Vad är sant om kollektivavtal

Kollektivavtal inom Sverige omfattas från en regelverk såsom främst finns inom Lagen ifall medbestämmande inom arbetslivet (MBL)

Arbetsgivare likt existerar medlem inom arbetsgivarorganisation liksom genom kollektiva förhandlingar tecknat kollektivavtal omfattas automatiskt från riksavtalet samt existerar ansvarig för att tillämpa dess regler till samtliga anställda inom avtalsområdet oavsett angående dessa existerar medlemmar inom arbetstagarorganisationen alternativt ej.

Motsvarande ord står ofta inskriven även inom kollektivavtalen. Detta förhindrar för att icke-medlemmar är kapabel konkurrera angående jobben tillsammans sämre villkor än kollektivavtalet, exempelvis lägre löneanspråk.

Tjänstemännens och akademikernas individuella anställningsavtal har dock fortfarande en något annorlunda juridisk status i förhållande till kollektivavtalet än vad som gäller för arbetare, även om skillnaderna har minskat

Samma gäller på grund av arbetsgivare liksom ej existerar medlem inom arbetsgivarorganisation dock besitter tecknat sålunda kallat hängavtal tillsammans med arbetstagarorganisation. inom land existerar hängavtal tillsammans med enskilda arbetsgivare oftast identiska tillsammans detta riksavtal vilket dem centrala parterna tecknat till branschen, vilket avser villkoren på grund av arbetstagarna.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Kollektivavtalet uppstod inom Europa beneath senare delen från 1800-talet liksom en formulering på grund av arbetstagarnas strävan för att utjämna styrkeförhållandet mot arbetsgivarna. detta svenska kollektivavtalssystemet ordnades ursprunglig genom den därför kallade decemberkompromissen1906 mellan SAF samt LO.

Kompromissen bestod inom för att SAF erkände föreningsfriheten, detta önskar yttra arbetstagarnas korrekt för att strukturera sig samt träffa kollektiva avtal ifall anställningsvillkor tillsammans med mera, samt för att LO erkände arbetsgivarnas riktig för att leda samt strukturera arbetet samt fritt anställa samt yttra upp anställda.

År 1928 antog Riksdagen lagen ifall Kollektivavtal vilket föreskrev fredsplikt på grund av part vilket existerar bunden från kollektivavtal. Fredsplikten avser både åtgärder på grund av för att åstadkomma förändringar inom löpande kollektivavtal samt tvister inom enskilda ärenden rörande avtalets tillämpning alternativt tolkning. Samtidigt inrättades Arbetsdomstolen (AD) såsom enstaka sista instans till för att slita tvister beneath pågående avtalsperiod.

Bakgrunden mot decemberkompromissen (1906) samt lagen ifall kollektivavtal plats för att den svenska arbetsmarknaden beneath 1900-talets inledande decennier plats ett från dem maximalt oroliga inom Europa, tillsammans med en stort antal arbetskonflikter samt åtföljande bortfall från arbetsdagar. inledningsvis fanns en utbrett motstånd mot fackliga strävanden vid arbetsgivarsidan, dock detta gav vika till detta gemensamma intresset hos både arbetsgivare samt arbetstagare för att inrätta ett förhandlings- samt avtalsordning liksom kunde skicka arbetsfred samt stabila villkor till såväl företag likt anställda.

I sammanhanget formades vilket vilket kunna beskrivas likt enstaka tyst överenskommelse vid svensk arbetsmarknad. Denna besitter inte någonsin formaliserats inom något på papper eller digitalt avtal dock präglar detta svenska kollektivavtalssystemet. Parterna besitter varit överens ifall för att detta bara bör finnas en kollektivavtal inom varenda avtalsområde samt för att sympatiåtgärder undantas ifrån fredsplikten.

Ett viktigt syfte med kollektivavtal är att få arbetsfred, det vill säga att förhindra konflikter på arbetsmarknaden

detta senare innebär för att arbetstagare utan hinder från detta egna kollektivavtalet inom sin yrkesutövning förmå medverka inom stridsåtgärd, mot modell blockad, vilket riktas mot ytterligare arbetsgivare vilket saknar avtal. till arbetsgivarna existerar rätten mot sympatiåtgärder enstaka förutsättning på grund av lockout-vapnet.

Parterna äger även inom huvudsak varit överens ifall för att till person som arbetar teckna kollektivavtal efter industriförbundsprincipen, detta önskar yttra för att avtalet gäller på grund av samtliga såsom existerar anställda nära en företag oavsett yrkestillhörighet (undantag finns dock, mot modell på grund av konstnär samt elektriker).

Den tysta avtal innebär för att detta ej finns något utrymme på grund av rivaliserande fackföreningar (arbetsgivarna tecknar bara kollektivavtal tillsammans med ett part) samtidigt likt undantaget ifrån fredsplikten ger fackföreningarna en effektivt blockadvapen mot oorganiserade arbetsgivare, vilket ligger inom både arbetstagar- samt arbetsgivarorganisationernas nyfikenhet.

dem etablerade arbetsmarknadsparterna äger därmed ömsesidigt stärkt varandras ställning, tillsammans följden för att den svenska arbetsmarknaden utmärks från enstaka många upphöjd samt enhetlig arrangemang vid både arbetstagare- samt arbetsgivaresidan. beneath senare tidsperiod (början från 2000-talet) äger dock Svenskt Näringsliv ifrågasatt fackföreningarnas riktig mot sympatiåtgärder samt driver krav vid förändring från konfliktreglerna inom ytterligare några avseenden.

Facklig arrangemang samt kollektivavtalsreglerade anställningsvillkor ägde sitt ursprung bland person som arbetar dock besitter beneath 1900-talet spridits mot kontorspersonal samt akademiker, inom synnerhet inom dem nordiska länderna. Idag existerar inom stort sett läka den svenska arbetsmarknaden kollektivavtalsreglerad, såväl privat liksom offentlig zon. Tjänstemännens samt akademikernas individuella anställningsavtal besitter dock ännu enstaka något olik juridisk ställning eller tillstånd inom förhållande mot kollektivavtalet än vilket liksom gäller till person som arbetar, även ifall skillnaderna äger minskat.

till kontorspersonal tillämpas industriförbundsprincipen oregelbundet, till akademiker dominerar yrkesförbundsprincipen.

Sedan 1976 regleras villkoren till kollektivavtal inom landet inom huvudsak från Lagen angående Medbestämmande inom arbetslivet (1976:580).

Kollektivavtalssystemets struktur

[redigera | redigera wikitext]

Kollektivavtal kunna slutas vid flera nivåer.

Ett kollektivavtal är en överenskommelse om arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter gentemot varandra på en arbetsplats

Avtal mellan huvudorganisationerna (LO, OFR, PTK samt Saco (Saco S) vid den fackliga sidan, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner samt Landsting samt Arbetsgivarverket vid arbetsgivaresidan) benämns centrala överenskommelser. Idag avser dessa främst avtalsförsäkringar samt huvudavtal ifall förhandlingsordningar.

Tidigare träffades även löneavtal till den privata sektorn inom överenskommelser mellan huvudorganisationerna, dock detta sker idag inom branschvisa förhandlingar mellan dem centrala organisationerna (till modell mellan Teknikföretagen samt IF Metall) vilket träffar riks- alternativt förbundsavtal ifall löner samt allmänna anställningsvillkor.

En färsk typ från sektorsavgränsat huvudavtal inrättades från parterna inom den konkurrensutsatta industrin tillsammans samarbetsavtalet ifall fabriksmässig tillväxt samt lönebildning 1997, tillsammans reglering från förhandlingsordningar samt medlingsförfarande (”Industriavtalet”).

Kollektivavtal ingås även mellan parterna vid plats nivå (mellan enskilda företag samt fackliga avdelningar samt klubbar) inom överensstämmelse tillsammans med dem allmänna regler samt anvisningar liksom ges inom dem centrala avtalen.

ifall ej detta centrala avtalet tillåter ett kvardröjande konflikträtt, vilket existerar många ovanligt, förs lokala förhandlingar beneath fredsplikt. inom land är kapabel inte någonsin en lokalt avtal ta ovan en centralt ifall ej detta uttryckligen anges inom detta centrala avtalet. dem centrala parterna äger dock beneath senare kalenderår givit allt större utrymme på grund av lokala förhandlingar samt överenskommelser, samt dem beneath efterkrigstiden många centraliserade avtalsrörelserna inom land besitter fått en något som ökar i storlek eller antal decentraliserat inslag.

Riks- samt förbundsavtal träffas vanligen tillsammans ett giltighetstid angående en mot tre tid. Avtalen förmå innehålla överenskommelser ifall chans till part för att beneath särskilda villkor yttra upp avtalet inom förtid.

Konflikträtt samt fredsplikt

[redigera | redigera wikitext]

Staten påbjuder genom team fredsplikt till part liksom existerar bunden från gällande kollektivavtal, dock ifall sådant saknas besitter arbetsmarknadspart inom land ett allmän riktig för att vidta stridsåtgärd (för arbetstagaresidans sektion mot modell blockad alternativt strejk, på grund av arbetsgivarna lockout) till för att ett fåtal mot stånd en kollektivavtal.

Enda undantaget existerar för att stridsåtgärd ej får vidtas på grund av för att undantränga en tidigare träffat gällande avtal tillsammans med ytterligare part.

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivare och en facklig organisation och innehåller regler om bland annat löne- och anställningsvillkor

då enstaka arbetskonflikt brutit ut kunna dock riksdagen genom speciell tvångslag förklara den olovlig ifall dess följder bedöms samhällsfarliga. Sympatiåtgärd nära legal konflikt mellan andra parter existerar undantaget ifrån fredsplikten.

Om ett fackförenings krav för att teckna kollektivavtal tillsammans med en oorganiserat företag förkastas får stridsåtgärder (strejk, blockad) tillgripas till för att förmå företaget för att vandra tillsammans vid en avtal.

Då existerar detta fråga ifall enstaka avtalstvist vilket förändras inom enstaka avtalskonflikt. varenda tid nytecknas inom landet omkring 10 000 - 15 000 nya kollektivavtal antingen inom struktur från hängavtal alternativt genom för att företaget går tillsammans med inom ett arbetsgivarorganisation. många erhålla från dessa föregås från konfliktåtgärder alternativt varsel ifall sådana.^[1]

För för att understödja parternas förhandlingar äger staten inrättat Medlingsinstitutet, liksom 2000 ersatte Statens Förlikningsmannaexpedition.

nära tvister inom samband tillsammans med förhandlingar angående löner samt allmänna anställningsvillkor förmå Medlingsverket vid parternas begäran utse medlare. angående varsel angående stridsåtgärd besitter lagts alternativt arbetskonflikt besitter brutit ut, samt berörda parter saknar samarbetsavtal tillsammans med reglering från medlingsförfarande (som mot modell Industriavtalet), är kapabel Medlingsinstitutet utan parternas samtycke besluta angående s.k.

tvångsmedling.

Varsel angående stridsåtgärd måste meddelas motpart samt Medlingsinstitutet minimalt sju arbetsdagar inom förväg samt Medlingsinstitutet är kapabel skjuta vid en lagt varsel inom 14 dagar. Beslut angående tvångsmedling inskränker ej parternas riktig för att vidta stridsåtgärd.

De svenska kollektivavtalens civilrättsliga karaktär

[redigera | redigera wikitext]

Utmärkande till detta svenska kollektivavtalssystemet existerar dess civilrättsliga karaktär.

Huvudprincipen existerar för att detta existerar arbetsmarknadens parter vilket inom fria förhandlingar reglerar villkoren vid arbetsmarknaden, ej staten genom lagstiftning. Svante Nycander besitter myntat termen ”kollektiv laissez-faire” till denna svenska – alternativt nordiska – arbetsmarknadsmodell.

Kollektivavtalen inom land vinner bindande rättskraft såsom vilken ytterligare civilrättslig kontraktshandling såsom helst, mot skillnad ifrån inom flera andra länder var kollektivavtal antingen saknar egentlig rättskraft samt närmast existerar för att betrakta vilket enstaka icke-bindande rekommendation mot dem enskilda rättssubjekten (det önskar yttra dem enskilda arbetsgivarna samt arbetstagarna), alternativt vinner rättskraft genom därför kallad allmängiltigförklaring, detta önskar yttra för att staten genom särskilt beslut upphöjer kollektivavtalets regler mot team inom angivet avtalsområde.

detta senare tillämpas inom elva från dem femton "gamla" EU-länderna.

Den starka civilrättsliga ställningen till kollektivavtalen inom land existerar beroende från för att staten ej bara tolererar den utan även understödjer den inom lagverket. Offentligrättsliga skyddsregler på grund av löntagarna, mot modell arbetsmiljölagstiftningen alternativt särskilda regler på grund av minderåriga, betraktas såsom förenliga tillsammans med parternas frihet för att inom övrigt utan statlig inblandning träffa överenskommelser angående varenda ämnen vilket rör förhållandena mellan arbetsgivare samt arbetstagare.

Den svenska arbetsrätten existerar inom huvudsak dispositiv vilket betyder för att avtal tar ovan team, mot modell vilket gäller turordningsregler nära uppsägningar vid bas från arbetsbrist. inom landet saknas lagstiftning ifall minimilöner, vilket finns inom dem flesta andra länder, då lönebildningen anses existera enstaka angelägenhet till arbetsmarknadens parter.

Kollektivavtalens civilrättsliga karaktär betyder för att ansvaret till för att granska för att avtalen efterlevs helt vilar vid arbetsmarknadens parter. Dessa äger etablerat förhandlingsordningar till tvistelösning från enskilda ärenden beneath pågående fredsplikt. Tvist liksom ej förmå lösning vid enstaka nivå lyfts mot ett högre nivå inom parternas hierarkier.

ifall tvist kvarstår efter huvud förhandling kunna part uppväcka mål inom Arbetsdomstolen, vilket existerar enstaka specialdomstol på grund av tvister rörande kollektivavtals tillämpning samt andra problem att diskutera liksom gäller förhållandet mellan arbetsgivare samt arbetstagare.

Arbetsdomstolens domar existerar tvingande (skadestånd) samt är kapabel ej överklagas. Dess 25 ledamöter utses från regeringen, varav 14 vid förslag från arbetsmarknadens parter, tillsammans med ett mandattid angående tre tid. inom domslut deltar normalt sju ledamöter varav numeriskt värde existerar jurister, enstaka oberoende sakkunnig inom arbetsmarknadens förhållanden samt fyra från dem ledamöter likt nominerats från arbetsmarknadens parter (två ifrån arbetsgivaresidan samt numeriskt värde ifrån arbetstagaresidan).

Endast arbetsmarknadens parter, alternativt enskild arbetsgivare vilket slutit kollektivavtal, kunna uppväcka mål inom Arbetsdomstolen. Oorganiserad arbetstagare alternativt arbetstagare såsom ej äger stöd inom ärende från sin fackliga organisation hänvisas mot domstol på första nivån. Tingsrättens dom inom tvist rörande kollektivavtal kunna dock från enskild överklagas mot Arbetsdomstolen.

Kollektivavtalens starka civilrättsliga ställning inom landet äger inom kombination tillsammans med den höga organisationsgraden vid både arbetstagarsidan (såväl vad gäller person som arbetar samt tjänstemän) samt arbetsgivaresidan skapat enstaka stabiliserande maktbalans vid den svenska arbetsmarknaden. ifrån för att inom start från 1900-talet äga varit en från länderna tillsammans maximalt arbetsmarknadskonflikter besitter land sedan slutet från 1930-talet hört mot dem länder inom världen vilket äger minimalt bortfall från arbetsdagar mot resultat från konflikter.

inom internationell jämförelse levererar systemet ett upphöjd grad från rättssäkerhet på grund av löntagarna samt stabila villkor till arbetsgivarna.

Kollektivavtalens täckningsgrad inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Trots för att detta inom landet saknas lagstiftning ifall utsträckning från kollektivavtal mot företag likt saknar sådana besitter kollektivavtalen ett många upphöjd täckningsgrad.

tid 2021 omfattades 81 andel från varenda löntagare (15-74 år) inom privat zon från kollektivavtal samt inom offentlig zon 100 procent.^[2] inom medelvärde täcktes 87 andel från samtliga anställda från kollektivavtal. inom dessa siffror ingår ej bara reguljära kollektivavtal ingångna mellan fackliga organisationer samt arbetsgivarorganisationer utan även därför kallade hängavtal mellan fackförbund samt inom regel oorganiserade företag.

Om kollektivavtalens täckningsgrad inom enstaka EU-stat skulle sjunka sålunda för att kollektivavtalen omfattar mindre än 80 andel från arbetstagarna behövs i enlighet med minimilönedirektivet statliga åtgärder till för att öka täckningsgraden därför för att den når upp mot 80-procentsnivån.^[3]

Det svenska kollektivavtalssystemet samt EU

[redigera | redigera wikitext]

På senare period besitter frågan uppkommit ifall detta svenska kollektivavtalssystemet fullt ut existerar förenligt tillsammans med EG-rätten.

Det handlar angående implementeringen från bindande EU-direktiv såsom avser förhållanden vid arbetsmarknaden.

Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om anställningsvillkor

Normalfallet inom EU:s länder existerar för att detta sker genom nationell lagstiftning. dock då arbetsmarknaden existerar en enhet liksom inom land huvudsakligen regleras från kollektivavtal gjorde den svenska regeringen ett protokollsanteckning mot avtalet ifall Sveriges access inom EU tillsammans med innebörden för att direktiv liksom rör förhållandet mellan arbetstagare samt arbetsgivare inom landet förmå implementeras genom parternas kollektivavtal.

därför besitter mot modell skett då detta gäller direktiv angående deltids- samt visstidsanställdas rättigheter.

Frågan äger emellertid komplicerats från implementeringen från EU:s utstationeringsdirektiv. Direktivet träffar fast för att angående ett arbetsgivare tillsammans med säte inom en EU-land utstationerar arbetskraft mot annat EU-land sålunda bör detta senare landets skydds- samt minimilagstiftning på grund av arbetstagare gälla även till den utstationerade personalen.

inom land besitter direktivet implementerats tillsammans med utstationeringslagen, vilket anger vilken svensk lagstiftning vilket gäller på grund av inom landet utstationerad utländsk anställda. dock då detta gäller löner finns ingen lagstiftning. Den hittillsvarande rättstolkningen besitter varit för att svenska fackföreningar besitter korrekt för att ställa krav vid kollektivavtal till allt lönearbete likt utförs inom landet samt existerar oförhindrade för att vidta stridsåtgärder, mot modell blockad, på grund av för att driva fram överenskommelse.

I svensk arbetsrätt äger detta stöd genom Lex Britannia (ett tillägg mot Medbestämmandelagen vilket gjordes 1991) även inom fall detta utländska företaget besitter en inom hemlandet träffat kollektivavtal.

Två invändningar äger rests. Den inledande existerar för att svenska kollektivavtal existerar grundlig samt sträcker sig avsevärt många längre då detta gäller för att definiera rättigheter samt ansvar till arbetsgivare samt arbetstagare än vilket intentionen existerar tillsammans utstationeringsdirektivet, vilket bör säkerställa för att skydds- samt minimiregler iakttas.

mot modell ligger dem svenska kollektivavtalens minimilöner vid betydligt högre nivåer än lagstadgade minimilöner inom andra länder.

Kollektivavtalet sluts mellan en arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund

Den andra invändningen existerar för att Lex Britannia förmå ses såsom enstaka diskriminering från utländska arbetsgivare.

Arbetsdomstolen besitter fått en utlåtande ifrån EG-domstolen inom dessa numeriskt värde ämnen tillsammans med anledning från Laval-målet (en prövning angående Byggnads ägde riktig för att sätta detta lettiska byggbolaget Laval un Partneri inom blockad inom samband tillsammans en skolbygge inom Vaxholm 2004).

I yttrande mot EG-domstolen framförde den tidigare socialdemokratiska regeringen för att EG-rätten tillåter för att fackliga organisationer ställer krav vid för att utländska arbetsgivare tecknar kollektivavtal tillsammans med identisk innehåll vilket tillämpas till svenska företag, samt för att facken äger riktig för att vidta stridsåtgärder till för att erhålla sådana avtal mot stånd.

Den tidigare borgerliga regeringen äger fört fram identisk ståndpunkt. EU-kommissionen äger inom sitt yttrande ovan ärende uttalat för att kollektivavtal ej står inom strid tillsammans med EG-rätten samt för att frågan ifall stridsåtgärder existerar lovliga bör avgöras från inhemsk domstol. Ytterligare 16 yttranden ifrån olika EU-länder besitter inkommit mot EG-domstolen varav flertalet uppges stödja den svenska ståndpunkten.

Problematiken existerar ej enbart svensk. land, land i norden samt Tyskland äger kollektivavtalssystem likt liknar detta svenska. inom flertalet gamla EU-länder står frågan angående för att motarbeta social dumpning högt vid dagordningen.

EG-domstolen ägde för att testa "huruvida detta existerar förenligt tillsammans med gemenskapsrätten för att ett facklig organisation vidtar fackliga stridsåtgärder på grund av för att försöka förmå en utländskt tjänsteföretag för att inleda förhandlingar angående löner samt för att att koppla eller förena med något sig mot en kollektivavtal".

Domstolen beslöt 18 månad 2007 för att "[s]ådana stridsåtgärder, inom form eller gestalt från enstaka blockad från byggarbetsplatser, utgör enstaka restriktion till frihet för att tillhandahålla tjänster liksom inom förevarande fall ej existerar motiverad utifrån allmänintresset för att skydda arbetstagarna", i enlighet med EG-domstolens pressmeddelande.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Kjellberg, Anders (2020) Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund samt fackförbund, Department of Sociology, skogsdunge University.

  Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility. Research Reports 2020:1 (uppdaterad 2023)

• Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen inom enstaka oviss tidsperiod. avdelning, arbetsgivare samt kollektivavtal vid enstaka föränderlig arbetsmarknad – Statistik samt analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad samt kollektivavtalstäckning 2000-2029".
  Idag är i stort sett hela den svenska arbetsmarknaden kollektivavtalsreglerad, såväl privat som offentlig sektor

  Stockholm: Arena koncept 2020. ISBN 978-91-985542-5-0

• Kjellberg, Anders (2019) "Sweden: collective bargaining beneath the industry norm", inom Torsten Müller & Kurt Vandaele & Jeremy Waddington (red.) Collective bargaining in Europe: towards an endgame, europeisk Trade Union Institute (ETUI) Bryssel 2019.

  Volym III (sid. 583-604 + Appendix).

• Kjellberg, Anders (2023) Kollektivavtalens täckningsgrad samt vita fläckar". Stockholm: Arena koncept 2023. ISBN (elektroniskt) 978-91-985543-6-6

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]