Temperatur på jorden genom tiderna

Vår kännedom angående dem globala klimatvariationerna beneath kvartärtiden, den geologiska period liksom inleddes för cirka 2,5 miljoner år sedan, kommer inom massiv utsträckning från sedimentkärnor likt är provtagna från världshavens bottnar. Dessutom finns detta konsekvens såsom visar hur klimatet förändrats på detta tidsperspektiv från studier från iskärnor liksom äger borrats upp från inlandsisarna på Grönland samt Antarktis.

Variationerna inom klimatet beneath dem senaste 2,5 miljoner åren äger omfattat kalla istider (glacialer) samt varmare mellanistider (interglacialer).

Speciellt beneath dem senaste   åren äger amplituden på klimatvariationerna ökat, detta önskar säga växlingarna mellan varmt samt kallt äger förstärkts.

beneath istiderna besitter inlandsisarna tidvis nått ner mot dem nordliga delarna från Tyskland samt Polen. Även istiderna kännetecknades från en växlande klimat tillsammans med kalla stadialer samt relativt varma interstadialer beneath vilka inlandsisarnas utbredning minskade. Temperaturen beneath istiderna är kapabel inom land tidvis äga varit 20 grader lägre än idag.

Den kvartära perioden brukar delas in inom Pleistocen samt Holocen.

Holocen motsvarar den mellanistid vilket oss lever inom idag samt likt inleddes för drygt 11  år sedan.

I landet samt andra områden liksom periodvis besitter varit täckta från glaciäris finns främst avlagringar likt besitter avsatts inom samband tillsammans alternativt efter för att den senaste inlandsisen drog sig tillbaka.

Äldre avlagringar besitter inom massiv utsträckning eroderats försvunnen från tidigare inlandsisar.

inom vissa områden finns detta dock kvar äldre kvartära avlagringar, liksom ger ett foto från hur klimat samt vegetation äger tett sig före den senaste nedisningen.

Klimatutveckling inom Sverige

Vid minimalt tre tillfällen besitter detta nordiska klimatet beneath upp mot   år långa perioder kännetecknats från istidsförhållanden tillsammans omväxlande stadialer samt interstadialer.

beneath dem kalla faserna täcktes stora områden inom landet från ett inlandsis. beneath mellanistiderna drog sig isen igen samt vegetationen kunde expandera.

De förhållandevis varma mellanistiderna äger varit relativt korta, cirka 10 –15  år, samt karaktäriserades från klimat samt vegetation likt liknar dagens.

land fanns beneath dessa perioder mot största delen täckt från skogsområde, samt glaciärerna inom fjällkedjan ägde endast små dem kalla stadialerna täcktes landet inom massiv utsträckning från ett inlandsis, såsom rörde sig ut från norra land där den fanns liksom mäktigast. beneath dem varmare interstadialerna drog sig inlandsisen åter.

Klimatet plats dock även beneath dessa perioder kallare än idag. Fjällkedjan fanns troligen mot stora delar täckt från glaciäris samt stora delar från norra landet bestod från tundra tillsammans permafrost.

I landet finns utspridda förekomster från sediment från den senaste mellanistiden, Eem.

Denna period inträffade för cirka   år sedan. Undersökningar från sediment bevarade från Eem visar för att sommartemperaturen plats en par grader högre än idag, något såsom bidrog mot för att vegetationen inom land beneath denna period fanns frodigare än dagens vegetation. eftersom klimatet även internationellt fanns varmare nådde världshaven höga nivåer eftersom relativt lite dricksvatten fanns uppbundet inom glaciäris.

Dessa varma förhållanden bestod beneath ungefär 10  år, samt avslutades när temperaturen snabbt sjönk varvid den senaste istiden inleddes.

Den senaste istiden

I Europa brukar man kalla den senaste istiden för Weichsel. beneath början från Weichselistiden fanns utbredningen från inlandsis relativt små inom land samt detta mesta tyder på för att endast dem norra delarna från landet täcktes från fryst vatten.

Klimatet fanns dock betydligt kallare än idag samt tidvis rådde tundraförhållanden tillsammans med permafrost inom stora delar från landet.

Under dem tidiga delarna från Weichsel förekom två perioder då isen drog sig åter samt landet fanns då nästan helt fritt från fryst vatten.

Dessa mer alternativt mindre isfria interstadialer kännetecknades dock från en betydligt kallare klimat än dagens. detta besitter ej gått för att säkert fastställa hur länge samt när dessa interstadialer ägde rum.

Under dem senare delarna från Weichselistiden fanns landet troligtvis mestadels täckt från fryst vatten.

Inlandsisen nådde sin största utbredning beneath istidens slutfas för cirka 22  år sedan. Då täcktes även dem norra delarna från Polen samt Tyskland från inlandsisen.

Sediment från dem två isfria perioderna besitter hittats på många platser, framför allt inom norra land.

Dessa avlagringar innehåller kvarlevor från både flora samt fauna samt på några platser äger kvarlevor från mammutar samt andra större köldtåliga däggdjur påträffats.

Däremot äger ännu inga spår från mänskliga aktiviteter hittats inom land från dessa perioder.

Under den senaste istiden rådde tundraförhållanden inom stora delar från Mellaneuropa. dem varelse likt levde där då, vilket mot modell mammut samt ren, fanns anpassade mot ett kall miljö. Dateringar från mammutfossil från Norden visar för att populationer tillsammans mammutar levde inom området kring nuvarande östersjön för mellan cirka 40  samt 25  år sedan.

När klimatet blev varmare minskade tundrans utbredning drastiskt. Detta tillsammans tillsammans stark jaktverksamhet från människan ledde mot för att flera från dem köldtåliga djurarterna dog ut alternativt minskade kraftigt inom antal. dem flesta mammutarna dog ut för cirka 10 år sedan. dem sista resterna från mammutar äger man hittat på enstaka skyddad ö inom Sibirien där människan etablerade sig relativt sent.

Här levde mammutarna kvar fram mot för cirka år sedan.

Från tundra mot dagens klimat

Vi äger relativt god kännedom ifall hur detta gick mot då inlandsisen drog sig åter, den så kallade deglaciationen. detta tog närmare 12  år från detta för att isen började dra sig åter från norra Tyskland mot detta för att dem sista isresterna försvann från Norrbottens inland.

beneath deglaciationen skedde flera bakslag inom klimatet då isen åter ryckte fram.

Det maximalt välkända bakslaget inom klimatet är yngre dryas-stadialen för cirka 12  år sedan, då temperaturen sjönk inom stora delar från världen. Avlagringar från yngre dryas är väl dokumenterade från många platser, både inom landet samt övriga världen.

nära inledningen från denna kallfas sjönk sommartemperaturen tillsammans med flera grader på bara hundra år.

När inlandsisen drog sig åter från landet etablerade sig växter samt varelse snabbt inom dem isfria områdena. Först etablerade sig dem maximalt köldtåliga arterna samt därefter successivt mer värmekrävande arter.

Temperaturen ökade fram mot för cirka 6 –7  år sedan då sommartemperaturen fanns en par grader högre än dagens samt klimatet inom Sydsverige liknade detta vilket idag råder inom norra land i västeuropa.

Södra halvan från landet täcktes då inom massiv utsträckning från ädellövskog. Denna period brukar ibland kallas för detta holocena klimat-optimat, då stora delar från världen upplevde en varmare klimat beneath denna tid.  Därefter sjönk temperaturen successivt för för att stabiliseras på ett lägre nivå för ungefär år sedan.

detta kallare temperaturerna ledde inom land mot för att barrskogen bredde ut sig på bekostnad från ädellövskogen. 

Även ur en historiskt perspektiv kunna oss titta för att klimatet uppvisar förändringar över tiden. beneath den så kallade Lilla istiden fanns mot modell klimatet inom landet kallare än idag samt glaciärerna inom fjällkedjan ökade inom storlek.

Denna kallperiod kulminerade beneath –talet samt klimatet äger därefter successivt blivit varmare.

Senast granskad