommande angrepp. Slutligen lyckades kassiterna erövra landet samt upprättade en eget styre, den kassitiska dynastin.

Tidpunkten till detta existerar osäker, 1531 f.Kr. existerar den vilket vanligen anges, dock 1651 samt 1595 existerar även tänkbara (se Främre Orientens kronologi).

Kassiterdynastin

[redigera | redigera wikitext]

Kassiterna härskade ovan Babylonien inom 400 tid ända tills dynastin störtades cirka 1155 f.Kr..

Kassitertiden präglades politiskt från rivalitet samt fiendskap tillsammans assyrierna samt inom slutet från perioden även tillsammans med elamiterna. Kungarna inom Babylon stod även inom förbindelse tillsammans med detta forntida Egypten samt Hettiterriket. Relativt erhålla kassitiska papper finns bevarade ifrån Babylonien. en undantag existerar dem konstnärligt utförda kudurru-stelarna från berg vilket beskriver landförläningar mot adelsmän.

Här uppstod några av de första högkulturerna, t

från detta kunna man dra slutsatsen för att detta kassitiska samhället ägde ett feodal karaktär.

Sjölandsdynastin

[redigera | redigera wikitext]

Kassiterdynastin försvagades från återkommande aggressioner tillsammans med landet Elam. Den sista kassitiska kungen dödades beneath stöt mot elamiterna, varpå ett färsk ätt grep makten inom Babylon.

Detta fanns den därför kallade Sjölandsdynastin likt kom ifrån staden Isin inom södra Babylonien nära Persiska viken. Sjölandsdynastin styrde Babylonien beneath 1100-talet f.Kr. Elam besegrades från den babyloniska kungen Nebukadnessar inom.

Assyrisk dominans

[redigera | redigera wikitext]

Vid tigris övre lopp fanns staden Assur var assyrierna bodde.

Den assyriske kungen Tiglatpileser I erövrade Babylon samt omkring kalenderår 1100 f.Kr. ägde assyrierna erövrat en zon vilket sträckte sig ända mot Medelhavets kust samt Vansjön inom Anatolien.

Kr

dem därpå nästa assyriska kungarna plats svaga dock assyrierna fick ett fräsch storhetstid, då Adad-Nirari II blev monark cirka tid 911 f.Kr.. dem nästa assyriska kungarna plundrade staden Babylon upprepade gånger samt Babylonien styrdes tidvis från assyriska kungasöner. vid 700-talet f.Kr. lyckades ett kaldé nära namn Marduk-apla-iddina II (Bibelns Merodak-Baladan) för att kasta ut assyrierna ifrån Babylon.

Marduk-apla-iddinas uppror varade inom flera årtionden innan denne besegrades. Detta inledande större kaldeiska uppror mot assyrierna misslyckades, dock en århundrade senare skulle kaldéerna utflykt sig igen.

Ny-(neo-)babyloniska riket

[redigera | redigera wikitext]

Assyriernas övervakning ovan babylonierna försvagades då ett maktkamp bröt ut angående tronföljden efter den assyriska kungen Ashur-bani-pals död tid 627 f.Kr.

han alternativt ett vicekung ägde även regerat inom Babylon beneath namnet Kandalanu. Detta gav kaldén Nabu-apla-usur, Nabopolassar (626-605 f.Kr.), chansen för att gripa makten inom Babylonien.

Kaldéerna fanns en semitiskt människor likt omkring 1000 f.Kr. västerifrån trängt in inom Babylonien var dem bosatt sig beneath egna furstar. dem plats delade vid ett mängd småstater vilkas furstar ständigt försökte för att anlända inom ägande från dem gamla babyloniska residensstäderna, särskilt Babylon, samt fanns inom konstanta strider tillsammans Assyrien vilket ägde identisk byte inom sikte.

tillsammans med Nabopolassar besteg enstaka kaldeisk dynasti Babylons tron. Tillsammans tillsammans mederna inleddes en årtionde senare en anfall mot Assyrien vilket slutade tillsammans med Nineves fall tid 612 f.Kr.

Kr

Nabopolassar besegrade dem sista resterna från assyriskt motstånd inom Harran samt Karkemish kalenderår 609 f.Kr. samt assyriernas egyptiska allierade inom Hamat tid 605 f.Kr. Babylonien omfattade då all Mesopotamien jämte Assyriens tidigare besittningar inom Syrien samt Palestina samt mederna tog kontrollen ovan östra Anatolien samt Zagrosbergen.

Nabopolassars son Nabu-kudurri-usur, Nebukadnessar II (604-562 f.Kr.), gjorde sitt rike mot Främre Asiens politiska centrum samt Babylonien blev åter ett stormakt. vid bas från kaldéernas maktställning inom Babylonien kom detta nation för att kallas Kaldéen samt kaldéer blev namnet vid dess invånare inom allmänhet.

Den mest kända staden var Uruk

Den inledande delen från sin mandatperiod förde Nebukadnessar enstaka politik likt syftade mot för att stärka kontrollen ovan medelhavskusten. dem egyptiska faraonerna från den 26:e dynastin försökte destabilisera region på grund av för att undergräva babyloniernas maktposition var. en försök för att invadera Egypten kalenderår 601 f.Kr.

blev en nederlag till Nebukadnessar. Därefter utbröt uppror inom Tyrus samt Juda rike. detta fanns beneath fälttåg var liksom judarna bortfördes inom den Babyloniska fångenskapen samt Jerusalem förstördes kalenderår 589 f.Kr. en plötsligt hot mot riket plats även dem nomadiska kimmererna såsom kom ner inom Syrien efter för att dem ägde erövrat Anatolien.

Den senare delen från Nebukadnessars mandatperiod plats lugnare. en stort antal verkliga samt legendära byggnadsverk uppfördes beneath denna tidsperiod inom Babylon samt andra städer.

Det neo-babyloniska riket sträckte sig ifrån Sinai samt medelhavskusten ovan Mesopotamien mot Persiska viken.

De var de första som byggde städer

Den arabiska oasen Teima behärskade även från babylonierna beneath Nebukadnessars person som följer efter någon annan Nabu-na'id, Nabonidus (556-539 f.Kr.). Den babyloniska guden Nabu blev den främste guden beneath denna period, samt hans namn ingick inom kunganamnen, nära sidan från Marduk samt Nergal. Nabonidus föredrog ändå för att sätta månguden Sin ovan dem andra babyloniska gudarna, vilket väckte motstånd hos människor.

Nabonidus blev slutligen sålunda impopulär för att han tillbringade ett utdragen period inom oasen Teima, känd till sin mångud, långt ifrån Babylon. då således den persiska kungen Kyros II marscherade mot Babylon träffade denne lite motstånd från människor var, samt den välbefästa staden intogs utan strid tid 539 f.Kr. Babylonien blev sedan ett sektion från Perserriket.

Vetenskap

[redigera | redigera wikitext]

Den omfattande vetenskapen plats teologi, manifesterad likt spådomskonst, var stjärntydning, bedömning från en fårslever, flyktmönster hos fåglar alternativt mönster från olja vid dricksvatten plats likvärda ingredienser. då magerna tog astronomi samt matematik mot sin hjälp på grund av för att registrera samt systematisera kunskapen angående världsalltets regelbundenheter, inleddes enstaka tillväxt från dessa discipliner vilket ger eko än idag.

Matematik

[redigera | redigera wikitext]

Babyloniska matematiker vidareutvecklade sumerernas matematik kring en talsystem tillsammans med 60 liksom bas, troligtvis valt vid bas från för att detta existerar jämn t delbart tillsammans med flera anförande (60=2×2×3×5 vilket ger delbarhet tillsammans med 2, 3, 4, 5, 6, 10, 12, 15, 20 samt 30, jämte dem triviala fallen 1 samt 60).

Härifrån härstammar vårt struktur för att dela in enstaka 60 minuter inom 60 minuter, samt varenda 60 sekunder inom 60 sekunder. detta existerar även härifrån antalet grader inom enstaka cirkel (60×6) besitter hämtats. Den babyloniska matematiken skulle anlända för att vidareutvecklas från grekerna.

Astrologi

[redigera | redigera wikitext]

Astrologi fanns alltså enstaka högt respekterad aktivitet inom Mesopotamien samt detta finns tidiga referenser mot namn vid stjärnor, stjärnbilder samt enstaka förmörkelser.

därför besitter mot modell dagens namn vid Oxen (Taurus), Lejonet (Leo) samt Skorpionen (Scorpio) sina rötter ifrån sumererna. Standardarbetet inom ämnet, skrivet till astrologiska ändamål samt senare översatt mot grekiska från Berossos, tros stamma ifrån Sargon ifrån Akkads period. Djurkretsen, zodiaken, blev enstaka babylonisk uppfinning, dock detta finns inga noteringar tidigare än 1700-talet f.Kr.

såsom tyder vid något liksom skulle behärska kallas astronomi.

Babylonisk astrologi utgick ifrån för att universum skapats inom förhållande mot Jorden samt för att detta därför ej plats ett tillfällighet för att stjärnor samt planeter ägde sina bestämda platser nära fastställda tidpunkter. Därmed kunde dem knytas mot jordiska händelser samt detta existerar ingen tvekan angående för att detta plats krav vid astrologiska förutsägelser, såsom snabbt även gav astronomin upphöjd social ställning eller tillstånd inom Babylonien samt blev incitamentet till astronomins tillväxt mot vetenskap inom området.

Det verkar såsom ifall babylonierna plats inledningsvis tillsammans med regelbunden övervakning från månen samt planeterna, från vilka venus ju existerar den maximalt spektakulära. Sol- samt månförmörkelser kunde förutses. Observatorier fanns inom annex mot templen samt astronomerna skickade regelbundet rapporter mot kungen. Stjärnorna ägde numrerats samt namngivits inom en tidigt skede samt tabeller ovan månens longituder liksom observationer från Venus’ faser finns bevarade.

Stor uppmärksamhet ägnades naturligt nog åt kalendern samt oss finner enstaka sju dagar tillsammans med sju dygn samt ett ytterligare tillsammans med fem inom bruk. Man ägde redan tidigt tydligt på grund av sig för att morgonstjärnan samt aftonstjärnan plats identiska samt kunde därför småningom inlemma venuscykeln inom sin kalendariska arsenal^{[förtydliga]}.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Walker, Christopher, ed.: Astronomy before the telescope. Brit. Museum P., UK (1999). ISBN 0-7141-2733-7

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]