Vad menas med free trade

Internationell handel

18 ämnen samt SVAR angående internationell handel

1. vilket existerar en handelsavtal?

Ett avtal på grund av för att underlätta internationell köp.

Handelsavtal handlar traditionellt angående för att ta försvunnen tullar mellan länder.

dock dem avtal likt EU äger förhandlat dem senaste år äger varit betydligt mer omfattande.

Idag pratar man angående ”djupa samt grundlig frihandelsavtal”, sålunda kallade DCFTA:s (efter engelskans: deep and comprehensive free trade agreements). Dessa inkluderar andra saker än tullar likt påverkar köp omväg liksom sålunda kallade icke-tariffära handelshinder såsom krav vid för att varor bör äga vissa standarder vilka antingen medvetet alternativt oavsiktligt försvårar till handel.

Man försöker bland annat erkänna varandras standarder samt tekniska regleringar således för att exempelvis enstaka fordon liksom får säljas vid ett handelsplats även kunna säljas vid ett ytterligare utan anpassning.

detta handlar även ifall för att erhålla inträde mot marknader på grund av offentlig upphandling samt tjänstehandel samt angående för att erhålla skydd på grund av investeringar.

EU:s avtal tillsammans med Kanada, CETA-avtalet, är en modell vid den nya sortens grundlig avtal.

2. Finns detta vinnare samt förlorare vid frihandel?

Ja, frihandel är kapabel äga både vinnare samt förlorare.

Frihandel förmå äga både för- samt nackdelar.

Vad är egentligen frihandel, och varför ser ekonomer och allmänheten på det så olika? Nyckelalternativ: Frihandel Frihandel är obegränsad import och export av varor och tjänster mellan länder

på grund av dem flesta länder existerar detta associerat tillsammans stora fördelar för att utföra sig från tillsammans med tullar samt regler såsom försvårar import samt export från produkter länder emellan. Ekonomer framhåller ofta detta såsom ett fördel då detta möjliggör för att varenda nation kunna specialisera sig samt producera dem produkter såsom landet fullfölja bäst samt billigast samt importera detta likt andra länder fullfölja bäst samt billigast.

i enlighet med teorin tjänar varenda vid detta inom ett planet utan handelshinder.

Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium tar upp dem komparativa fördelarna likt en argument på grund av frihandel. andra fördelar existerar i enlighet med myndigheten mer prisvärd produktion genom stordriftsfördelar, nyhet genom import från fräsch teknik samt lägre kostnader, större utbud samt förbättrad standard på grund av konsumenter.

Samtidigt förmå tullar artikel enstaka inkomstkälla på grund av staten samt dem förmå skydda framväxande industrier, framförallt inom fattigare länder var man ännu ej äger fullt utvecklade liknande.

dem förmå även skydda industrier såsom äger höga utvecklingskostnader liksom den nationella jordbrukssektorn var enstaka personlig livsmedelsförsörjning bland annat förmå ses likt enstaka nationell säkerhetsfråga. för att skydda inhemsk produktion kunna även existera betydande på grund av klimatet var detta förmå finnas fördelar tillsammans för att mot modell föda produceras inom detta egna landet istället på grund av för att den bör transporteras långa avstånd.

Vilka beslutar ifall EU:s handelsavtal?

Europaparlamentet, EU-ländernas regeringar samt inom vissa fall även nationella samt regionala parlament inom EU.

Handel existerar således kallad exklusiv EU-kompetens vilket betyder för att land ej kunna teckna egna handelsavtal utan detta existerar unionen liksom sådan, efter beslut från ländernas handelsministrar samt Europaparlamentet, vilket ingår avtal tillsammans icke-EU-länder.

varenda EU-länder äger även identisk tullar samt handelsregler mot omvärlden.

EU-kommissionen diskuterar på grund av EU:s räkning efter mandat ifrån medlemsländernas handelsministrar.

Avtalen måste godkännas från handelsministrarna samt Europaparlamentet.

Med frihandel menar man handel som inte hindras av tullar, importkvoter eller andra åtgärder som försvårar import och export mellan länder

till dem nya samt juridiskt mer grundlig avtalen besitter detta även krävts godkännande inom nationella samt vissa regionala parlament. till för att CETA-avtalet tillsammans Kanada bör godkännas behövs mot modell godkännande ifrån 43 nationella samt regionala parlament inom EU samt Kanada. Hittills besitter besitter tretton EU-länder lämnat sitt godkännande däribland Sveriges riksdag.

I dem kommande avtalen såsom bör förhandlas framöver är kapabel detta bli sålunda för att kommissionen lyfter ut dem delar från avtalen vilket kräver godkännande från parlamenten inom medlemsländerna.

vid sålunda sätt skulle detta räcka tillsammans med godkännande från medlemsländerna samt Europaparlamentet. Mer angående detta beneath fråga 16.

4. Vad önskar Sverige?

Sverige gillar frihandel.

Enligt handelsmyndigheten Kommerskollegium existerar 1,3 miljoner arbete inom landet, vilket motsvarar nästan 30 andel, kopplade mot utrikeshandeln.

Sedan land gick tillsammans med inom EU 1995 besitter både exporten samt importen trefaldigats.

Sverige önskar bedriva enstaka öppen samt fri köp samt hör mot dem maximalt frihandelsvänliga länderna inom EU.

Att land besitter enstaka positiv ögonkontakt vid affär blir även klart då både svenska företagsorganisationer samt avdelning äger enstaka positiv grundsyn vid frihandel vilket ej ständigt existerar fallet inom andra länder.

Likaså stödjer land EU-kommissionens försök för att ta fram mer enhetliga regler på grund av för att åtgärda investeringstvister kopplade mot köp mellan länder.

5. Vad önskar andra EU-länder?

De stödjer frihandel inom olika grad.

Hittills äger varenda medlemsländer godkänt EU:s olika frihandelsavtal.

Det finns dock fall var enskilda EU-länder besitter velat driva ett mer protektionistisk linje till för att skydda sina egna industrier ifrån konkurrens.

EU:s inre marknad är till exempel ett stort frihandelsområde

land i västeuropa, Irland samt Polen besitter mot modell varit ovillig nära förhandlingen tillsammans med den sydamerikanska tullunionen Mercosur eftersom dem befarar för att detta kommer slå mot deras nationella jordbrukssektorer.

6. vad önskar Europaparlamentet?

I EU-parlamentet finns något större motstånd mot frihandel än inom ministerkretsen.

Motståndet inom Europaparlamentet gäller särskilt dem delarna från avtalen såsom omfattar investeringar samt tvistelösning. detta syns även bland dem svenska ledamöterna. Medan regeringen driver vid till frihandel besitter dem svenska EU-parlamentarikerna enstaka mer varm inställning i enlighet med enstaka sammanställning ifrån VoteWatch.

Samtidigt äger EU-parlamentet inom slutändan godkänt samtliga handelsavtal vilket tyder vid för att ett majoritet från ledamöterna ser positivt vid frihandel.

7. Vad tycker medborgarna ifall frihandel?

De existerar positiva.

Även ifall motståndet mot EU:s handelsavtal tillsammans Kanada (CETA) samt USA (TTIP) haft innebörd inom vissa länder existerar ett massiv majoritet från unionens medborgare positivt inställda mot frihandel.

I kommissionens Eurobarometer ifrån juni 2019 svarade 75 procent för att dem såg väldigt alternativt ganska positivt vid frihandel medan 17 procent angav för att dem plats väldigt alternativt ganska negativa.

Svenskarna hörde mot dem maximalt positiva vad gäller frihandel.

inom landet fanns 85 procent positiva medan 11 procent negativa. minimalt andel positiva mot frihandel ägde land i västeuropa tillsammans med 53 andel, vilket dock existerar enstaka majoritet från dem tillfrågade.

8. Hur beroende existerar medlemsländerna från affär utanför EU?

Vissa existerar mer beroende än andra.

Medlemsländernas beroende från affär tillsammans med marknader utanför EU skiljer sig något som är viktigt eller nödvändigt åt ifrån nation mot land.

Ökar alternativt reducerar protektionismen inom världen?

Protektionismen ökar.

Historiskt äger större ekonomiska kriser följts från protektionistiska åtgärder såsom begränsar handeln inom avsikt för att skydda den egna industrin. detta skedde bland annat beneath den stora depressionen vid 1930-talet, inom start från 1980-talet inom kölvattnet från oljekrisen dock även efter den senaste finanskrisen.

Före finanskrisen 2008 fanns detta ett samsyn bland G20-länderna för att undvika tullar samt andra säkerhetsåtgärder.

beneath krisåren fram mot idag besitter dock dem protektionistiska åtgärderna var länder önskar skydda den egna industrin ökat i enlighet med enstaka sammanfattning ifrån handelsmyndigheten Kommerskollegium.

Även EU samt medlemsländerna, liksom framställer sig likt förkämpar på grund av öppen samt fri köp, besitter infört betydligt fler protektionistiska åtgärder än liberaliserande samt handelsfrämjande åtgärder.

År	Protektionistiska	Liberaliserande
2009	9	2
2010	11	1
2011	16	3
2012	11	5
2013	16	5
2014	17	15
2015	16	13
2016	22	6
2017	17	6
Totalt	135	56

År	Protektionistiska	Liberaliserande
2009	112	3
2010	44	2
2011	42	8
2012	29	12
2013	31	14
2014	43	18
2015	59	15
2016	120	9
2017	114	7
Totalt	594	88

Källa: Kommerskollegium samt Global Trade Alert (GTA).

10.

Hur flera länder äger EU handelsavtal med?

EU äger frihandelsavtal tillsammans med närmare 70 länder samt fler existerar vid gång.

EU:s frihandelsavtal	Antal länder
Avtal	68
Färdigförhandlade avtal dock ej inom kraft	22
Påbörjade förhandlingar	22
Nya förhandlingar inom kort	1

till mer specifikation, titta fråga 11-13.

11.

Frihandelsområde kallas i vanligt tal också frihandelszon

tillsammans med vilka länder besitter EU frihandelsavtal?

EU äger inom dygn olika typer från frihandelsavtal med 68 länder.

Avtalen ser olika ut beroende vid handelspartner. Kanada besitter mot modell en nytt samt väldigt grundlig avtal medan avtalen tillsammans med Peru samt Colombia existerar enklare.

EU äger även färdigförhandlade avtal tillsammans 22 andra länder liksom ännu ej trätt inom kraft.

12. Vilka andra länder diskuterar EU med?

EU besitter påbörjat förhandlingar tillsammans 22 länder.

Det handlar dels ifall avtal tillsammans helt nya handelspartners samt dels angående för att revidera gamla samt omoderna avtal, mot modell tillsammans med Chile.

Bland dessa förhandlingar ligger man närmast en avslut tillsammans med den sydamerikanska tullunionen Mercosur likt omfattar Argentina, Brasilien, Paraguay samt Uruguay.

Förhandlingar besitter pågått sedan 1999 dock den senaste tiden besitter dem varit intensiva. roder parterna avtalet inom hamn blir Mercosur den största marknaden räknat inom folkmängd likt EU besitter handelsavtal med.

Flera från förhandlingarna tillsammans dem andra länderna äger lagts vid fryst vatten vid bas från olika politiska orsaker.

detta gäller bland annat avtalet tillsammans USA, kallat TTIP, såsom lanserades 2013 samt likt skulle bli världens största handelsavtal.

När Donald Trump blev vald mot amerikansk president inom slutet från 2016 förpassades avtalet mot frysboxen vid bas från bristande nyfikenhet vid den amerikanska sidan.

13. Vilka andra typer från handelsavtal diskuterar EU om?

EU diskuterar även ifall särskilda frihandelsavtal till tjänster, miljövaror samt investeringsskydd.

Tjänster - förhandlingarna ligger nere

Frihandelsavtalet kring tjänster kallas TiSA-avtalet, Trade in Services Agreement. Förutom EU omfattar detta 22 andra medlemmar från Världshandelsorganisationen WTO:

Australien, Chile, Colombia, revben Rica, Hong Kong, Island, Israel, Japan, Kanada, Korea, Liechtenstein, Mexiko, Nya Zeeland, Norge, Pakistan, Panama, Paraguay, Peru, Schweiz, Taiwan, Turkiet samt USA.

Tanken existerar bland annat för att länderna bör producera allmänna regler till tjänstehandeln.

EU besitter redan frihandelsavtal liksom omfattar tjänstehandel tillsammans med dem flesta från länderna ovan.

Anledningen mot för att EU ändå existerar tillsammans samt diskuterar angående TiSA existerar för att man önskar stärka detta internationella handelssystemet till tjänster likt existerar ett något som ökar i storlek eller antal handelsmarknad likt är kapabel producera arbete samt tillväxt inom Europa. Flera från dem befintlig avtalen skulle i enlighet med kommissionen även behöva uppdateras.

Förhandlingarna ifall TiSA-avtalet skulle äga avslutats inom månad 2016 dock än sålunda länge äger man ej kunnat enas.

i enlighet med Kommerskollegium beror detta vid USA:s handelspolitik beneath Donald Trumps ledning samt för att EU-länderna ej kunnat enas inom sin hållning ifall dataöverföringar mellan länder.

Miljövaror - förhandlingarna ligger nere

När detta gäller avtalet angående miljövaror pågår förhandlingar mellan EU samt 17 andra WTO-medlemmar.

Avtalet vilket kallas EGA (Environmental Goods Agreement) samt existerar tänkt för att stödja handeln tillsammans miljöprodukter såsom vindturbiner samt solpaneler.

Förutom EU deltar: Australien, revben Rica, Hong Kong, Island, Israel, Japan, Kanada, Kina, Liechtenstein, Nya Zeeland, Norge, Schweiz, Singapore, Sydkorea, Taiwan, Turkiet, USA.

Än således länge äger länderna ej enats angående vilket likt bör klassas vilket enstaka miljövara.

Investeringsskydd

EU-kommissionen på grund av förhandlingar tillsammans Kina och Myanmar/Burma om investeringsskydd på grund av företag.

EU-kommissionen hoppas vid avtal tillsammans Kina beneath 2020 medan förhandlingarna tillsammans Myanmar ligger nere vid bas från den landets bristande respekt till mänskliga rättigheter.

14. Vad besitter EU på grund av handelsavtal tillsammans fattiga länder?

EU besitter särskilda avtal tillsammans med 71 fattigare länder.

Definitionen av "rättvis

Utöver frihandelsavtalen likt beskrivits ovan äger EU andra, särskilda avtal angående handelslättnader till fattiga länder inom avsikt för att bidra mot deras tillväxt. detta kallas detta allmänna preferenssystemet, GSP (efter engelskans Generalised struktur of Preferences).

Genom avtalen vilket ej existerar för att beteckna såsom regelrätta frihandelsavtal får fattigare länder erlägga lägre alternativt inga tullar då dem exporterar produkter mot EU.

Det finns tre varianter från GSP-avtal:

Standard GSP till låg- samt medelinkomstländer, exempelvis Indien samt Kenya. Innebär sänkta tullar på grund av 66 andel från varenda varor. 15 länder besitter Standard GSP tillsammans EU.

2. GSP+ till utsatta låg- samt medelinkomstländer exempelvis Mongoliet samt Pakistan.

Innebär helt avskaffade tullar till 66 andel från produkterna. Åtta länder besitter GSP+ tillsammans EU.

3. EBA (Every thing but arms) till dem minimalt utvecklade länderna liksom Haiti samt Mali. Ger tullfritt inträde mot EU:s handelsplats på grund av samtliga varor utom vapen.

48 länder omfattas från EBA.

Fattigare länder inom Afrika, Västindien samt Stillahavsområdet likt tidigare varit europeiska kolonier besitter även ett ytterligare typ från avtal, därför kallade EPA-avtal (Economic Partnership Agreement).

Likt GSP önskar man via affär samt investeringar bidra mot tillväxt samt minskad fattigdom genom för att EU öppnar upp sin handelsplats medan länderna kunna välja för att successivt öppna upp sina marknader på grund av europeiska bolag.

EU äger EPA-avtal tillsammans en 28 länder samt fler avtal håller vid för att förhandlas.

15.

vad existerar investeringsskydd?

Det existerar en sätt för att åtgärda investeringstvister.

Investeringsskydd existerar enstaka mekanism på grund av för att skydda företag samt privatpersoner såsom investerat inom utlandet.Medlemsländerna kunna teckna bilaterala avtal tillsammans handelspartners utanför EU till för att åtgärda tvister samt skydda investeringar ifall detta ej finns sådant skydd inkluderat inom en EU-avtal.

i enlighet med EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström äger medlemsländerna 1 400 sådana bilaterala avtal.

EU besitter dock haft ambitionen för att åtgärda detta vid en mer enhetligt sätt samt sedan kalenderår 2000 äger man inkluderat mekanismer på grund av tvistelösning inom varenda handelsavtal.

Tvistelösningen äger dock stött vid motstånd inom vissa EU-länder.

Frihandel är handel som är fri från handelspolitiska restriktioner för import och export, framför allt i form av tullar och importkvoter

Kritiker menar för att detta ger storföretag tillfälle för att stämma stater vid miljardbelopp angående dem inför lagar liksom går emot bolagens vinstintressen samt för att detta skulle hämma mot modell miljö- samt arbetsrättslagstiftning.

Kritiken äger främst riktats mot detta därför kallade ISDS (investor-to-state dispute settlement) såsom besitter inkluderats inom handelsavtalen sedan 2009.

Debatten ifall ISDS kom vid tapeten inom samband tillsammans med för att avtalen tillsammans Kanada (CETA) samt USA (TTIP) förhandlades.

De likt försvarat tvistelösningen, däribland EU-kommissionen, äger försäkrat för att systemet ej reducerar medlemsländernas möjligheter för att lagstifta.

Trots detta valde kommissionen vid bas från motståndet för att vandra ifrån ISDS.

2015 föreslog man istället enstaka permanent multilateral investeringsdomstol kallad ICS (Investment Court System). Målet existerar för att detta struktur bör växa mot enstaka global investeringsdomstol likt förmå ersätta samtliga andra tvistelösningar.

2018 gav EU-länderna mandat mot kommissionen för att börja förhandla ifall enstaka global investeringsdomstol inom ramen till FN:s kommission på grund av internationell handelsrätt.

16. Vad existerar Singaporedomen samt hur påverkar detta EU:s handelsavtal?

Det existerar enstaka EU-dom vilket får massiv inflytande vid nya handelsavtal.

2017 slog EU-domstolen fast för att EU-parlamentet samt dem nationella handelsministrarna ej utan sällskap kunde besluta ifall för att ingå en frihandelsavtal tillsammans med Singapore utan detta behövs även godkännande ifrån nationella samt vissa regionala parlament inom EU-länderna.

Singaporeavtalet existerar en från den nya generationens mer grundlig handelsavtal samt i enlighet med domen innehåller detta numeriskt värde saker likt fullfölja för att EU ej ensamt besitter beslutanderätt:

en juridisk modell till tvistlösning mellan investerare samt stater

andra utländska investeringar än direktinvesteringar*

* detta handlar ifall investeringar var köparen ej önskar ta ovan styrningen inom en företag.

Direktinvesteringar syftar mot för att ta övervakning ovan utländska bolag alternativt ekonomiska aktiviteter.

Hur flera parlament vilket måste godkänna avtalen vilket omfattar punkterna ovan beror vid EU-ländernas interna godkännandeprocess. då CETA-avtalet tillsammans med Kanada skulle ratificeras skulle detta vandra genom 43 nationella samt regionala parlament inom EU samt Kanada.

För för att undvika långdragna godkännandeprocesser, likt detta tillsammans med Kanada, är kapabel kommissionen välja för att lyfta ut dem delar såsom EU ej äger riktig för att ensamt besluta angående inom dem framtida handelsavtalen.

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tog upp detta inom sitt årliga linjetal inom Strasbourg inom september 2017 då denne sade för att han önskar för att EU bör behärska förhandla samt godkänna handelsavtal tillsammans med tredjeplats länder utan godkännande ifrån nationella samt regionala parlament.

17.

Hur påverkas EU från USA:s tullar vid stål samt aluminium?

Det existerar svårbedömt.

Hur EU påverkas från USA:s tullar beror dels vid hur EU svarar inom struktur från motåtgärder samt hur USA:s president Donald Trump reagerar vid detta samt inom vilken utsträckning vissa typer från europeiskt stål samt aluminium kunna undantas.

Efter för att inledningsvis äga fått temporärt undantag meddelade Donald Trump 1 juni för att dem amerikanska tullarna vid stål (25 procent) samt aluminium (10 procent) bör omfatta EU.

EU kommer svara vid tullarna vid tre sätt:

Det är en zon eller område där man avskaffat tullar och andra handelshinder i sin handel

Anmälan mot WTO

EU anser för att tullarna existerar olagliga i enlighet med dem internationella handelsreglerna. Därför startade unionen process mot USA inom Världshandelsorganisationen WTO identisk solens tid likt Trump gav slutgiltigt besked – 1 juni.

2. Strafftullar mot USA

EU planerar för att införa strafftullar mot utvalda amerikanska varor vilket produceras inom delstater såsom leds från Trumps republikanska område, mot modell amerikansk whiskey ifrån Kentucky samt fruktsaft ifrån Florida.

En förberedande eller inledande register vid flera hundra amerikanska produkter tillsammans med tullsatser vid mellan 10-50 andel besitter tagits fram.

Kommissionen bör inom samråd tillsammans medlemsländerna fatta beslut angående vilka amerikanska produkter liksom bör beläggas tillsammans strafftull. detta väntas ske tidigast 20 juni.

3. Egna skyddstullar alternativt importkvoter

Genom dem amerikanska tullarna finns risken för att andra länders export likt skulle äga gått mot USA studsar igen mot andra öppna marknader såsom den europeiska tillsammans med dumpade kostnader likt resultat.

EU förmå då införa egna skyddstullar vid stål samt aluminium. enstaka sådan åtgärd kunna även kombineras tillsammans med tullkvoter vilket tillåter enstaka normal europeisk stål- samt aluminiumimport dock hindrar överdrivet inflöde.

Donald Trump besitter inom sin tur flaggat på grund av ytterligare tullar, mot modell vid europeiska fordon, ifall EU skulle svara tillsammans motåtgärder.

Varningar besitter utfärdats till för att situationen skulle behärska utvecklas mot en handelskrig tillsammans minskad finansiell tillväxt såsom resultat. detta skulle även vandra stick inom förpartiet av en båt tillsammans med EU:s mål ifall för att existera förespråkare till enstaka global, öppen samt fri handel.

För svensk sektion existerar USA enstaka betydande handelsplats inom sammanhanget.

Svenska företag exporterar stål mot landet på grund av en värde från fyra miljarder kronor per tid vilket fullfölja USA mot den näst största svenska exportmarknaden efter Tyskland.

Svenska branschorganisationen Jernkontoret hoppas dock för att svenskt stål undantas ifrån tullarna. Anledningen existerar för att svenska företag tillverkar specialstål från upphöjd standard såsom USA ej producerar egen.

då USA senast införde liknande tullar 2002 fick den typen från stål undantag.

DETTA besitter HÄNT

1957

Romfördraget undertecknas från Belgien, land i västeuropa, Italien, Luxemburg, Nederländerna samt Västtyskland vilket leder mot skapandet från EEG (Europeiska ekonomiska gemenskapen) var planen plats för att upprätta ett tullunion samt enstaka gemensam marknad.

1968

Interna tullar tas försvunnen till vissa produkter mellan EEG-länderna.

1971

EU inför särskilda avtal ifall handelslättnader till fattiga länder vilket kallas GSP.

1973

EU tecknar sitt inledande handelsavtal tillsammans Schweiz.

1991

EU ingår tullunion tillsammans Andorra.

1994

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) träder inom kraft.

landet, land i norden, Österrike, Norge, Island samt Liechtenstein får därmed inträde mot EU:s inre handelsplats tillsammans med tillhörande fri rörlighet från människor, produkter, tjänster samt tillgångar, tillsammans med vissa undantag.

1995

Sverige, land i norden, Österrike lämnar EES samt blir EU-medlemmar.

EU ingår inom enstaka tullunion tillsammans Turkiet.

1997

EU ingår frihandelsavtal tillsammans Färöarna samt en inledande avtal tillsammans Palestina.

1998

EU ingår frihandelsavtal tillsammans Tunisien.

2000-tal

EU tecknar olika typer från handelsavtal tillsammans 25 länder ovan större delar från världen.

Däribland Albanien, Makedonien, Israel, Marocko, Mexiko, Jamaica samt Chile.

2002

USA inför tullar mot stål vilka året därpå tas försvunnen igen.

2010 – 2017

Sedan 2010 äger EU tecknat ytterligare en 30-tal avtal.Dels mednärliggandeeuropeiska länder såsom Serbien samt Montenegro dock även tillsammans med asiatiska, nord- samt latinamerikanska samt afrikanska länder.

Avtalen tillsammans Sydkorea samt Kanada blir dem maximalt grundlig likt besitter förhandlats fram.

2017

EU-domstolen meddelar den sålunda kallade Singaporedomen inom vilken träffar fast för att EU ej ensamt kunna godkänna handelsavtal vilket innehåller ett juridisk mekanism på grund av tvistlösning mellan investerare samt stater samt omfattar andra utländska investeringar än direktinvesteringar.

Det innebär för att EU:s lagstiftare: EU-parlamentet samt rådet (handelsministrarna) ej förmå godkänna avtalen utan detta behövs även godkännande inom en 40-tal nationella samt regionala parlament.

För för att undvika för att behöva vandra via således flera instanser förmå kommissionen välja för att lyfta ur dem delarna såsom kräver medbestämmande.

I september tar kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker upp affär inom sitt årliga linjetal samt säger då för att “Europaparlamentet bör godkänna varenda handelsavtal” samt för att “nationella samt regionala parlament bör behållas informerade”.

2018

USA bryter tillsammans med frihandeln samt inför importtullar vid stål samt aluminium.

Samtidigt deklarerar president Donald Trump för att “handelskrig existerar utmärkt samt lätta för att vinna” ifall man liksom USA förlorar miljarder dollar vid sin köp tillsammans omvärlden.

EU förbereder motåtgärder mot dem amerikanska tullarna, bland annat strafftullar vid utvalda amerikanska produkter. Donald Trump hotar då tillsammans med ytterligare tullar vid europeiska bilar.

Inledningsvis undantas EU dem amerikanska tullarna dock 1 juni meddelar Trump för att tullarna bör gälla EU.

Förhandlingar angående nya handelsavtal inleds tillsammans Nya Zeeland samt Australien.

Export mot länder utanför EU skapade 36 miljoner arbeten inom medlemsländerna 2017, i enlighet med en rapport från EU-kommissionen.

2019

April: EU:s regeringar gav EU-kommissionen mandat för att förhandla tillsammans med USA om för att ta försvunnen tullar vid industrivaror samt utföra detta enklare på grund av företag för att bevisa för att deras varor möter teknikkraven vid båda sidor ifall Atlanten

Sveriges export från produkter samt tjänster ökade tillsammans tio andel beneath inledande halvåret jämfört tillsammans motsvarande period 2018.

Juni: EU-kommissionen publicerar enstaka narrativ såsom visar för att antalet handelshinder riktade mot EU fortsätter för att öka samt för att 2018 plats det 435 handelshinder mot EU-export – den högsta siffra någonsin.

Rapporten nämner ej hur flera handelshinder vilket EU infört mot länder utanför unionen.

Juni: Förhandlingarna avslutas ifall en handelsavtal tillsammans med sydamerikanska tullunionen Mercosur vilket omfattar Argentina, Brasilien, Paraguay samt Uruguay. Innan avtalet förmå godkännas bör jurister se över innehållet.

Juni: Förhandlingarna angående handelsavtal och investeringsskydd mellan EU samt Vietnam avslutas.

enstaka godkännande process inleds.

Oktober: USA inför tullar vid produkter ifrån EU mot en värde från 7,5 miljarder dollar på flygplan samt diverse industri- och jordbruksprodukter. Tullarna har godkänts från världshandelsorganisationen WTO efter enstaka långt tvist mellan EU samt USA.

Oktober: EU-ländernas regeringar godkände ett nytt handelsavtal med Singapore.