Vad är en privat aktör

Det s.k. ekonomiska kretsloppet liksom visar hur hushållens, företagens samt detta offentligas vetenskapen om resurserhandel och finans hänger samman.

I detta på denna plats avsnittet bör oss titta vid hur hushållens, företagens samt detta offentligas vetenskapen om resurserhandel och finans hänger samman. på denna plats förklaras även pengars värde, avgift, konjunkturer, inflation, produktivitet, prisbildning, olika ekonomiska struktur samt samhällsekonomins politiska mål.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Vad existerar samhällsekonomi?

Samhällets samt världens tillgångar existerar begränsade.

Därför diskuteras ständigt hur dessa tillgångar bör fördelas.

Ordet finans kommer ifrån grekiskan samt betyder hushållning. All finans handlar alltså angående för att hushålla tillsammans med tillgångar, vilket även gäller samhällsekonomi vilket omfattar samhällets varenda gemensamma tillgångar. eftersom detta handlar angående all samhällets tillgångar används då samt då andra term på grund av för att summera ämnet.

Ibland kallar man detta till politisk vetenskapen om resurserhandel och finans samt ibland på grund av nationalekonomi.

Man skulle behärska yttra för att samhällsekonomi handlar angående fyra olika frågor:

1. Vad bör produceras?
    
2. Hur bör detta produceras?
    
3. Vem bör styra ovan produktionen?
    
4. Hur bör dem ekonomiska resultaten fördelas?

    

I en helt samhälle existerar dessa ämnen väldigt stora samt svåra för att att fatta beslut eller bestämma något. All produktion inom samhället - oavsett ifall detta existerar ett kontorsstol alternativt en datorspel - kräver period, utrustning, valuta, kurs samt många mer. Därför finns detta sällan enkla alternativt självklara svar vid frågorna.

Pengar samt värde

Samhällsekonomin omfattar dem stora frågorna såsom handlar angående vad valuta kommer ifrån samt hur en värde uppstår.

Ibland säger man för att valuta existerar ett emblem till jobb. Den vilket arbetar får valuta inom utbyte till detta värde vilket hen existerar tillsammans samt skapar.

Det innebär för att samtliga valuta vid något sätt existerar kopplade mot sysselsättning. vid detta sättet blir detta även enstaka betydelsefull fråga inom samhällsekonomin ifall människor äger, alternativt saknar arbete.

Det innebär även för att varenda valuta vilket människor sparar existerar enstaka form eller gestalt från sparat sysselsättning.

dem pengarna är kapabel användas till för att erlägga på grund av perioder då man ej arbetar. Ibland är kapabel en samhälle spara valuta gemensamt till för att ta grabb angående människor liksom ej arbetar. Läs mer >

På identisk sätt existerar lånade valuta lånat jobb. detta innebär för att då enstaka individ alternativt en samhälle lånar valuta måste dessa blir betald tillbaka.

detta går ej för att utföra utan jobb. ifall enstaka stat lånar valuta samt människor inom landet saknar jobb samt inkomster kommer statsskulden ej behärska blir betald. Detsamma gäller på grund av varenda enskild människa.

För varenda individ gäller detta alltså för att jobba till för att erhålla ett lön. dock hur fungerar detta till staten?

Staten förmå ett fåtal in valuta vid lite olika sätt.

dem numeriskt värde primära sätten liksom staten får in valuta existerar via skatter samt avgifter.

Skatt

Hela människor inom en nation existerar tillsammans med samt betalar avgift. avgift existerar enstaka slags betalning såsom inom landet blir betald mot kommunen, distrikt samt staten.

Alla såsom tjänar valuta alternativt konsumerar produkter samt tjänster måste erlägga avgift (t.ex.

löneskatt samt moms) vilket går mot gemensamma kostnader inom samhället. Skattepengarna behövs på grund av för att samhället bör fungera.

I landet blir betald skatten mot kommunen, område samt staten vilket bestämmer vilket pengarna bör användas mot. Vårt samhälle existerar uppbyggt samt styrs tillsammans med hjälp från skattepengar.

inom kommunerna byggs samt underhålls skolor, badhus, bokhus samt således vidare. Regionerna ser inom regel mot medicinsk hjälp samt kollektivtrafik, medan staten ansvarar till enstaka massiv sektion från samhällets sociala trygghetssystem samt till varenda myndigheter såsom behövs till för att producera säkerhet samt ordning till invånarna inom landet.

En massiv sektion från skattepengarna går igen mot hushållen inom form eller gestalt från löner mot varenda anställda inom t.ex.

offentliga sektorn (statliga tjänstepersoner, poliser, sjuksköterskor, personer som kör bussar, kommunarbetare, pedagog samt således vidare).

Samhällsekonomins aktörer

Samhällets vetenskapen om resurserhandel och finans äger ett rad olika aktörer såsom tillsammans får samhällets vetenskapen om resurserhandel och finans för att vandra runt.

varenda aktör existerar en samlingsnamn på grund av flera olika delar vilket hör ihop.

• Hushållen: samtliga människor oavsett angående detta existerar ensamstående alternativt familjer räknas in inom hushållen.
   
• Företagen: samtliga sorters företag, oavsett angående dem existerar samhällets största tillsammans tiotusentals anställda alternativt angående detta existerar en litet enmansföretag.
   
• Offentliga sektorn: Den sektion från samhället vilket finansieras tillsammans hjälp från gemensamma valuta.

  Statlig förvaltning (myndigheter), regioner samt kommuner.
   

• Finanssektorn:Banker samt andra institutioner vilket ser mot för att flödet från valuta går smidigt.

De olika aktörerna existerar beroende från varandra samt besitter även inom viss utsträckning gemensamma syfte. samtliga samverkar inom en kretslopp samt mellan samhällsekonomins aktörer rör sig valuta.

Se foto >

Företagen samt människorna

Precis vid identisk sätt vilket för att produkter, tjänster samt valuta rör sig inom en ekonomiskt kretslopp, ingår hushåll samt företag inom en mindre sammanhang.

Hushållen förser företagen tillsammans med arbetskraft samt konsumerar deras produkter samt tjänster. Medan företagen betalar ut löner mot hushållen samt erbjuder dem produkter samt tjänster.

Hushållen samt företagen existerar därför själva hjärtat inom ekonomin. Utan företag såsom producerar samt hushåll såsom konsumerar, fungerar ej ekonomin. Man kunna säga för att detta existerar en ekonomiskt kretslopp inom miniatyr. Se foto >

Företag, produktion samt konsumtion

För för att företagen bör behärska producera produkter alternativt tjänster behövs ett rad tillgångar, alternativt produktionsfaktorer.

Dessa är:

• Arbetskraft (hushållen)
• Realkapital (saker vilket byggnader, maskiner, fordon, inventarier alternativt liknande)
• Råvaror
• Finanskapital (pengar)
• Kunnande (utbildning)

När väl en företag existerar etablerat samt driver sin aktivitet behövs för att företaget säljer sina produkter alternativt tjänster på grund av mer än vilket dem kostade för att producera.

Detta leder mot profit likt utför för att företaget förmå växa samt anställa fler människor. angående företaget säljer mindre än sin bidrag (vad allt kostat) går detta tillsammans med negativt resultat, vilket kunna leda mot för att detta tvingas lägga ner.

Företagets vinster kunna delas upp vid lika sätt. ett sektion från vinsten brukar återinvesteras inom företaget på grund av för att ett fåtal detta för att växa.

Detta kunna mot modell göras genom för att anställa mer anställda alternativt för att investera inom nya maskiner.

Produktivitet existerar en användbart mått vid hur produktiv produktionen existerar. Produktivitet mäts genom för att dela värdet vid detta vilket produceras, tillsammans med antalet arbetade timmar. Då värdet per arbetstimme blir stort existerar produktiviteten upphöjd samt tvärtom.

Länder vilket land liksom besitter ett sofistikerad samhällsekonomi besitter även ett upphöjd produktivitet, var varenda arbetstimme skapar stora värden.

Denna produktivitet existerar alltså en mått vid hur många varenda person som arbetar producerar inom genomsnitt.

I länder tillsammans ett upphöjd produktivitet skapar produktionen stora värden per arbetstimme, medan detta existerar tvärtom inom mindre utvecklade ekonomier. Utvecklingsländer besitter mot modell enstaka enklare samt mer arbetskraftsintensiv produktion liksom ger nedsänkt produktivitet samt därmed lågt värde per arbetstimme.

När företagen växer leder detta mot för att fler anställs samt för att dem förmå förbruka mera inom samhället.

Detta leder inom sin tur mot för att efterfrågan vid produkter samt tjänster ökar inom samhället. Företagen förmå då växa ännu mer, samt även nya företag är kapabel bildas. ett slags uppåtgående finansiell spiral skulle man behärska yttra. Detta leder inom långa loppet mot högkonjunktur inom samhället (mer ifall detta snart).

Om flera företag går tillsammans med negativt resultat samt tvingas yttra upp människor, reducerar även efterfrågan inom samhället då köpkraften blir svagare.

enstaka resultat från detta blir för att företagen blir tvungna för att producera mindre produkter alternativt tjänster. enstaka ytterligare resultat blir för att även andra företag går tillsammans negativt resultat eftersom köpkraften samt efterfrågan minskat inom samhället. Dessutom existerar företag inom regel beroende från varandra, mot modell vilket leverantörer alternativt gällande tjänster inom reklam, salg samt sålunda vidare.

detta blir därför enstaka nedåtgående finansiell spiral liksom ibland utmynnar inom enstaka lågkonjunktur.

Företagen samt hushållen existerar därför starkt beroende från varandra. Se foto >

Konjunkturer

Ekonomins tillväxt sker ej inom enstaka linjär linje vidare. dock ovan tidsperiod tenderar ändå ekonomin för att växa, vilket utför för att dem flesta länder blir rikare samt rikare.

detta kallas tillväxt. Även ifall oss ovan period besitter fått detta förbättrad sker detta ej vid ett spikrak linje, utan ibland existerar detta förbättrad tider samt ibland existerar detta sämre. detta kallas på grund av konjunkturer. Se foto >

Högkonjunktur

När detta existerar goda tider, då efterfrågan vid produkter samt tjänster existerar upphöjd samt flera människor existerar inom jobb, kallas detta till högkonjunktur.

inom ett högkonjunktur existerar arbetslösheten nedsänkt samt företagen vågar investera samt utvecklas. eftersom efterfrågan existerar upphöjd, stiger även ofta priserna beneath denna period, vilket leder mot för att inflationen ökar.

När produktionen ökar samt arbetslösheten reducerar inom näringslivet således får staten in mer valuta inom form eller gestalt från skatter samt andra avgifter liksom bland annat behövs på grund av för att driva den offentliga sektorn.

vid därför vis ökar även välfärden inom samhället.

Lågkonjunktur

När priserna stiger reducerar efterfrågan eftersom lönerna ej ökar inom identisk takt såsom priserna. Köpkraften inom samhället blir därmed svagare. detta leder mot för att företagen ej är kapabel producera lika många, vilket inom sin tur leder mot nedskärningar. Hindras ej denna tillväxt leder detta mot för att företagen måste yttra upp anställda samt för att ekonomin går in inom ett lågkonjunktur.

Lågkonjunkturer kännetecknas från nedsänkt efterfrågan vid produkter samt tjänster samt upphöjd arbetslöshet.

på grund av för att avbryta detta kunna ibland staten behöva stimulera ekonomin. Detta kunna bland annat göras genom för att producera fler offentliga arbete således för att fler förmå jobba samt erhålla råd för att öka sin konsumtion, vilket leder mot för att företagen ökar sin salg samt återigen förmå anställa fler.

Perioden mellan topparna inom konjunkturerna kallas till konjunkturcykel.

enstaka sådan tvåhjulig brukar existera mellan 5-8 år.

Depression

Om enstaka lågkonjunktur blir alltför djup samt långvarig kallar man detta till nedstämdhet. Då ökar arbetslösheten kraftigt samt företag måste läggas ned.

De senaste hundra år besitter oss haft numeriskt värde perioder från riktigt allvarliga depressioner.

Den inledande fanns den stora depressionen vid 1930-talet samt den andra ägde boende 2008-2009 efter den stora amerikanska bankkraschen.

Inflation

Inflation innebär för att värdet vid valuta försämras. då värdet försämras stiger priserna samt detta blir dyrare för att förbruka. Detta innebär för att man ej är kapabel handla lika många till varenda hundralapp liksom tidigare, eftersom pengarna besitter blivit mindre värda.

Den vanligaste orsaken mot inflation existerar för att lönerna stiger.

Då får hushållen mer valuta för att nyttja mot konsumtion vilket leder mot ökad efterfrågan samt stigande kostnader. enstaka ytterligare orsak är kapabel artikel för att omkostnaderna till företag alternativt bristande vid ingredienser leder mot ökade priser.

Om priserna går upp kräver hushållen högre löner. Detta leder inom sin tur mot för att företagen tvingas för att höja priserna vid produkter på grund av för att ett fåtal mer valuta ovan mot dem ökade lönekostnaderna...

samt då priserna stiger behöver lönerna återigen höjas. Detta kallas på grund av enstaka lönespiral.

Inflation uppstår antingen från sig egen inne inom landet alternativt inom samband tillsammans händelser liksom äger boende inom utlandet. angående priserna stiger inom utlandet blir detta dyrare för att importera. Då stiger även dem inhemska priserna vilket fullfölja för att pengarna relativt sett blir mindre värda.

Många länder försöker därför hålla inflationen beneath enstaka viss nivå.

inom land existerar den nivån 2 andel ifall året.

Hög inflation leder mot stora prisökningar samt för att hushållens sparade valuta snabbt reducerar inom värde. Företag såsom existerar beroende från export utför förluster eftersom valutans värde reducerar. angående inflationen ökar många snabbt är kapabel detta ibland kallas hyperinflation.

detta fanns detta vilket drabbade Tyskland beneath 1920-talet. detta kunna leda mot för att all ekonomin kollapsar.

Bild: Mikael Bruér

Koordinatsystem vilket visar relationen mellan utbud samt efterfrågan samt plats detta råder jämviktspris.

Marknad samt priser

Priset vid produkter samt tjänster uppstår ej ur tomma intet utan hänger samman tillsammans med flera olika faktorer.

detta sätt såsom priset uppstår vid inom ett marknadsekonomi kallas till prisbildning.

Enkelt uttryckt förmå man yttra för att angående flera önskar äga ett artikel alternativt position således existerar efterfrågan upphöjd, vilket leder mot högre kostnader. angående efterfrågan existerar nedsänkt sålunda sjunker priserna.

Ett företag önskar sälja mot således högt kostnad såsom möjligt, dock enstaka konsument önskar köpa mot sålunda lågt kostnad vilket möjligt.

således då priserna ökar reducerar efterfrågan samt då priserna sjunker ökar efterfrågan.

Man är kapabel därför jämföra prisbildning tillsammans enstaka förhandling mellan konsumenter samt företag.

Prisbildning hänger ihop tillsammans med utbud, detta önskar yttra hur massiv resurser existerar vid varan alternativt tjänsten.

Höga kostnader leder mot för att företag säljer mindre produkter alternativt tjänster, medan låga kostnader leder mot motsatsen.

detta fullfölja för att utbudet ökar tillsammans höga kostnader samt reducerar tillsammans med låga priser.

Den punkt var priset existerar mitt emellan företagens samt konsumenternas önskan, samt var utbudet existerar helt korrekt balanserat, kallas till jämviktspris. Då produceras lika många liksom detta konsumeras samt mot riktig kostnad.

Se foto >

Olika ekonomiska system

Olika ögonkontakt vid vetenskapen om resurserhandel och finans besitter lett mot framväxten från olika ekonomiska struktur.

Man kunna yttra för att detta finns numeriskt värde huvudtyper; marknadsekonomi samt planekonomi. inom dess grundform finns dem knapp någonstans idag, utan nästan samtliga länder existerar någonstans mitt mellan dem, något såsom kallas till blandekonomi.

Marknadsekonomi

I enstaka renodlad marknadsekonomi styrs varenda kostnader från fri prisbildning.

samtliga äger korrekt mot fritt privat ägande. Den såsom önskar driva en företag får utföra detta samt staten lägger sig ej inom ekonomin. vid marknaden råder fri konkurrens samt inga monopol alternativt karteller förekommer.

Detta förutsätter för att detta finns flera köpare samt handelsman samt för att ingen enskild aktör är kapabel påverka priset vid ett artikel.

Marknaden styr samt reglera sig egen, likt från ett osynlig grabb (se finansiell liberalism). Ytterligare ett förutsättning existerar för att detta finns flera likartade samt jämförbara produkter såsom ger god konkurrens. Konsumenterna äger passage mot kunskap ifall varorna samt kunna självständigt fatta beslut.

ingen stängs ute ifrån marknaden samt detta existerar enkel för att starta nya företag.

Planekonomi

Motsatsen existerar planekonomi. inom denna ägs detta mesta kollektivt, antingen via staten alternativt vid annat sätt. Istället till konkurrens samt prisbildning styr staten ovan vad vilket bör tillverkas, hur många samt vad detta bör kosta för att köpa.

Problemet existerar för att detta existerar svårt för att förutsäga precist vad såsom behövs samt hur massiv efterfrågan kommer bli.

detta leder enkel mot en stort överskott från vissa produkter samt stort underskott vid andra. Den uteblivna konkurrensen leder även ofta mot dålig standard eftersom detta ej finns något behov ifrån producenternas samt säljarnas blad från för att utveckla varorna.

Blandekonomi

Någonstans mellan dessa numeriskt värde ytterligheter befinner sig idag nästan samtliga världens länder, dock olika många åt detta en alternativt detta andra hållet.

Oftast fullfölja stater ingripande inom ekonomin till för att skydda människor, miljö alternativt stötta olika regioner inom en nation. Ibland är kapabel även prisbildning placeras ur spel genom statliga regleringar, likt mot modell detta statliga monopolet vid alkoholförsäljning inom Sverige.

Samhällsekonomins politiska mål

Eftersom samhällsekonomi även existerar politik, därför existerar den kopplad mot olika politiska syfte.

Dessa hänger ofta ihop tillsammans dem olika nationalekonomiska teorierna. Målen på grund av samhällsekonomin varierar därför även mellan olika länder. Vanligtvis brukar målen existera ökad levnadsstandard, upphöjd aktivitet, nedsänkt inflation samt god balans inom utrikeshandeln.

Hur skatter samt andra statliga inkomster bör fördelas bland befolkningen existerar enstaka från dem allra viktigaste frågorna till en lands statsmakt.

detta brukar kallas fördelningspolitik samt handlar ifall hur man fördelar inkomster utifrån ekonomins utfall mellan samhällets medborgare till för att vid sålunda vis jämna ut skillnader mellan rika samt fattiga.

LÄS MER:Ekonomi samt handel

LÄS MER:Privatekonomi

LÄS MER:Arbetsmarknad, arbetsrätt samt arbetsmiljö

LÄS MER:Internationell vetenskapen om resurserhandel och finans samt handel

LÄS MER:Nationalekonomiska teorier

LÄS MER: Det svenska välfärdssystemet

LÄS MER:Svensk vetenskapen om resurserhandel och finans samt affär ifrån 1800-talet fram mot idag

LÄS MER:Produktion samt konsumtion från produkter samt tjänster

LÄS MER:Svenska skatteväsendets historia

PODCAST: Fakta ifall avgift inom Sverige

PODCAST: Samhällsekonomi - viktiga begrepp

PODCAST:Vad existerar inflation?

PODCAST:Ekonomiska system

PODCAST:Aktier samt aktiehandel

PODCAST:Arbetslöshet

Arbetsgivare: Den vilket besitter sysselsättning för att tillhandahålla alternativt anställer, exempelvis staten, enstaka samhälle alternativt en företag.

Arbetskraft: De arbetsföra inom ett viss befolkning alternativt den position vilket enstaka arbetare säljer mot ett arbetsgivare vid ett arbetsmarknad.

Export: Utförsel samt salg från produkter utanför en lands gränser.

Import: inköp samt införsel från produkter ovan enstaka tullgräns, exempelvis ifrån en annat land.

Industri: Framställning från varor genom för att ingredienser förädlas.

Kapital: Tillgångar inom form eller gestalt från t.ex.

valuta, egendomar, maskiner samt skepp.

Kapitalism: en ekonomiskt struktur var produktionsmedlen befinner sig inom privat ägo samt var produktionen styrs från marknadskrafterna.

Kartell: ett formell överenskommelse mellan företag tillsammans med intention för att sätta den marknadsmässiga konkurrensen ur spel.

Medlemmarna inom kartellen godkänner för att samordna sina kostnader samt sin produktion tillsammans med varandra. dem flesta konkurrenslagar förbjuder karteller.

Konkurrens: då flera företag alternativt enskilda aktörer tävlar vid ett gemensam marknad.

Konsumtion: Förbrukning från produkter alternativt tjänster.

på grund av för att behärska förbruka något måste man inledningsvis tillverka alternativt köpa enstaka vara alternativt tjänst.

Låg- samt högkonjunktur: Konjunktur existerar en term såsom syftar vid detta rådande ekonomiska tillståndet inom enstaka finans. enstaka lågkonjunktur innebär för att produktionen från produkter samt tjänster reducerar.

Motsatsen existerar ett högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten existerar större.

Lön: belöning (i regel genom pengar) vilket blir betald till utförande från sysselsättning alternativt beredskap för att utföra jobb (t.ex. jour).

Marknad: En ställe var köpare samt handelsman träffas. enstaka handelsplats är kapabel därför artikel summan från flera aktörers agerande, t.ex.

inom enstaka viss bransch alternativt inom internationell handel.

Moms: ett statlig avgift vid samtliga produkter samt tjänster vilket säljs samt konsumeras inom en samhälle. Momsen brukar ligga ner vid 25% vid dem flesta produkter samt tjänster. Momsen existerar inbakad inom priset vid produkten. Efter salg betalar försäljaren - t.ex.

företaget alternativt kommunen - in momsen mot Skatteverket.

Monopol: ett handelsplats var detta bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Näringsliv: Samlingsnamn på grund av dem olika näringar (företag samt andra vinstdrivande verksamheter) likt finns inom en geografiskt område.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Råvaror: produkter såsom utvunnits ur naturen dock ej behandlats/förädlats.

modell vid ingredienser existerar täckt område, malm, ull samt råolja.

Samhälle: inom samband tillsammans samhällsekonomi syftar begreppet "samhälle" vanligen vid en nation, dock inom förlängningen kunna begreppet även avse detta globala samhället samt världsekonomin.

Tillväxt: Ökning från BNP (bruttonationalprodukten) ovan ett viss tidsperiod.

tillsammans med BNP menas värdet från varenda produkter samt tjänster likt produceras inom en nation beneath enstaka period.

Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) likt används inom en alternativt flera länder.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Förklara kortfattat vilket likt menas tillsammans begreppet samhällsekonomi.
    
2. Förklara vilket liksom menas tillsammans för att valuta existerar ett emblem till arbete.
    
3. Varför existerar avgift viktigt på grund av en samhälle?
    
4. Vilka existerar samhällsekonomins fyra stora aktörer?
    
5. Hur existerar hushåll samt företag beroende från varandra?

   Förklara bilden >
    

6. Förklara begreppet produktivitet.
    
7. När företagen växer samt anställer fler därför gynnar detta kurera samhällsekonomin. Förklara hur.
    
8. När detta går uselt till företagen därför drabbar detta även samhällsekonomin negativt. Förklara hur.
    
9. Förklara hur enstaka högkonjunktur uppstår.
    
10. Vilka orsaker är kapabel ligga ner på baksidan enstaka lågkonjunktur?
    Att en aktör utför en tjänst istället för den ansvariga kommunen, landstinget eller staten har blivit benämnt privatisering privatisering: av välfärden

    Förklara hur detta hänger ihop.
     

11. Vad menas tillsammans (ekonomisk) depression?
     
12. Förklara varför detta blir inflation. vilket ligger bakom?
     
13. Vad menas tillsammans lönespiral?
     
14. Förklara vad likt menas tillsammans med jämviktspris.
     
15. Förklara begreppen:
    
         a) Marknadsekonomi
    
         b) Planekonomi
    
         c) Blandekonomi
     
16. Vilka brukar existera samhällsekonomins viktigaste politiska mål?

Ta reda på:

1. Vad användes vilket valuta innan myntet uppfanns?
    
2. Förklara nästa begrepp:
   
        a) Kommunal skatt
   
        b) Statlig skatt
   
        c) Moms
    
3. Ge flera olika modell vid vilket människor jobbar tillsammans inom den offentliga sektorn inom din kommun.
    
4. Hur flera anställda besitter detta största företaget inom din kommun?
    
5. Befinner oss oss just för tillfället inom ett högkonjunktur alternativt lågkonjunktur?
    
6. Vad hände 1923 tillsammans med den tyska valutan (riksmark)?
    
7. Vilket ekonomiskt struktur besitter Nordkorea?

Diskutera:

1. Arbeta inom par samt analysera bilden vilket visar ekonomins kretslopp.

   Försök sålunda gott ni förmå för att förklara dem olika pilarna mera utförligt än tillsammans dem mening liksom redan står. Se foto >
    

2. Är skatterna inom land till höga alternativt låga? Motivera ditt svar.
    
3. Diskutera inom grupper alternativt inom helklass:
   
        a) Nämn 5 produkter likt ni tycker besitter en till högt kostnad.

   vilket skulle dem kosta tycker ni? Varför?
   
        b) Nämn 5 produkter likt besitter en till lågt kostnad. vad skulle dem kosta tycker ni? Varför?
    

4. Kan man yttra för att USA besitter ett ren marknadsekonomi i enlighet med dem kriterier såsom uppges inom texten?
    

Litteratur:
Klas Eklund, Vår vetenskapen om resurserhandel och finans - enstaka införande mot samhällsekonomi, Nordstedts akademiska förlag, 2005
Michael Parkin, Economics.

(3. ed.), The Addison-Wesley Series in Economics, Addison-Wesley, 1996
Lars Nohagen, Sveriges vetenskapen om resurserhandel och finans - införande inom samhällsekonomi, Sanoma träning, 2009
Claes fjäll, Global ekonomi: enstaka införande mot samhällsekonomi samt politisk ekonomi, SNS Förlag, 2013

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare samt föreläsare

Webbplats:gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena inom blickfånget från Mikael Bruér innehåller konkreta råd vid hur ni är kapabel förbättra din utbildning.

Tillsammans tillsammans lektionsförslag samt didaktiska reflektioner presenteras enstaka klar samt nytänkande modell på grund av användningen från Lgr 11 inom arbetet tillsammans dem fyra SO-ämnena.. tillsammans utgångspunkt inom författarens eget förhållningssätt mot SO-ämnet behandlas historik, styrdokument samt bedömning.

SO-ämnena inom blickfånget existerar inom inledande grabb inriktad mot pedagog vid högstadiet, dock även pedagog vid mellanstadiet samt gymnasiet förmå äga nytta från boken.

Den besitter ett klar koppling mot skolans styrdokument samt existerar skriven på grund av för att passa samtliga liksom jobbar tillsammans SO.

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan på grund av samhällskunskap åk4-6 samt åk 7-9 samt mot gymnasiets ämnesplaner på grund av Samhällskunskap 1a2, Samhällskunskap 1b samt Samhällskunskap 2.

Avsnitt (18:52 min) ifrån UR:s programserie Samhällskunskap förklarad var ni förmå lära dig mer angående pengarnas bakgrund.

Vår finans besitter sett olika ut beneath historien: oss besitter gått ifrån bytesekonomi mot mynt samt sedlar mot dagens nästan helt digitala vetenskapen om resurserhandel och finans. dock vilket existerar egentligen pengar? samt hur vet oss deras värde? inom detta denna plats avsnittet redogör oss vad valuta existerar samt hur deras värde bestäms samt förändras.

samt varför man är kapabel titta valuta likt ett kroppslig manifestation från tillit.

Om följd Samhällskunskap förklarad: inom kärnfulla del, såsom inte någonsin existerar längre än 20 minuter, förklaras allt ifrån grunderna inom svensk politik samt internationella relationer mot samhällets uppbyggnad samt demokratiska nivåer.

Innehållet existerar avstämt tillsammans verksamma pedagog samt utbudet fylls vid löpande.

Avsnitt (19:41 min) ifrån UR:s programserie Samhällskunskap förklarad var ni förmå lära dig mer angående samhällsekonomi. angående ni fick avgöra inom en nation - hur skulle ni då sköta ekonomin? Skulle detta artikel enstaka marknadsekonomi, planekonomi alternativt enstaka blandekonomi?

Hur skulle ni rangordna dina tillgångar samt hur skulle ni mäta finansiell framgång?

inom detta denna plats avsnittet redogör oss samhällsekonomi. Vilka olika ämnen detta behöver tas ställning mot då en lands finans bör bestämmas samt varför ej människor förmå ett fåtal allt dem önskar ha.

Om följd Samhällskunskap förklarad: inom kärnfulla segment, likt inte någonsin existerar längre än 20 minuter, förklaras allt ifrån grunderna inom svensk politik samt internationella relationer mot samhällets uppbyggnad samt demokratiska nivåer.

Innehållet existerar avstämt tillsammans med verksamma pedagog samt utbudet fylls vid löpande.

Klas Eklund redogör valutor. Filmen inleds tillsammans med land samt den svenska valutan. Videon redogör på grund av term såsom växelkurs (flytande samt fast), inflation samt devalvering.

Filmen behandlar valutans roll inom världen, vilket ett gemensam valuta innebär, samt jämför svenska kronan tillsammans med euron.

Klas Eklund redogör detta finansiella systemet. inom filmen (5:34 min) går Klas igenom term likt valuta, valutor, ränta samt inflation. Centralt inom videon existerar bankerna samt deras roll inom detta finansiella systemet.

även sparformer vilket aktier, egendomar, obligationer fågel igenom.