Vallberg roth läroplaner för de yngre

PE D AG O G inom SK FO R SKN inom N G inom SVE R inom G E e 1 åRG 6 NR 4 S 241–269 inom SSN 1401-6788 Läroplaner till dem yngre barnen Utvecklingen ifrån 1800-talets mitt mot idag AN N -C H R IST IN E VALLBER G R O T H Lärarutbildningen, M almö högre utbildning Sammanfattning: en klart bekymmer besitter ak tualiserats m ed sam ordningen från den svensk a försk olan, försk olek lassen, fritidshem m et samt sk olan.

H ur k an historien beträffande dem yngre barnens läroplaner tydliggöras samt k angående m uniceras? M ed yngre unge avses främ st försk olebarn, m ett ock därför fritidshem sbarn samt yngre sk olbarn ink luderas, detta önskar yttra små människor m ellan en samt nio kalenderår. Studien utgår ifrån en läroplansteoretisk t huvudperspek tiv samt en vidgat läroplansbegrepp.

en k önsdidak tisk t perspek tiv innefattas inom teoriram ett. Studieobjek vietnamesisk högtid utgörs främ st från läroplaner samt lärorik t rik tningsgivande tex ter till försk ola, fritidshem samt sk ola, liksom handböck er samt lärorik a planer, ifrån m itten från 1800-talet mot kalenderår 2000. R esultatet ifrån analysen från m aterialet besitter utm ynnat inom läroplansm önster likt k an sum m eras inom fyra term samt perioder, vilk a innesluter k önsdidak tisk a k oder i enlighet med följande: (i) »G uds läroplan» – patriark al k od, (ii) »D et goda bostad m ets samt bostad bygdens läroplan» – särartsbetonad sam k od, (iii) »Folk bostad m ets socialpsyk irrationell a läroplan» – k önsneutral lik hetsk od, sam t (iv) »D et situerade världsbarnets läroplan» – pluralistisk k önsk od.

UT G ÅN G SPUN KT ER Artikeln ger enstaka införande inom hur dem yngre barnens läroplaner gestaltat sig ifrån mitten från 1800-talet mot idag.1 detta ligger inom sakens natur för att en översiktligt sysselsättning vilket sträcker sig ovan enstaka därför utdragen tidsperiod ej utför krav vid fullständighet. detta rör sig snarare angående en försök för att tillsammans med historiska modell begreppsliggöra samt lyfta fram betydelsebärande relationer inom ett komplex totalitet.

inom artikeln används en vidgat läroplansbegrepp. detta ger möjligheter mot granskning samt jämförelse mellan olika typer från pedagogiskt riktningsgivande texter genom tiden, samt jämförelse från förskolans, fritidshemmets samt skolans pedagogiska styrdokument. Läroplansbegreppet innesluter då även den senaste tidens tillväxt tillsammans planer ifrån huvud mot rum samt individuell nivå.

en vidgat läroplansbegrepp innefattar ej bara enstaka strikt strategi alternativt den officiella undervisningsgång till innehåll, tillväxt samt utbildning såsom kunna existera riktningsgivande på grund av respektive aktivitet. detta innesluter även detta tanke- 242 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H sätt, samlade principer samt föreställningar liksom ligger på baksidan den aktuella texten.

Läroplansteori inom nära fras handlar angående vilket vilket uppstår vilket innehåll samt lärostoff inom verksamheten samt vilket detta existerar såsom avgör vilken från all världens förståelse samt utbildning såsom blir den giltiga. detta engelska begreppet curriculum samt svenskans läroplan används liksom likartade term. inom framställningen används främst den svenska termen läroplan eftersom denna utgör den enskilt maximalt snarlika motsvarighet såsom vårt tungomål erbjuder inom curriculumfältet.

Bakgrund samt avsikt Internationella utvecklingslinjer visar vid ett utjämning mellan olika länders läroplansarbete vid enstaka rad punkter (Gundem 1997). Länder tillsammans centraliserad läroplansförvaltning äger blivit mer decentraliserade (t ex N orge, land samt Finland) medan länder liksom haft enstaka decentraliserad läroplansutveckling infört nationella läroplaner (t ex äger England fått nationella läroplaner samt inom USA besitter detta pågått enstaka offentlig diskussion angående nationella riktlinjer vid läroplansområdet).

Gundem poängterar en utökat samt uppstramat ansvar till verksamhetsutveckling, verkställande samt bedömning vid både nationell, regional samt område nivå. H on påpekar även för att innehållsaspekten kommit mer inom fokus inom läroplanerna. detta substantiella innehållet, lärostoffet samt ämnena besitter blivit mer centrala än tidigare.

Vidare besitter läroplaner blivit viktiga till all typ från uppfostran, utbildning samt kurs, ifrån förskola mot akademi. Införandet från läroplaner till förskoleverksamhet förmå oss titta inom exempelvis N ya Z eeland, Skottland, land samt N orge. Gundem menar för att läroplansarbetet knyts allt starkare mot den enskilda lärarens yrkesutveckling samt professionalisering.

Läroplansteoretisk samt didaktisk kompetens betraktas likt en formulering på grund av lärarprofessionalism, således existerar även fallet inom landet. i enlighet med den svenska L ärarutbildningsk angående m itténs slutbetänkande bör varenda blivande pedagog »ha goda kunskaper inom läroplansteori samt insikter inom hur den pedagogiska verksamheten styrs via regler, normer samt ideologier» (SO U 1999 s 62).

Kunskapen behövs inom förhållande mot detta nya professionella läraruppdraget. Förändringar inom utbildningssystemet tillsammans med klar mål- samt resultatstyrning medför en vidgat professionellt läraransvar såsom innefattar plats måltolkning, inspelade eller skrivna bevis, evaluering samt tillväxt från verksamheten. Utbildningsinspektörer ifrån Skolverket (2000) påpekar för att kommunerna äger svårt för att ta ansvar på grund av helheten inom elevens kurs, vilket framförallt syns nära övergångar mellan olika skolformer.

detta behövs en sammanhängande samt syntetiserande tungomål vilket utför detta möjligt för att kommunicera dem yngre barnens läroplans- samt innehållshistoria. Detta förmå vid sikt öppna nya perspektiv samt bädda på grund av väsentlig reflektion samt medvetande vid såväl detta lokala planet såsom inom en större relaterat till samhället kontext.

Läroplanshistoriska kunskapskvaliteter behövs tillsammans andra mening på grund av för att professionellt verka inom detta således kallade lokala frirummet (Skolverket 2000). inom bristande vid syntetiserande term besitter förskolans saga ofta kommunicerats genom enstaka rad akademiker samt andra viktiga aktörer, exempelvis Fröbel, M yrdal, Erikson samt Piaget.

Syftet tillsammans med detta jobb existerar för att utvinna några omfattande term likt vid identisk gång avser för att kommunicera L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N ett 243 problem att diskutera såsom rör både individer alternativt aktörer (vem), plats samt ämne (var), innehåll samt arbetssätt (vad samt hur), samt den sociohistoriska kontexten (varför).

för att problematisera förskolans samt mot viss sektion fritidshemmets samt skolans föreskrivna innehåll samt arrangemang från innehåll inom förhållande mot omvärld samt bakgrund, utgör enstaka nödvändig poäng tillsammans tanke vid dagens förändrade samhälle, utbildningssystem samt lärandevisioner. Bidrag mot traditionellt skolorienterad läroplansteori för att förklara hur läroplanerna på grund av dem yngre barnen vuxit fram kunna bidra mot för att traditionellt skolorienterad läroplansteori överskrids samt expanderas.

Tidigare läroplanshistoriska term (se t ex Englund 1986, Lundgren 1979) ger lite stöd på grund av förståelsen från enstaka alternativ historisk arrangemang från innehåll, detta önskar yttra enstaka ytterligare arrangemang än den relativt skolämnesbundna tillsammans med dess skiftande relationer mot bakomliggande vetenskapliga discipliner.

Genom dem yngre barnens läroplanshistoria erbjuds term, symbolkartor samt bildserier (se Vallberg Roth 2002), vilket avser för att kommunicera enstaka kombination från å en sidan skolämnesrelaterat innehåll samt å andra sidan kontinuerligt omsorgsinnehåll, barn-, fritids- samt hemrelaterat innehåll, samt en genusanknutet innehåll.

H existerar inkluderas en metainnehåll vilket går vid tvären ovan å en sidan ämnesområden likt natur, traditioner samt samhälle samt å andra sidan detta kontinuerliga vardagsinnehållet liksom rör sig ovan all dagen tillsammans måltider, samvaro, vila alternativt andrum samt personlig aktivitet. M ed utgångspunkt inom dem yngre barnen berörs således ett bredare innehållshistoria liksom överbryggar en mångdisciplinärt innehåll inom både förskola, fritidshem samt grundskola.

Forskarna inom den läroplansteoretiska traditionen besitter närmat sig teori samt empiri tillsammans med ett könsneutral hållning (Skolverket 1999). »Det verkar vilket intresset till för att analysera läroplaner ur en könsperspektiv således gott likt försvunnit beneath senare kalenderår. M ed tanke vid detta könssegregerade utbildningssystem såsom oss inom vissa avseenden trots allt ännu besitter borde denna fråga stå högt upp vid listan ovan forskningsbehov.» (Skolverket 1999 s 17) dem yngre barnens läroplanshistoria visar hur detta historiska arvet inom massiv utsträckning kvar påverkar den nutida läroplanskonstruktionen.

O lika mönster från arv ifrån tidigare läroplansperioder blandas tillsammans med nya inslag vid olika nivåer. Tidigare undersökning angående den svenska förskolan inom en läroplansteoretiskt perspektiv beneath 1980-talet utvecklades en läroplansteoretiskt perspektiv vid förskolan tillsammans ramfaktorteorin inom botten. detta skedde inom den dåvarande G ruppen på grund av läroplansteori samt k ulturreproduk tion (Dahlberg & Åsén 1986a, b, 1987).

ett modell på grund av målstyrning samt visst mått från marknadsstyrning utformades beneath start från 1990-talet (Dahlberg, Lundgren & Åsén 1991). inom skriften Försk olan samt detta lärorik a schema m et (Socialstyrelsen 1993) beskrevs detta läroplansteoretiska perspektivet inom ett något utvecklad samt målstyrningsrelaterad struktur, detta önskar yttra tillsammans med anknytning mot huvud, kommunal samt plats nivå.

inom enstaka aktuell avhandling (Alvestad 2001) studeras förskollärarnas jobb tillsammans med lokala samt nationella läroplaner inom land samt N orge. Alvestad konstaterar för att 244 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H både N orge samt landet äger enstaka utdragen förskoletradition tillsammans med rötter inom Fröbels kindergarten samt ett pedagogik liksom bygger vid Rousseau samt Pestalozzi, utvecklad genom Keys samt Deweys sysselsättning inom start från 1900-talet.

detta nutida nationella ansvaret till norska förskolor ligger hos Barne- og familiedepartementet, medan Skolverket existerar huvudansvarig på grund av den svenska förskolan likt existerar ett sektion från utbildningssystemet. Alvestad samt Pramling Samuelsson (1999) framhåller för att läroplanerna inom N orge samt landet existerar från skilda typer både mot räckvidd samt innehåll.

Den norska existerar ett omfattande ramplan likt omfattar 159 sidor, medan den svenska existerar ett målinriktad läroplan bestående från 16 sidor. M edan den norska läroplanen existerar traditionell mot sin karaktär tillsammans med mer detaljerade riktlinjer på grund av innehåll, arbetssätt samt metoder, existerar den svenska målrelaterad samt utan metodanvisningar.

inom den norska planen framhävas den enskilde förskollärarens ansvar, medan detta inom den svenska läroplanen formuleras uppgift på grund av samtliga inom arbetslaget. Alvestad samt Pramling Samuelsson menar för att modell vid nytt innehåll inom dem båda planerna existerar den elementär läsningen, skrivningen samt matematiken. Läsning samt skrivning framhävas emellertid mer inom den svenska läroplanen medan den norska lyfter fram språkutveckling mer allmänt.

Författarna påpekar för att detta finns ett fara för att förskolor börjar behandlas såsom skolor. detta blir därför viktigt för att realisera dem nya läroplanerna utan för att förlora hjärtat inom förskoletraditionen. N existerar detta gäller den svenska läroplanshistoriska forskningen till förskolan samt dem yngre barnen, besitter denna börjat anlända igång beneath senare period.

JanErik Johansson (1998) skriver angående barnomsorgens läroplan samt en läroplanshistoriskt perspektiv. Förskolans läroplanshistoria studeras inom en könsdidaktiskt perspektiv inom min avhandling (Vallberg Roth 1998). inom land plats detta främst Ulf P. Lundgren (1979) vilket introducerade en läroplanshistoriskt forskningsfält inom skolområdet.

H ans studier resulterade inom fyra läroplanskoder vilka sträckte sig ifrån antikens Grekland mot svenskt 1970-tal: klassisk, realistisk, moralisk samt rationell läroplanskod. Dahlberg samt Lenz Taguchi (1994) relaterar förskolans tradition inom en socialhistoriskt perspektiv mot Lundgrens (1979) moraliska samt rationella läroplanskod.

Den moraliska läroplanskoden anknyts mot kindergartenrörelsen ifrån slutet från 1800-talet. 1930talet tillsammans M yrdal samt Storbarnkammaren relateras mot den rationella koden. detta äger emellertid ej förekommit någon mer omfattande samt sammansatt läroplanshistorisk bedömning inom förhållande mot dem yngre barnen samt den svenska förskolan inom likhet tillsammans den liksom genomförts inom skolområdet från bland andra Englund (1986), Lundgren (1979) samt M arklund (1987).

Läroplan alternativt curriculum – ifrån enkla mot multipla definitioner detta engelska begreppet curriculum härstammar ifrån latinets currere såsom betyder löpa samt refererar mot utbildning alternativt studiegång. Innebörden existerar för att en curriculum definieras vilket enstaka klass alternativt bestämd ordning likt bör följas. Begreppet läroplan förmå etymologiskt förstås likt detta presenterade innehållet på grund av studier.

detta finns dock ingen egentlig enighet angående vilket begreppet curriculum innebär. Begreppsutvecklingen är kapabel ovan period beskrivas vandra ifrån enkla samt snäva mot vida samt multipla definitioner. L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N enstaka 245 Dewey (1980) utmanade enstaka konventionell definition från curriculumbegreppet tillsammans med ett förskjutning ifrån ämnesinnehållsfokusering mot barnets kunskap.

Bobbit (1972) vidgade curriculumbegreppet mot för att gälla allt likt unge samt unga måste utföra på grund av för att bli den typ från vuxna såsom dem borde bli. Ur detta växte enstaka skillnad mellan direkt samt omväg upplevelse liksom gällde »out-of-school curriculum». Senare innefattades all kunskap inom skolan, både planerad samt oplanerad, inom curriculumbegreppet.

Steget fanns därefter ej långt mot den gömda, underförstådda, latenta läroplanen (jfr Jackson 1968, Broady 1995). Goodlad (1979) bejakade enstaka multipel curriculumsyn samt ifrågasatte för att man skulle behärska erhålla enstaka enda sann beskrivning från curriculum. Goodlads råd fanns för att utgå ifrån någon definition samt titta varthän den förde oss.

Jackson (1992) hävdade för att varenda curriculumdefinitioner måste betraktas såsom argument. Popkewitz (1997) menar för att detta existerar viktigt för att äga enstaka nära definition från curriculumbegreppet, vilket måste placeras in inom sitt sociala, historiska samt kontextuella kontext. O lika konkreta definitioner från läroplan alternativt curriculum kunna ses vilket delar från ett lärorik argumenation vilket existerar nödvändig för att föra vidare.

i enlighet med ett snäv definition från begreppet läroplan fick den svenska förskolan, förskoleklassen samt fritidshemmet sin inledande läroplan 1998 (Lpo 94; Lpfö 1998), detta önskar yttra ett läroplan vilket enstaka förordning tillsammans bindande föreskrifter utfärdad från regeringen. Tidigare besitter pedagogiska riktlinjer bland annat utfärdats liksom rekommendationer från Socialstyrelsen.

förmå man då jämföra skolans historiska läroplaner tillsammans förskolans samt fritidshemmets pedagogiska riktlinjer? Ja, detta beror ju vid hur man definierar begreppet läroplan. O m man utgår ifrån ett tolkning från curriculumbegreppet inom enlighet tillsammans bland annat Goodson (1995) äger man ett chans för att jämföra dem styrdokument likt varit reglerande till dem olika verksamheterna, detta önskar yttra papper vilket besitter olika grad från tvång.

Dahlberg, Lundgren samt Åsén (1991) formulerar sig även genomgående tillsammans med begreppsparet läroplan-program alternativt enbart läroplan. Dahlberg (Socialstyrelsen 1993 s 79) definierar förskolans pedagogiska schema inom begrepp från »en strategi på grund av barns tillväxt samt utbildning – enstaka läroplan inom nära mening». Styrdokument existerar en annat term vilket används likt samlingsnamn på grund av detta decentraliserade läroplansarbetet vid huvud, kommunal samt plats nivå (Vallberg Roth 1998).

Elkind (1978) menade för att läroplanen inom dess vidaste bemärkelse kunna existera ett möte prioriteringar liksom avgör vilka färdigheter, term samt uppgifter såsom skall inhämtas nära ett viss tidpunkt samt inom ett bestämd ordning. H an framhöll för att läraren måste jobba tillsammans tre olika typer från prioriteringar; dels skolans läroplan såsom samhället ordinerar, dels räkna tillsammans prioriteringar inom utvecklingens läroplan (mognaden), dels prioriteringar inom den personliga (individuella) läroplanen.

H ärifrån går detta för att följa förändringen mot dagens beskrivningar från individuella utvecklingsplaner samt utvecklingssamtal, tillsammans andra mening läroplaner vid individnivå. mot skillnad ifrån Elkinds (1978) skildring ordineras dessa idag dels textbindas, dels konstrueras inom samarbete mellan pedagog, föräldrar samt unge. Individuella utvecklingsplaner skall utgå ifrån barnens kompetens samt blicka vidare utifrån frågan ifall hur man skall vandra vidare.

detta handlar ej ifall för att lyfta fram brister inom en universellt samt 246 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H utvecklingspsykologiskt perspektiv. Synen vid utbildning, tillväxt liksom ungar samt människa besitter förändrats. Individuella utveck lingsplaner existerar en relativt nytt term samt detta råder från förklarliga skäl avsaknad vid undersökning inom området.

detta finns emellertid enstaka sektion normativa texter samt handböcker likt behandlar individuella utvecklingsplaner samt utvecklingssamtal. undersökning angående åtgärdsprogram till ungar inom behov från särskilt stöd, IEP (Individual Educational Plan) inom förskola samt grundskola (t ex Laurin 1997, Larsson-Swärd 1999, Sjøvoll 1999) kunna ses liksom angränsande forskningsområde.

Jancke samt Klang-M attsson (1999) skriver ifall utvecklingssamtal inom förskolan. Genom för att utvecklingssamtalet utmynnar inom ett individuell utvecklingsplan, skapas enstaka överenskommelse mellan förskolan samt föräldrarna angående arbetet tillsammans barnen. inom utvecklingssamtalet ingår även enstaka evaluering samt återkoppling mot tidigare utvecklingssamtal samt utvecklingsplaner.

Författarna (Jancke & Klang-M attsson 1999) menar vidare för att underlaget inom utvecklingssamtalet är kapabel bygga vid lärorik inspelade eller skrivna bevis, mot modell observationer, konversation vid grupp, videoinspelningar, bildserier tillsammans digitalkamera samt modell vid sådant barnet äger gjort. Visionen angående för att producera förutsättningar på grund av en livslångt, lustfyllt utbildning samt en jämbördigt utvecklingssamtal mellan ungar, föräldrar samt pedagog existerar ett massiv kamp (Adelswärd, Evaldsson & Reimers 1997; Krut 1997).

Historiska motsvarigheter inom start från 1900-talet utformades motsvarigheten mot dagens pedagogiska styrdokument på grund av förskolebarn inom landet främst vid enstaka huvud seminarienivå från dem kvinnliga barnträdgårdspionjärerna (se t ex Tallberg Broman 1991). Förutom Svenska Fröbel-förbundets tidskrift Barnträdgården (tidskriften besitter haft flera namnbyten) utformades enstaka sektion enskilda handböcker samt skrifter angående uppgift, innehåll samt arbetssätt inom barnträdgården.

Tidskriften Barnträdgården förmå i enlighet med Tallberg Broman ses likt sin tids styrdokument, en redskap på grund av ideologiförmedling. detta utarbetades även enskilda texter samt riktlinjer till andra former från småbarnsinstitutioner vilket småbarnsskolan, arbetsstugan samt storbarnkammaren. ifrån omkring 1940- samt 50-talet kommunaliserades samt förstatligades förskole- samt fritidsverksamheten samt Socialstyrelsen blev huvud tillsynsmyndighet likt började ge ut pedagogiska R åd samt anvisningar.

ifrån tid 1945 började Kungliga Socialstyrelsen dela ut ett huvud målskrivning såsom berörde detta pedagogiska innehållet på grund av halvöppen barnavård; lekskolor (barnträdgårdar), daghem samt eftermiddagshem (fritidshem). beneath 1970och 80-talet benämndes Socialstyrelsens pedagogiska anvisningar till förskolan samt fritidshemmet bland annat inom begrepp från arbetsplaner samt schema.

beneath senare delen från 1800- samt 1900-talets inledande sektion kallades motsvarigheten mot grundskolans nutida läroplaner ursprunglig till normalplan samt sedan på grund av undervisningsplan. Begreppet norm alplan stod till centralt utarbetad förslag mot tim- samt kursplaner samt utformades bland annat 1878 samt 1889. L äroplan betydde vid denna tidsperiod enstaka på grund av respektive region samt lärcentrum lokalt utarbetad strategi.

Den inledande undervisningsplanen till folkskolan kom 1919. ett viktig information inom denna program fanns för att varenda material ägde en omfattande uppgift. tid 1962 kom enstaka inledande centralplan såsom benämndes läroplan samt innehöll då; (i) syfte samt L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N ett 247 riktlinjer (ii) tim- samt kursplaner samt (iii) allmänna samt ämnesspecifika anvisningar (M arklund 1987).

beneath 1980-talet inleddes enstaka decentralisering samt tillsammans med Lgr 80 förändrades läroplanens konstruktion. Den gav utrymme på grund av ett rum anpassning då detta gällde hur omfattande uppgift skulle uppnås. beneath 1990-talet något som har transporterats eller flyttats barnomsorg samt skolbarnsomsorg in inom skolsektorn. Förskoleklass infördes såsom färsk frivillig skolform samt läroplaner utformades till en sammanhållet mål- samt resultatstyrt utbildningsväsende (Lpfö 98, Lpo 94, Lpf 94).

AN ALYS från program ER FR ÅN PER IO D enstaka 1 8 4 0 –2 0 0 0 inom analysen kunna enstaka jämförelse mellan pedagogiskt riktgivande texter till förskolan, fritidshemmet samt skolan tydliggöra dem yngre barnens läroplanshistoria. detta finns inga krav vid fullständighet då detta gäller omröstning från nyckeltexter.2 Kommunala samt lokala planer 1993–2000 en stort antal kommunala samt lokala planer samlades in 1993.

Kommunala riktlinjer ifrån 216 kommuner samt lokala planer ifrån 102 förskolor inom 88 kommuner spridda ovan Sveriges samtliga län. inom dem kommunala riktlinjerna sammanfördes ofta anvisningar på grund av både förskola samt fritidshem inom identisk handling. inom planer liksom plats skapade runt 1993 integrerades riktlinjerna på grund av både förskola, fritidshem samt lärcentrum ofta inom identisk papper vid kommunal nivå.

Tolv andel från dem kommunala riktlinjerna uppgavs existera aktuella fram mot 1996–97.3 Datainsamling 1998–2000 Datainsamlingen mellan 1998 samt 2000 består från kommunala skolplaner ifrån 20 skånska kommuner samt lokala papper vilket arbetsplaner, handlingsplaner alternativt kursplaner ifrån 17 skolor inom dessa 20 kommuner.4 Läroplansmönster: fyra summerande term Analysen från materialet ifrån mitten från 1800-talet mot idag resulterar inom läroplansmönster såsom förmå sammanfattas inom fyra term samt perioder, vilka innesluter könsdidaktiska koder i enlighet med följande: • • • • »Guds läroplan» – patriarkal kod »Det goda hemmets samt hembygdens läroplan» – särartsbetonad samkod »Folkhemmets socialpsykologiska läroplan» – könsneutral likhetskod »Det situerade världsbarnets läroplan» – pluralistisk könskod Begreppen utgör didaktiskt samt verksamhetsmässigt »flerspråkiga» synteser.

dem äger främst valts till för att dem bedömts hållbara såsom summerande term både tillsammans med utgångspunkt inom analysresultaten från dem didaktiska delfrågorna samt dem olika verksamhetsformernas läroplanshistoria, dock tillsammans fokus vid förskolan. Jag besitter samtidigt strävat efter för att hitta således enkla samt dynamiska term vilket möjligt.

N aturligtvis existerar ej materialet därför entydigt avskilt såsom ett periodisering är kapabel ge intryck från samt inom läroplansperioderna finns detta ett rörelse från 248 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H variationer. M an kunna yttra för att läroplansmönster samt koder ger formulering på grund av viss variation samt dynamik samtidigt såsom dem fångar enstaka huvudfåra beneath respektive period.

Jag önskar betona för att periodiseringen existerar ett teoretisk konstruktion likt existerar relaterad mot min tolkning samt mina omröstning från teorier, texter, problem att diskutera. Resultatet skall ej uppfattas såsom slutgiltigt, utan snarare såsom enstaka provisorisk begreppskarta. detta existerar inom undersökningsläget helt enkelt enstaka rimlig konstruktion från en komplext problemområde inom ständig rörelse.

R ESULT AT Guds läroplansperiod Guds läroplan sträcker sig ifrån mitten mot slutet från 1800-talet tillsammans ändring runt 1860-talet. oss möter inledningsvis enstaka lutherskt skolorienterad samt sedan ett Fröbel-influerad läroplan. detta finns tillsammans andra mening flera gudstolkningar likt är kapabel innefattas inom Guds läroplan; skolans samt religiös Gud samt Fröbels panteistiska Gud.

inom småbarnsskolan framhävas inledningsvis kristendomsundervisning samt läsning, skrivning samt räkning inom en moraliskt samt religiöst perspektiv. N yckelorden existerar utbildning, samt kristlig uppfostran – ett religiös underdånighetsfostran. O mväxlande massundervisning inom skolämnen bedrivs inom »ohemlika» skolsalar samt lek anvisas främst mot rasten.

Skolapparater fokuseras samt lekmaterial nämns sparsamt inom läroplanen 1841. små människor omtalas inom begrepp från lärjungar. Småbarnsskolan är kapabel ses såsom föregångare mot småskolan (som fick sin inledande stadgemässiga sanktion 1858) samt likt ett aktivitet nära relaterad mot småskolans framväxt.5 Arbetsstugan tillsammans med utbildning inom hantverk samt fostran mot flitighet samt luthersk arbetsmoral växer fram inom slutet från 1880-talet.

Arbetsstugornas tillsyn samt aktivitet existerar knut mot folkskoledirektionen samt dem lokala skolråden. på grund av för att behärska förstå varför en visst innehåll ingår inom ett läroplan framför något annat behöver detta relateras mot enstaka samhällelig bakgrund. Därför kopplas ovanstående presentation mot ett sociohistorisk kontext.

beneath medeltiden lades grunden på grund av ett samhällsutveckling liksom praktiskt taget levde kvar mot industrialiseringen. inom medeltidens introduktion avlöstes hedendomen från kristendomen. Den sociala skiktningen fick ett fast form eller gestalt genom dem fyra stånden: adel, präster, borgare samt bönder. inom detta förindustriella samhället ägde kyrkan stort påverkan ovan släkt samt bondehushåll, vilka utgjorde enheter till både produktion, konsumtion samt reproduktion.

M ålet på grund av fostran plats ej för att förändra alternativt förbättra utan för att utföra vad generationer tidigare ägde gjort (Sandin 1986). Genom reformationen inom start från 1500-talet gick landet ovan ifrån katolicism mot protestantism. M artin Luther, protestantismens andlige fader, sammanfattade sin foto från samhället inom den således kallade H ustavlan, liksom spreds inom psalmbok samt katekes beneath 1600-talet samt vidare.

i enlighet med hustavlan bestod samhället från tre stånd: detta kyrkliga ståndet (läroståndet), detta politiska ståndet (värjoståndet) samt hushållsståndet (näroståndet). inom hushållsståndet fanns mannen överordnad. H ustru, ungar samt tjänstefolk skulle lyda sin husbonde. L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N enstaka 249 detta plats husfaderns plikt för att fostra samt undervisa både gossar, flickor samt tjänsteskara mot gudsfruktan (O hlander & Strömberg 1996).

Sedan 1686 fanns enstaka inom kyrkolagen inskriven undervisningsplikt, inledningsvis på grund av församlingens kyrkoherde, alternativt kringvandrande pedagog alternativt hjälppräst, sedan även på grund av föräldrarna alternativt husfadern i enlighet med 1723 års regeringsresolution ifall undervisningsplikt. H existerar kunna oss prata inom begrepp från enstaka religiös samt hemmets läroplan.

M ed den allmänna folkskolestadgan 1842 övergick undervisningsplikten mot skolplikt. Åldern till skolplikt kom emellertid inledningsvis för att växla mellan olika församlingar. inom 1842 års folkskolestadga föreskrevs enbart för att barnens skolgång ej borde uppskjutas längre än mot slutet från barnets nionde kalenderår. H emundervisningen samt hemskolorna fortsatte långt efter stadgandet från folkskolan samt införandet kantades från ett rad föräldraprotester (Wästerfors 2000).

M ånga från barnen behövdes vid gården samt läsning samt skrivning värderades lågt vid enstaka landsbygd var nära nog den enda vägen mot försörjning stod för att hitta inom kroppsarbete. kalenderår 1847 plats detta bara ungefär hälften likt gick inom folkskola samt runt 36 andel från barnen fick hemundervisning (Richardson 1992).

N existerar enstaka sektion föräldrar inom industrialiseringen, vid bas från jobb utanför hemmet ej längre kunde uppfylla plikten tillsammans med hemundervisning, tillsyn samt fostran, började bland andra sm åbarnssk olorna ta ovan denna arbetsuppgift. i enlighet med Forsells handbok (1841) skulle den Lilla Katekesen läras utantill inom småbarnsskolan.

M an kunna yttra för att innehållet inom läroplanen till småbarnsskolan dels ägde konservativa rötter inom medeltid samt feodalism, dels utgjorde samt förmedlade enstaka passage mot industrisamhälle tillsammans ett framväxande arbetarklass samt utökad medelklass. detta gamla ståndssamhället höll vid för att upplösas samt nya möjligheter skapades bland annat genom representationsreformen 1866.

M ett upplösningen från ståndsriksdagen innebar ej något definitivt förbrytelse mot detta gamla. detta blev över- samt medelklassen liksom gynnades, medan arbetarklassen ställdes utanför (Sjöstrand 1965; H adenius, M olin & Wieslander 1988). detta fanns dem välsituerade likt stod på baksidan småbarnsskolans planer samt Gud, monark samt fädernesland hyllades inom dessa.

Forsells kristliga, militäriska samt adliga relation fanns exempelvis väl representerad inom innehållet på grund av småbarnsskolan 1841. Patriarkal kod Ur en könsdidaktiskt perspektiv förmå läroplansmönstret beneath den på denna plats perioden beskrivas inom begrepp från enstaka patriarkal kod. Småbarnsskolan fanns ett samskola på grund av både gossar samt flickor.

M enstaka detta fanns enstaka patriarkal särartsundervisning såsom föreskrevs. Gossar samt flickor skulle sitta vid olika sidor inom amfiteatelika bänkrader. O rdningen fanns troligen en medeltida arv. Föreskriven rumslig könssegregering plats sannolikt enstaka princip vilket hämtades ifrån ordningen inom kyrkorummet. i enlighet med O hlander samt Strömberg (1996) äger kyrkan varit den offentliga område inom samhället var kvinnan genomgående haft enstaka märkbart närvaro.

Länge rådde enstaka könssegregerad ordning inom kyrkorummet. M annen skulle sitta vid manssidan samt kvinnan vid kvinnosidan, liksom plats norrsidan. beneath tidig medeltid tolkades norrsidan såsom »den onda sidan» från kyrkliga auktoriteter. 250 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H Innehållet inom Lilla Katekesen samt hustavlan förmedlade enstaka patriarkal ögonkontakt.

Begreppet mansdominans motsvarade ursprungligen fadersmakt samt emanerade ur gammaltestamentliga herdekulturer. Patriarken kunde ses liksom Guds företrädare samt familjefader. Stora delar från detta detaljerade innehållet inom planerna på grund av småbarnsskolan plats androcentriskt. Geografi samt bakgrund handlade uttryckligen angående fäders nation, fäderneslandets saga.

en annat klart modell vid särartsinnehåll fanns sång- samt marschexempel inom vilka flickan kunde varnas till för att gungandet bringade hon inom fara, medan gossen uppmuntrades för att kriga. inom tidig del av ett liv ens paradis (M orgenstern 1867) blandades Fröbels gossefostran tillsammans M orgensterns utvecklade flickfostran.

M orgenstern påpekade för att man hittills försummat för att undervisa flickorna inom den dyrbara vetenskap vilket skapade själfulla mödrar. Småbarnsskola, arbetsstuga samt småskola: ett spegling Kännetecknande på grund av perioden plats för att småbarnsskolan liksom arbetsstugan plats nära relaterade mot utvecklingen från folk- samt småskolan, vilket vid sitt sätt är kapabel jämföras tillsammans dagens förtätade relationer mellan förskola, förskoleklass, utbildningsinstitution samt skolbarnsomsorg.

M edan folkskolan fanns enstaka statlig angelägenhet, kunde småbarnsskolan samt arbetsstugan delvis betraktas likt ideella välgörenhetsinrättningar inom gränslandet mellan detta offentliga samt privata. Småskolan uppbar mot enstaka start ej heller något större statligt nyfikenhet. Småbarnsskolan tillkom såsom institution inom landet vid 1830-talet, detta önskar yttra före folkskolestadgan (1842), småskolan (1858), samt arbetsstugan (1887).

inom småbarnsskolan kunde tillsammans dagens begrepp även skol- samt fritidshemsbarn vistas. Innan småskolor ägde inrättats, förväntades detta för att barnen skulle behärska studera samt räkna hjälpligt då dem började folkskolan. M ånga föräldrar kunde ej ge barnen den färdighetsträningen. Dessutom gick utvecklingen från småskolan sakta samt erhålla små människor fick resurser mot undervisningen.

Innan detta fanns tillräckligt tillsammans småskolor såg småbarnsskolorna detta likt sin övning för att syssla tillsammans med skolundervisning. Läroplanen till småbarnsskolan betonade inledningsvis kristendomsundervisning, läsning samt räkning, medan en uttalat praktiskt innehåll fanns detta likt gällde ifrån inledande start inom arbetsstugan.

beneath perioden fram mot slutet från 1800-talet något som har transporterats eller flyttats innehållet tillsammans med kristendom, räkning samt läsning delvis ovan mot småskolans läroplan. Utifrån den Fröbel-influerade handboken på grund av småbarnsskolan föreskrevs innehållet artikel mer praktiskt orienterat genom sysselsättningar inom anknytning mot Fröbel-gåvorna.

M ett trots viss sekularisering fanns detta religiösa budskapet starkt samt gåvorna plats kopplade mot Gud samt natur-matematik. Fröbels Gud plats emellertid ej enstaka kyrkligt institutionaliserad Gud utan en slags allomfattande naturkraft vilket genomsyrade allt. i enlighet med Fröbel plats Gud, skapelsen samt människan god, vilket fanns ett provocerande tanke inom dåtidens kristenhet likt såg arvsynden vilket ett bärande trossats.

Bortsett ifrån en segment tillsammans tecken plats läsinlärning borttagen ifrån småbarnsskolans senare strategi 1861/67, detta önskar yttra ungefär nära tiden på grund av småskolans framväxt. M ett enstaka sektion småbarnsskolor fortsatte tillsammans med utbildning inom läsning samt skrivning. O ttosson (1994) beskriver Ensk ilda sm åbarnssk olan inom L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N ett 251 Karlskrona mellan 1849 samt 1971 samt författaren förvånas bland annat ovan för att barnen inom småbarnsskolan lärde sig studera samt nedteckna ända fram mot 1900-talet.

Även inom alternativa pedagogiska riktningar likt montessoripedagogiken besitter läs- samt skrivutvecklingen varit aktuell till unge inom småbarnsinstitutionerna beneath samtliga perioder. Påfallande likheter mellan småbarnsskolan, småskolan samt arbetsstugan beneath 1800-talet plats för att verksamheterna främst plats riktade mot fattiga ungar inom städerna.

Innehållet fanns sedelärande samt fostran mot gudsfruktan betonades. Lilla Katekesen präglade å en sidan innehållet både inom planer på grund av småbarnsskolan samt småskolan samt mot viss sektion arbetsstugan samt å andra sidan fanns detta även en innehåll liksom barnen från tradition träffade inom hemundervisningen. Guds läroplan fanns alltså en summerande term liksom mot avgörande sektion kunde beteckna dem yngre barnens läroplansinnehåll beneath den denna plats perioden.

Efter 1850- samt 60-talet började församlings auktoritet för att ifrågasättas samt sekulariseringsprocessen sköt hastighet. Adeln ägde tappat bort eller missat inom finansiell samt social innebörd samt prästerna representerade ej längre utan sällskap lärdomen. Kunskapsstoffet förborgerligades samt ett kyrklig tradition övergick inom enstaka alltmer borgerlig tradition, enstaka mer profan inriktning antogs.

H emmet samt hembygdens natur samt saga blev omhuldade ämnesområden (Andersson 1986). detta romantiserade hemmet, modern samt barnet plats ett rörelse likt rimmade väl tillsammans den tilltagande medelklassens värderingar, vilka utgjorde grunden inom den nya vågen från Fröbel-pedagogik samt barnträdgårdsrörelse runt 1890-talet.

Detta leder oss in inom nästa läroplansperiod. D ET G O D A H EM M ET S O C H H EM BYG D ett S LÄR O strategi SPER IO D detta goda hemmets samt hembygdens läroplan sträcker sig ifrån slutet från 1800talet mot mitten från 1900-talet, tillsammans vetenskapligt-rationell samt samhällsrelaterad ändring runt 1930- samt 40-talet. en socialpedagogiskt perspektiv dominerar tillsammans med ett läroplan likt företrädesvis utformas inom barnträdgårdsledarinnornas egna led samt plats.

Den hemlika avdelningen ordineras. N existerar detta gäller innehållet inom kindergarten samt folkbarnträdgården läggs skriftspråk samt läsinlärning inom träda medan natur-matematik-bygglek besitter stöd inom Fröbel-teori samt lekgåvor. myt, sång- samt fingerlek blandas tillsammans samt ersätter småbarnsskolans psalm samt bibliska berättelser.

Leken skjuts mer inom förgrunden samt nyckelbegreppet existerar uppfostran snarare än utbildning. M oderlig vård samt begreppet ledarinna införs istället till lärarinna. Barnen skall ledas, ej skolas, samt deras fostran bör ej existera skolmässig utan moderlig. Flickan omtalas återkommande inom begrepp från »den själfulla lilla husmodern» samt pojken beskrivs liksom »den kraftfulle byggaren».

H usliga sysslor utvecklas vilket innehållsområde samt en praktiskt samt skapande innehåll framhävas – en bondeoch borgarinnehåll. mot skillnad ifrån förra perioden sker idag enstaka relativt artegen tillväxt inom jämförelse tillsammans med skolan. M enstaka även likheter kunna utläsas, mot modell innehåll inom praktisk-teoretiska åskådningslektioner samt husliga sysslor inom barnträdgården samt hembygdsämnet inom folkskolans småskolestadium.

H embygdskunskap tillsammans med 252 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H arbetsövningar förmå tolkas såsom en ämnesintegrerat innehåll vilket äger stora likheter tillsammans med arbetsmedelpunkten inom barnträdgården. Arbetsstugan förändras mot eftermiddagshem. H existerar ordineras enstaka »hemlik» pedagogik tillsammans ett mer moderlig ledarroll, inom nära relation tillsammans barnträdgårdens aktivitet.

detta blir ett passage mot detta goda hemmets linje. Barnavårdsnämnden blev tillsynsmyndighet på grund av eftermiddagshemmen beneath 1930-talet. Runt 1930-talet börjar man prata angående en enhetligt system: halvöppen barnavård. Psykologin får fotfäste tillsammans företrädare likt Bühler, H etzer, Köhler samt Gesell. M yrdals tanke ifall för att storbarnkammaren skulle artikel tillgänglig på grund av samtliga ungar förmå tolkas liksom enstaka primär koncept till enstaka enhetlig svensk förskola.

beneath den denna plats perioden ger medelklassens borgar- samt bondeideal utslag inom något likt kunna kallas »Det goda hemmets ideologi», enstaka socialliberal linje. sidled tillsammans med för att hemmet genom industrialiseringen upplöstes vilket produktionsenhet, växte detta fram ett fokusering samt att romantisera från släkt samt bostad vilket kunde betecknas familism.

»Inget mening är kapabel – även inom kombinationer – existera vackrare än termen hem.» (Westman 1945 s 8) Familjen samt hemmet framhävas för tillfället liksom term, dess vikt understryks vid allehanda sätt. enstaka massiv resultat genom texter samt bilder förstärker denna tankesystem (Tallberg Broman 1991 s 56). Innehållet inom läroplanerna beskrev enstaka traditioner såsom inom flera stycken motsvarade dåtidens borgerliga levnadssätt samt strävan.

enstaka från folkbarnträdgårdens viktigaste data plats för att förmedla borgerliga hem- samt familjeideal mot arbetarklassens ungar samt mödrar. Systrarna M obergs engagemang inom barnträdgården runt sekelskiftet kunde ses vilket en formulering på grund av enstaka borgerlig harmoniseringspolitik, frikostig klassutjämning.

Den syftade mot för att överbrygga samt producera social fred mellan olika samhällsgrupper inom en klasspolariserat samhälle. Genom folkbarnträdgårdarna fick kvinnor samt ungar ifrån olika samhällsgrupper tillfälle för att mötas. frikostig kristendom samt »modern feminism» plats andra karakteristiska drag. i enlighet med den dåtida feminismen måste kvinnan utbildas till sina kvinnliga information likt maka, mor samt husmor.

ett sådan professionalisering skulle leda mot enstaka uppvärdering från kvinnan likt samhällsmedborgare. Politiskt sammanfattar H atje (1999) perioden mellan 1880- samt 1930-talet tillsammans »Det goda hemmets politik». Denna politik avspeglas även inom läroplanerna. Allmän rösträtt till män (med vissa inskränkningar) trädde inom kraft tid 1909.

M ed allmän rösträtt på grund av kvinnor (1918–21), team ifall för att gift kvinna skulle bli vuxen nära 21 års ålder samt artikel likställd tillsammans mannen inom den nya giftermålsbalken (1921) samt tillsammans med vissa undantag äga inträde mot även högre offentliga tjänster (1925), blev kvinnor, i enlighet med Gunnar Q vist (1980), inom stort sett formellt jämställda tillsammans med männen.

O fta innebar emellertid giftermål för att kvinnan lämnade sitt yrkesliv. Den traditionell familjen tillsammans med mannen såsom huvudförsörjare förblev länge ett riktpunkt samt politiskt fanns exempelvis ännu 1939 blott tre andel kvinnor inom riksdagen (SCB 1993). L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N ett 253 Särartsbetonad samkod detta går för att uttyda enstaka förändring ifrån ett kateketiskt patriarkal mot enstaka särartsbetonad samkod beneath den på denna plats perioden.

detta explicit manliga dominansförhållandet reducerar samt sekulariseras, sekulariserad patriarkalism. detta existerar inom stort sett formellt jämställda kvinnor liksom utgör dem primära aktörerna, vilka utformar samt textbinder enstaka aktivitet vilket dels leder mot professionalisering från en kvinnligt arbete, dels frigör kvinnlig arbetskraft samt omhändertar ungar inom halvoffentliga lokal.

Den tyska romantikens särartstänkande ägde enstaka klar effekt vid den svenska barnträdgårdsrörelsen genom Fröbel-pedagogiken samt filantropin. inom filantropisk samt socialliberal anda skulle klass samt kön leva blad nära blad, utan någon direkt utjämning alternativt könsöverskridande. i enlighet med idealbilden fanns mannen familjeförsörjare samt kvinnan maka samt mor.

Ett tydligt problem har aktualiserats med samordningen av den svenska forskolan/forskoleklassen, fritidshemmet och skolan

Särartsbetonade samplaner, tillsammans gossen vilket den kraftfulle byggaren samt flickan likt den själfulla lilla husmodern, förmå förstås inom förhållande mot detta särartsideologiska samt socialliberala idealet. M än samt kvinnor skulle jobba blad nära blad på grund av sitt lands tillväxt. M ännen skulle artikel familjeförsörjare samt stå till detta stora yttre samhällsbyggandet tillsammans med politik, vetenskapen om resurserhandel och finans samt teknik, samt kvinnorna på grund av trevnaden samt harmonin inuti byggnaden, detta önskar yttra vård samt vård.

dem kvinnliga pionjärerna inom barnträdgårdsrörelsen utvecklade en innehållsområde tillsammans husliga sysslor nära sidan från dem Fröbel-relaterade bygglekarna samt sysselsättningarna. Den vetenskapligt-rationella eran gjorde sitt intåg runt 1930-talet, dock utan för att definitivt avbryta tillsammans Fröbel-traditionen. inom småbarnsinstitutionerna samt barnträdgårdarna fostrades gossar samt flickor beneath identisk överdel.

Samprestationer samt gemensamma sysselsättningar blev vid således sätt även ett naturlig sektion från verksamheten. Likhetsinslag framträdde inom viss mån inom 1930- samt 40-talstexterna. Pojkars samt flickors lika nyfikenhet på grund av aktiviteter, likt träslöjd samt husliga sysslor, påpekades. M ett inom den begynnande vetenskapligtrationella eran fanns likheten trots allt kvar ett relativ likhet tillsammans könssegregerade undertoner.

detta fanns kvar kvinnan samt modern vilket relaterades mot småbarnsvården samt dem reproduktiva uppgifterna inom texterna. Sammantaget kunde tolkningsmönstret beneath perioden, ifrån slutet från 1800talet mot 1940-talet, summeras inom begreppet särartsbetonad sam k od. Barnträdgården, eftermiddagshemmet samt småskolestadiet: ett avslutande spegling Barnträdgårdens samt eftermiddagshemmets läroplan växte ihop medan avståndet mot skolan ökade, ej minimalt retoriskt.

på grund av för att känna igen barnträdgårdens innehåll samt utrymme uttrycktes detta ofta tillsammans enstaka särskiljande emfas inom förhållande mot skolan: »Barnträdgården skall ju artikel en bostad, ej enstaka skola.» (Barnträdgården 1919 s 46) H enriette Schrader Breymann menade för att speciellt arbetarklassbarnen behövde ett heldagspedagogik såsom skilde sig ifrån skolans.

detta handlade ifall för att utnyttja detta husliga arbetet på grund av för att producera enstaka utbildning nära vardagslivet såsom dessa små människor behövde inom sina framtida liv. Barnen skulle både jobba samt leka inom småbarnsinstitutionen (J-E Johansson 254 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H 1994). M an förmå yttra för att Schrader Breymanns ledstjärna blev för att nyttja hushållsarbete såsom enstaka bas på grund av dem yngre barnens läroplan samt vid därför sätt anknyta uppfostran mot barnens erfarenhetsvärld, hushållsarbete plats vän på grund av barnen inom deras bostad.

N ågon direkt samverkan tillsammans skolan diskuterades relativt lite inom texterna beneath perioden. M edan skolan arbetade efter en ämnesorganiserat innehåll, utvecklades en ämnesintegrerat arbetssätt, arbetsmedelpunkten, inom barnträdgården. för att lära sig studera samt nedteckna tillhörde idag definitivt skolans domäner.

Läroboken samt klassrummet – tillsammans mindre antal små människor inom klasserna än tidigare – kännetecknade skolan, medan konkret ämne inom hemrelaterade lokal föreskrevs inom barnträdgården samt eftermiddagshemmen. M ett detta fanns ändå likheter då detta gällde sekulariseringen samt övergången ifrån katekes mot detta hem- samt hembygdsrelaterade innehållet. H embygdskunskapen tillsammans arbetsövningar kunde betecknas såsom en ämnesintegrerat innehåll inom likhet tillsammans med arbetsmedelpunkten.

Vidare kunde arbetsövningarna ses vilket enstaka influens ifrån arbetsstugornas läroplan, såsom även ägde likheter tillsammans barnträdgårdens sysselsättningsplan samt exempelvis Deweys pedagogik »Learning bygd doing». Skolan skulle idag artikel en laboratorium, ej en auditorium. Dewey, Key, Köhler samt M yrdal plats personer vars arbeten utgjorde förenande länkar beträffande dem yngre barnens läroplaner genom tiderna (H artman & Lundgren 1998).

H em-, hembygds- samt hushållsrelaterat innehåll ingick inom såväl barnträdgårdens likt arbetsstugans alternativt eftermiddagshemmets samt småskolestadiets läroplan. detta goda hemmets samt hembygdens läroplan plats på det sättet en summerande term likt mot avgörande sektion kunde beteckna dem yngre barnens läroplansinnehåll beneath den denna plats perioden.

nära slutet från perioden, 1930- samt 40-talet, går detta för att skönja ett förändring ifrån socialpedagogiska mot socialpsykologiska vindar. Politiska samt politiskt relaterade strömmar växlar ifrån socialkonservatism samt socialliberalism mot socialdemokrati samt socialism, vilka förstärks samt blommar ut beneath nästa period. FO LKH EM M ET S SO C IALPSYKO LO G ISKA LÄR O program SPER IO D Folkhemmets socialpsykologiska läroplan sträcker sig ifrån mitten från 1900talet (efterkrigstiden, tillsammans rötter inom 1930-talet) mot 1985 tillsammans ändring runt 1980.

syftet eller målet tillsammans verksamheten förändras ifrån moral samt förädling från familjeliv mot demokrati samt allsidig personlighetsutveckling. H alvöppen barnavård, liksom daghem, lekskola, hel- samt deltidsförskolan, eftermiddagshem samt barnom sorg, såsom förskola samt fritidshem, förmå ses likt sammanfattande term inom en centraliserat socialpsykologiskt perspektiv.

Barnets vård samt vård får ett mer huvud position än tidigare. Synen vid barnet likt en särartsbetonat naturbarn förändras inom idén ifall en köns-, klass- samt kulturneutralt vetenskapsbarn, en likhetsbarn. Psykologer tar för tillfället definitivt ovan vilket textkonstruktörer, något vilket tidigare skötts från filosofer samt pedagoger. vetenskapsman liksom Gesell, Piaget samt Erikson förekommer frekvent inom dem relativt historielösa texterna.

Aktörer vid förskolefältet kallas bland annat förskollärare, vilka ordineras jobba inom jämlika arbetslag. Rummen förändras mot samhälls- samt vetenskapsrum snarare än L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N ett 255 hemrelaterade lokal, samt lekköken blir för tillfället naturvetenskapliga laboratorier. Utvecklingen går tillsammans med andra mening ifrån hembygdsrelaterade bygg- samt dockrum beneath föregående period mot den på denna plats periodens samhälls- samt vetenskapsrelaterade aktivitetsstationer inom enstaka lekhall, en folkhem inom miniatyr.

Innehållet inom förskolan organiseras bland annat inom 15 vardagsrelaterade aktivitetsområden samt ifrån 1980-talet inom fem mer skolorienterade ämnesblock. Barnets psykosociala tillväxt samt självständighetsfostran inom vardagsrutiner skjuts inom förgrunden. Samhällsrelaterat innehåll likt social omvärldsorientering, invandrarfrågor, trafik samt naturvetenskapliga fenomen vilket matematik, bygglek, naturvetenskapliga struktur framhävas inom innehållet, medan husliga sysslor minskas samt förändras.

Språk- samt begreppsutveckling behandlas utan betoning vid skrivning samt läsning. för att nyttja former, figurer, siffror samt tecken ordineras dock likt en aktivitetsområde vid 1970-talet samt inom den reviderade planen 1981 ingår introduktion skrivning samt läsning inom en språkblock.

Vallberg Roth bedriver forskning om didaktik, undervisning, läroplaner, bedömning och dokumentation med fokus på förskola, förskoleklass och grundskolans tidiga år

detta existerar överhuvudtaget snarare arbetssättet samt rummet/utbyggnaden från barnomsorgen, än innehållet likt fokuseras beneath stora delar från den på denna plats perioden. N existerar detta gäller omröstning från litteratur till små människor förmå oss följa ett passage ifrån myt mot faktabok. Den moraliska bevekelsegrunden till sagan beneath förra perioden övergick inom en avsikt såsom gick ut vid för att barnen skulle erhålla känna till hur detta egentligen var: ifrån tro, tradition samt moral mot enstaka vetenskapligt rationell strömning.

inom jämförelse tillsammans med skolan sker å en sidan enstaka fortsatt relativt artegen läroplansutveckling. Å andra sidan finns även enstaka sektion likheter. Dessa kunna dels utläsas inom dem omfattande demokratiska målen samt helhetssynen tillsammans barnets samt elevens självständighetsfostran samt allsidiga personlighetsutveckling inom centrum.

Innehållsliga likheter är kapabel bland annat utläsas genom för att hembygdskunskapen tillsammans arbetsövningar minskas inom timantal mot förmån till matematik, vilket kunna jämföras tillsammans för att husliga sysslor minskas samt bli en del av tillsammans med en naturvetenskapligt samt matematiskt innehåll inom förskolans anvisningar. Eftermiddagshem förändras mot fritidshem (ungefär 1960) samt relationen mot förskolan fördjupas beneath den denna plats perioden.

Socialstyrelsen övertar huvudmannaskapet samt ger ut delvis integrerade anvisningar till förskola samt fritidshem inom ett socialpsykologisk folkhems- samt rekreationslinje. Barnstugor existerar ett gemensam benämning på grund av lekskolor, daghem samt fritidshem inom barnavårdslagen (SFS 1960). Barnomsorgslagen (SFS 1976) samt Socialtjänstlagen (SFS 1980) reglerar både förskola samt fritidshem.

Likheterna mellan förskolan samt fritidshemmet är kapabel utläsas inom såväl omfattande syfte, plats liksom innehåll samt arbetssätt. Efter andra världskriget präglades svenskt samhällsliv från enstaka socialdemokratisk folkhemspolitik tillsammans ett snabb expansion från den offentliga sektorn. Utvecklingen gick ifrån bondesamhällets självhushållning inom familjen mot ett planmässig hushållning var stat samt samhälle fick en allt större påverkan ovan socialiserande funktioner.

detta plats ursprunglig inom start från 1980-talet liksom ett hårdare budgetpolitik började bedrivas inom oljekrisernas samt konjunkturväxlingarnas spår. 1950-talet betecknas såsom enstaka period tillsammans med kraftfull välståndsutveckling på grund av varenda samhällsklasser inom land, tillsammans med ökade realinkomster samt 256 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H större ledighet till dem yrkesverksamma.

M est påtaglig blev standardförbättringen till löntagarna inom industrin. Bilism, luftfart samt television fick sitt breda genombrott, vilket ökade rörlighet samt överföring inom samhället. sidled tillsammans standardförbättringarna skedde ett strukturförändring inom samhället var jordbruket minskade inom omfattning, medan främst servicenäringarna växte mot (H adenius, M olin & Wislander 1988).

1950-talet innebar en genombrott till tanken för att offentlig zon samt barnomsorg ägde ett nödvändig funktion till allmänheten (Persson 1998). Förändringen gick ifrån frikostig samt borgerlig välgörenhet samt filantropi inom en moraliskt samt samhällsstabiliserande avsikt mot planmässigt tänkande inom en klassutjämnande avsikt. detta plats enstaka socialdemokratisk folkhemspolitik vilket blev lösningen.

Folkhemmet plats enstaka begrepp vilket stod på grund av detta från socialdemokratin eftersträvade samhället tillsammans utvecklad social vård, finansiell utjämning samt inga klassklyftor (Aspling 1988). beneath inom synnerhet 1960-talet växte sig ett solidaritetskänsla tillsammans med både samhälle samt medmänniskor allt starkare samt gränsen mellan samhällsklasser började suddas ut (Ö dman 1995).

Statens funktion uppvärderades samt stod såsom garant på grund av detta goda existensen. Samhället skulle fostra ett fräsch människotyp liksom plats »individkollektivist». Planens tidsperiod inleddes beneath 1930-talet samt sträckte sig fram mot ca 1985 (Persson 1998). Folkhemspolitiken avspeglade sig inom läroplanerna. på grund av för att återknyta mot föregående period övergick den hemrelaterade Fröbel-pedagogiken beneath denna period inom demokratiskt likhetsorienterade samt socialpsykologiska planer.

Social omvärldsorientering blev en fokuserat innehållsområde. Den utvecklingspsykologiska samt sociologiska vetenskapen dominerade perioden ifrån 1950- mot 1970-talet, detta önskar yttra ett vetenskapligt-rationell era. N aturvetenskaplig undersökning blev måttstocken på grund av god, neutral samt objektiv forskning; en naturvetenskapligt innehåll bredde även ut sig inom läroplanerna.

Den psykologiska vetenskapen producerade teorier ifall den mänskliga utvecklingens universella lagbundenheter, tillsammans med andra mening en slags moderna rationella helhetslösningar vilket fanns universella samt lika på grund av samtliga människor. Jämlikhetsaspekterna betonades inom den progressiva samt socialt förankrade pedagogiken.

Centraliseringen samt den statliga regelstyrningen fanns inriktad vid för att producera ett enhetlig förskola tillsammans likvärdig standard inom kurera landet, ett likhetsskola. en likhetsmönster kunde således urskiljas inom både den politiskideologiska samt teoretiska utvecklingen. Könsneutral likhetskod Q vist (1980) menar för att förutsättningarna till kvinnorna för att hävda sig vid arbetsmarknaden efter kriget fanns gynnsamma, tillsammans tanke vid för att kriget följdes från ett högkonjunktur.

Trots för att regeringen, i enlighet med Q vist, satsade vid detta nya alternativ liksom erbjöds genom invandrarna, skedde enstaka avsevärd ökning från kvinnor vid arbetsmarknaden. Den ekonomiska högkonjunkturen gav upphov mot enstaka något som ökar i storlek eller antal offentlig zon samt en ökat behov från kvinnlig arbetskraft. enstaka tillväxt tillsammans med mannens förändrade föräldraskap samt arbetsfält inom förhållande mot dem små barnen fick klart stöd inom texterna.

Föräldraskap samt arbetsfält började problematiseras samt vidgas utöver sedvänja könsgränser. Idén angående mannens likhet tillsammans kvinnan fick stöd, inom meningen för att även enstaka sektion män gick in L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N enstaka 257 inom detta dubbla ansvarstagandet till jobb inom såväl produktion vilket reproduktion. M anliga förskollärare exponerades flitigt inom ord samt foto.

Beträffande könsteoretiska term fanns en genomslag på grund av jämställdhet, könsrollstänkande samt likhetsideologi beneath 1960- samt 70-talet samt inom start från 1980-talet. Redan vid 1950-talet förekommer dock hänvisningar mot M yrdal samt Kleins (1957) volym ifall kvinnans dubbla roller. Könsroll samt jämställdhet fanns term likt började spridas inom tidskriften Barnträdgården beneath 1960-talet.

i enlighet med dem förskolepedagogiska texterna skulle pojkar samt flickor idag uppfostras lika. Könsneutrala formuleringar ägde prioritet framför könsspecifika. dem könsneutrala anvisningarna kunde tolkas likt en formulering på grund av ett ledande likhetssyn, vilken fanns radikal till sin tidsperiod. Vidare kunde själva användningen från könsrollsbegreppet tolkas likt för att detta ej längre fanns ett naturbetingad ögonkontakt likt dominerade.

Kön plats även något kulturbetingat, något likt fanns påverkbart. inom dem kontext liksom könsrollsbegreppet berördes fick detta inledningsvis huvudsakligen enstaka psykosexuell anknytning tillsammans med tonvikt vid medvetande till barnens könsdrift, könsorgan samt sexualitet. beneath 1970-talet framställdes könsrollsbegreppet även utifrån ett mer social dimension, vilken centrerade arbetsdelningen samt olika roller inom familjen samt samhället.

inom Barnstugeutredningen (SO U 1972:26/27) behandlades exempelvis könsrollen dels inom anknytning mot barnets jaguppfattning samt sexualdrift, dels likt ett påverkbar roll inom familjen, vilket även kunde yttra sig inom barnens lekmönster (i bilagan berördes lekmönster). inom 1980-talsplanerna fanns könsrollen främst relaterad mot en grupporienterat arbetssätt var den vuxne mer aktivt föreskrevs delta samt leda ett könsintegrerad lek.

M ett dem könsrollsrelaterade anvisningarna förekom sporadiskt. detta fanns ingen utförligare definition från könsrollsbegreppet alternativt anvisningar angående hur detta skulle tolkas inom förhållande mot läka den inre pedagogiska verksamheten tillsammans med innehåll, arbetssätt samt boende. Könsrollsbegreppet framstod likt en relativt entydigt samt statiskt term, då detta främst plats relaterat mot lekamen alternativt sexualitet samt kvinnors samt mäns arbetsdelning, vilket även kunde visa sig inom flickors samt pojkars lekmönster.

detta förekom ingen samtal angående femininitet samt maskulinitet inom enstaka mer komplex samt mångdimensionell fras. Ej heller någon teori alternativt granskning från hur könsaspekter inom detta inre pedagogiska arbetet plats relaterat mot någon maktordning inom samhället samt kulturen genom historien. inom 1980-talsplanerna uttrycktes dock en visst ökat nyfikenhet till förskolans bakgrund, dock då rörde detta sig ifall bakgrund inom en allmänt könsneutralt perspektiv.

M an förmå yttra för att detta beneath den på denna plats perioden växte fram en stöd till detta könsneutrala vetenskapsbarnet samt ett allmän könsneutral förskola, enstaka likhetsskola. detta rörde sig angående enstaka centraliserad utbyggd förskola vilket skulle artikel lika på grund av samtliga inom läka landet, ett förskola likt skulle fostra framtidens demokratiska medborgare.

Utjämning samt likhet inom förhållande mot både klass samt kön plats ett tydlig princip. Likhetsprincipen kunde tolkas artikel förenlig tillsammans med både välfärdsstaten samt den fabriksrelaterade massproduktionen. Sammantaget kunde detta könsdidaktiska tolkningsmönstret beneath perioden, ifrån mitten från 1900-talet mot mitten från 1980-talet, summeras inom begreppet Könsneutral lik hetsk od.

258 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H Förskolans, fritidshemmets samt lågstadiets läroplaner – ett avslutande spegling Relationerna mellan förskolans samt fritidshemmets planer fördjupades beneath denna period beträffande såväl innehåll likt arbetssätt samt utrymme. ursprunglig växte avståndet mot skolan till för att runt 1980-talet börja minska.

Barnstugorna något som har transporterats eller flyttats mot social-, familje- samt arbetsmarknadspolitiken tillsammans Socialstyrelsen vilket huvudman, medan skolan innefattades inom utbildningspolitiken samt ägde Skolöverstyrelsen likt huvudman. Enhetssystemen byggdes ut relativt sidled, grundskolan på grund av sig samt allmän förskola samt fritidshem på grund av sig, tillsammans med viss samordning.

Lokalförhållandena plats även relativt olika samt anpassade mot barnstugans samt skolans roller inom samhället. Förskolan samt fritidshemmet ansågs äga enstaka mer fostrande roll tillsammans med betoning vid social tillväxt, medan skolan ägde enstaka kunskapsförmedlande roll. M an kunna yttra för att barnstugeverksamheten även beneath denna period lekte vid sin personlig gård samt utvecklade en innehåll utan djupare samverkan tillsammans skolan.

Även ifall samverkan mellan förskola, lågstadium samt fritidshem plats mer behandlat beneath denna period än den förra, sålunda fanns detta ej direkt ett jämförelse från innehållet inom förskola, fritidshem samt grundskola såsom betonades. inom stort sett kvarstod problemet tillsammans för att erhålla enstaka totalitet samt kontinuitet inom dem yngre barnens läroplansinnehåll.

Stora skillnader kunde även finnas inom respektive struktur. nära enstaka närmare undersökning framträdde emellertid även delvis genomgående likheter mellan förskolans, fritidshemmets samt lågstadiets läroplaner. detta tidigare moraliska projektet, liksom beneath 1930- samt 40-talet definitivt börjat övergå inom en vetenskapligt-rationellt plan, blommade ut efter kriget. Självständighetsfostran samt frigörelse, psykologisk samt social tillväxt utifrån demokratiska samhällsmål ingick inom planer på grund av både förskola, fritidshem samt utbildning.

Aktivitetspedagogiken (aktivitetsstationer, fria självständiga omröstning, grupparbete) fick en förnyat genomslag tillsammans med individens vardagserfarenheter inom centrum. enstaka »individkollektivistisk» fostran fanns symboliskt inom både förskola, fritidshem samt utbildningsinstitution. Arbetssättet samt formen behandlades mer än innehållet.

modell vid likartat innehåll fanns inom orienteringsämnena; mot modell Trafik samt N aturvård. Folkhemmets socialpsykologiska läroplan plats en summerande term liksom mot avgörande sektion kunde beteckna dem yngre barnens läroplan beneath den denna plats perioden. beneath slutet från perioden kunde en politiskt, ideologiskt samt ekonomiskt systemskifte skönjas, vilket leder oss ovan mot nästa period.

D ET SIT UER AD E VÄR LD SBAR N ET S LÄR O strategi detta situerade världsbarnets läroplan sträcker sig ifrån slutet från 1980-talet fram mot idag, tillsammans ändring inom slutet från 1990-talet, tillsammans med nya läroplaner samt utformning från en sammanhållet utbildningssystem.

Hur kan historien betraffande de yngre barnens laroplanshistoria

Utbildningsdepartement samt skolverk blir huvudorgan även till förskola samt fritidshem. M ålstyrning, decentralisering, internationell, marknadsorientering samt individualisering existerar utmärkande drag beneath perioden. ett diversitet från planer samt aktörer utvecklas ifrån global/internationell mot individuell nivå. Förskolan utgör idag en L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N enstaka 259 omfattande term till den aktivitet liksom tidigare varit formulerad inom begrepp likt daghem, barnomsorg, barnavård.

H em- samt barnrelaterad terminologi existerar således gott likt utraderad inom institutionsbenämningen. Förskoleklassen införs vilket fräsch skolform till sexåringar. Enhetlighet inom terminologin eftersträvas inom enstaka sektion planer, vilket leder mot för att begreppet lärcentrum avser varenda verksamhetsformer, förskola alternativt förskoleklass, fritidshem samt grundskola.

inom planerna vid kommunal nivå tenderar dock innehållet inom fritidshemmet för att utelämnas samt förskoleklassen fokuseras mer än förskolan, dock maximalt utrymme äger grundskolan. H ur rimmar detta tillsammans enstaka helhetssyn vid unge likt lika viktiga, oavsett vilken ålder alternativt verksamhetsform dem befinner sig? vetenskapsman likt åberopas existerar ett kulturhistorisk blandning från Fröbel, Piaget, Vygotskij, Sommer samt Säljö tillsammans flera.

detta innebär för att en sociokulturellt samt kulturpsykologiskt alternativt kultursociologiskt perspektiv tenderar för att inta ett framskjuten position. Detta är kapabel tillsammans med andra mening beskrivas likt ett passage inom en teoribygge vid socialkonstruktivistisk bas. Pedagogen förmå både beskrivas vilket ett reflekterande praktiker samt handledare till barnets individuella utbildning samt likt »skådespelare» samt mediator.

Profilerade handledare samt chefer existerar aktörer vid marknadsorienterade fält tillsammans med fri etableringsrätt samt ökad konkurrens samt valfrihet. beneath dem senaste år äger barnomsorgens utbildningspolitiska innebörd betonats samt förskolan framställs alltmer inom en utbildningsperspektiv. detta livslånga lärandet till samtliga existerar vår tids budord samt ett varierad, individualiserad samt globaliserad miljö till utbildning framhålls, bland annat vid öppna mångkulturella mötesplatser samt såväl inom virtuella likt autentiska samt reella lärorum.

inom slutet från 1980-talet samt vid 90-talet utgår detta temarelaterade innehållet inom förskola samt fritidshem ifrån dem tre ämnesövergripande områdena N atur, tradition samt Samhälle. M ed dem nya läroplanerna 1998 finns detta ingen motsvarighet mot skolans kursplaner/timplaner då detta gäller förskolans samt fritidshemmets innehållsliga arrangemang.

inom ett samordning tillsammans med skolan prioriteras tungomål, även världs- samt IT-språk likt engelska, informationsteknologi samt reellt påverkan vid kommunal samt plats nivå 2000. dem nationella läroplanerna formuleras inom uppgift för att sträva mot (Lpfö 98, Lpo 94) samt uppgift för att nå (Lpo 94). inom dem tidigare pedagogiska programmen på grund av förskola samt fritidshem fanns innehållet betydligt fylligare förklarat än inom nutida läroplanstexter samt riktlinjer.

Detta ger nära samordningen mellan verksamhetsformerna sannolikt utslag inom organiseringen från stoff samt innehåll inom dem lokala dokumenten. N existerar detta ej finns någon klar innehållsorganisering samt motsvarighet mot kursplaner på grund av förskola samt fritidshem riskerar detta frirum för att fyllas samt styras från en skoloch ämnestraditionellt innehåll, även angående vissa skolor utifrån uppdrag tillsammans slopad timplan ej önskar låta sig styras från dem nationella kursplanernas ämneskonstruktion.

M an förmå yttra för att detta å en sidan finns stort utrymme inom läroplanerna på grund av ämnesintegration, å andra sidan begränsas detta utrymme mot viss sektion från kurs- samt timplaner. inom dem lokala handlingsplaner liksom existerar skapade ovan verksamhetsgränserna, sker mötena företrädesvis inom innehållsområden liksom ligger väldigt nära skolans sedvänja ämnen – svenska/språk, 260 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H matematik samt idrott/motorik – samt ej inom inledande grabb inom vård, lek samt temaorganiserat innehåll.

H ur utvecklas exempelvis den röda tråden inom vardagsverkligheten samt vardagsmönstret? Vilka uppgift på grund av tillväxt finns till detta kontinuerliga vardagsinnehållet samt vilket sker tillsammans med lek, föräldrasamverkan, vård, vardagssamtal inom samt mellan verksamheterna? vad innebär exempelvis enstaka passage ifrån flerrumsbetonat mot enrumsbetonat utbildning, ifrån flera lek- samt lärorum inom förskolan mot en koncentrerat undervisningsrum inom grundskolan?

enstaka ytterligare fråga rör detta tematiserade innehållet samt om barnen exempelvis får vandra igenom upprepade samt likartade svamp-, djur-, sago- samt jag-teman inom samtliga verksamheter, alternativt finns detta enstaka framtidsperspektiv angående ett innehållslig påbyggnad samt kamp till barnen inom en längre perspektiv? N existerar detta gäller omröstning från litteratur samt texter på grund av små människor förmå förändringen, ifrån mitten från 1800-talet mot idag, beskrivas såsom ett utflykt ifrån katekes samt skriftlig historia mot postmodern fabel.

inom den nutida verksamheten samt vardagsverkligheten existerar detta i enlighet med min tolkning en brett spektrum från olika sago- samt berättarformer såsom utför sig gällande. H existerar förekommer allt ifrån religiösa texter, klassiska samt moderna sagor inklusive fakta- samt barnlexikon, mot postmoderna, mångbottnade berättelser samt interaktiva multimediasagor, dock tillsammans med ett tyngdpunkt inom detta västerländska kulturarvet.

Detta är kapabel kombineras tillsammans barnens samt lärarnas egenkomponerade sagor, lekar, rollövning samt berättelser – narratives. detta syns artikel en kulturkompetent små människor likt bör formas inom en media- samt kommunikationsintensivt samhälle. Poängen är kapabel ses bli för att ge rika möjligheter till barnet för att fantisera, kreativt åtgärda bekymmer samt lära sig informera, framföra samt kommunicera genom exempelvis dramapedagogiska samt berättelsebaserade arbetsformer.

Detta leder mot för att sagor, melodier samt litteraturupplevelser kommer för att utgöra en centralt meningserbjudande innehåll samt styrande lärostoff. Frågan existerar vilken omvärldsförståelse samt världsordning valet från detta innehåll erbjuder. M etoden alternativt arbetsformen, hur man vilket pedagog skall jobba på grund av för att nå målen, existerar ett decentraliserad fråga.

vid kommunal samt område nivå ordineras barn- alternativt elevaktiva samt individualiserade arbetsformer inom upphöjd utsträckning; t ex PBL (problembaserat lärande), multipla lärandestilar, lek, story-line, arbete samt tema. Arbetslagsprincipen existerar mer tydlig inom Lpfö 98 än inom Lpo 94 (1998). Barnet liksom reell kompetent medborgare tillsammans med demokratiska rättigheter samt påverkan ovan innehåll samt arbetssätt framhävas.

detta existerar barnets eget perspektiv likt efterfrågas mot skillnad ifrån vuxnas barnperspektiv. Jämfört tillsammans tidigare texter existerar dem nya läroplanerna formulerade därför för att större ansvar läggs vid barnet samt dem unga för att inom samspel tillsammans med sin omgivning förbättra insikt samt ta ansvar till sitt livslånga utbildning.

beneath denna period förmå enstaka förändring uttolkas inom riktning ifrån en universellt likhetsbarn mot en pluralistiskt, situerat små människor. Fokus ligger vid vilket olika unge lär inom olika situationer. utbildning existerar situationsbundet, sociokognitivt orienterat (situated cognition) samt knutet mot enstaka bestämd erfarenhet samt kontext.

L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N enstaka 261 M änniskan förmå ej undvika för att lära samt detta behöver därför ej existera därför intressant för att fråga sig hur tillväxt samt utbildning går mot utan vad människan lär sig inom olika situationer. Detta kunna tolkas liksom enstaka didaktisk glidning ifrån hurtill vad-frågor. Sammantaget uttrycks enstaka förstärkt diskurs inom planerna kring detta individuella jaget samt nätet.

M ed nätet avses denna plats ett multipel samverkan inom nätverk från såväl individer alternativt anställda (arbetslag, projektgrupper samt liknande), lokal (t ex lokalintegrering, spår, öppna, virtuella rum) likt innehåll samt form eller gestalt (teman, PBL, Story-line, osv). ifrån mitten från 1980-talet blåser detta nyliberala vindar samt högerpositionerna förstärks (Liedman 1993).

Runt kalenderår 2000 kännetecknas samhället från förändringar tillsammans nya kommunikationsformer, mångkulturalitet samt snabb internationell (Lyon 1998). inom informationsströmmen talas detta ifall den nya globala ekonomin samt individuell kapitalism; t ex individuellt aktie- samt pensionssparande, individuella kompetenskonton samt individuell lönesättning (Lidén 2000). en ekonomiskt samt kommunikationstekniskt tänkande samt språkbruk breder ut sig.

Dagens samhälle äger flera namn liksom mot modell senmodernt, högmodernt, nätverkssamhälle, kommunikationssamhälle, en utbildning samhälle, detta osynliga samhället. social förändring samt strömningar inom politik samt tankesystem, tradition, finans samt vetenskap sammanstrålar delvis inom en ömsesidigt förstärkande mönster. Detta skapar genklang samt ger ökad medvetande på grund av innehållet inom planerna.

Inge Johansson (2000) menar för att visionen inom dagens styrdokument till skolan präglas från massiv hänsyn mot individuella behov samt karakteriseras från den flexibilitet likt kännetecknar detta postindustriella samhället. Läroplansmönstret stämmer väl överens tillsammans med Daun samt Löfving (1995) liksom påpekar för att detta blivit mindre utrymme till jämlikhetsfrågor ifrån 1980-talet.

Bulletin Monumental

Istället framhävas handelsplats, valfrihet samt mångkulturella ämnen inom utbildningsdebatten. Lindensjö samt Lundgren (2000) uttrycker detta inom begrepp från ett glidning ifrån lika rättigheter mot likvärdighet samt frihet för att välja. Förändringen är kapabel relateras mot befolkningsstatistiken. ifrån för att äga varit en relativt homogent bebott nation besitter idag landet ett befolkning var cirka ett femtedel existerar från icke svenskt ursprung, bördiga ifrån 170 olika länder (O ECD 1999).

oss kunna prata angående enstaka nationell internationell alternativt för att världen existerar vår hembygd, angående oss önskar uttrycka oss tillsammans med stabilisering eller fastsättning inom tidigare läroplansmönster. O lika mönster från arv ifrån tidigare läroplansperioder blandat tillsammans med nya inslag vid olika nivåer kunna utläsas inom dagens läroplaner.

dem förmå vid således sätt sägas bära spår ifrån kurera den historiska samhällsomvandlingen. Castells (1998) skriver angående nätverkssamhällets framväxt samt för att oss existerar vid väg in inom enstaka färsk tidsålder (informationsåldern), likt kännetecknas från kulturens autonomi inom förhållande mot dem materiella grundvalarna till vår existens.

inom förmodern period fanns detta naturen liksom dominerade ovan kulturen. Industrialiseringen samt förnuftets seger inom modern tidsperiod innebar kulturens dominans ovan naturen. M ed nätverkssamhället refererar kulturen mot kulturen. Vidare menar Castells (1998) för att inom nätverkssamhället samordnas kapitalet internationellt medan arbetet inom regel existerar lokalt, tillsammans med ett ökad individualisering.

»N ätet» samt »jaget» utgör numeriskt värde poler liksom våra samhällen alltmer struktureras kring. Arbetet mister sin kollektiva identitet 262 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H samt blir alltmer individualiserat inom sina plan, villkor, färdigheter samt intressen. inom den informationstekniska eran besitter IT inom arbetsliv samt utbildning tillskrivits flera goda effekter.

Sedan den ekonomiska IT-bubblan sprack besitter antalet skeptiker dock tilltagit. IT skulle öka demokratin, individens frihet samt kommunikationen mellan människor. N existerar detta gällde skolan skulle eleverna bli mer aktiva, lära sig förbättrad samt bli mer självständiga kunskapssökare. Än sålunda länge finns detta emellertid lite vetenskapligt stöd på grund av för att studenter lär sig mer samt kvalitativt förbättrad tillsammans datorstöd (t ex Pedersen 1999).

detta autentiska mötets samt samtalets innebörd, mellan ungar, unga samt vuxna alternativt pedagog, besitter vid senare tidsperiod fått ökat stöd samt tilltro inom förhållande mot ett tidigare övertro mot detta virtuella mötet (Colnerud 2001). Lindensjö samt Lundgren (2000) påpekar för att medias roll inom samhället äger förändrats beneath dem senaste decennierna samt främst beneath 1990-talet.

Utredningar, riksdagsbeslut, läroplaner samt skolverklighet förmedlas, tolkas samt transformeras medialt. »Det går alltså ej för att förklara relationen mellan formuleringsarenan samt realiseringsarenan annat än likt ett medierad samt transformerad relation.» (Lindensjö & Lundgren 2000 s 175) Globala, politiska, ekonomiska samt religiösa rörelser tilltar inom nära förening tillsammans med medierna.

A ttac (l’Association pour la taxation des transaction financières pour l’aidre aux citoyens; titta t ex Clinell 2000) existerar en exempel: enstaka ung rörelse likt vuxit fram likt ett reaktion mot nyliberalismens framfart samt marknadens allt mer styrande kraft. andra rörelser menar tvärtom för att globaliseringen skapar frihet samt kraft åt människor, främst inom världens fattiga länder.

Presentation

Utbredningen från marknadsekonomi samt demokrati besitter i enlighet med denna rörelse gett upphov mot minskning från fattigdom samt förtryck (N orberg 2001). Även angående detta funnits perioder från internationell även tidigare innebär den nya tekniken stora förändringar. Globala nätverk ägde ej kunnat sammanfogas tillsammans identisk snabbhet (Liedman 2002).

Pluralistisk könskod M ed begreppet genus blev tagna en kvalitativt språng försvunnen ifrån könsrollstänkandet samt stora, enhetliga förklaringssystem beneath den denna plats perioden. Genus (biopsyko-socio-kulturellt kön) stod ej till enstaka enda enhetlig samt hård definition. detta kunde snarare betecknas såsom en brett analytiskt perspektiv utan tydliga teoretiska ramar.

Den genusteoretiska diskussionen utvidgade beneath senare delen från 1980-talet (SO U 1990). Förståelsen från kön ägde gått ifrån enstaka relativt lätt samt entydig perception mot enstaka tämligen mångfasetterad samt komplex köns- samt genusreflektion inom ständig rörelse. detta finns ej enstaka feminism alternativt riktning inom könsforskningsfältet utan flera, även mansforskningsriktningar, samt olika könsrelaterade rörelser problematiseras, likt hetero-, homo-, bi- samt transsexuella.

M önstret tillsammans med pluralism existerar således kännetecknande även på grund av köns- samt genusteori. inom sammanhanget existerar detta viktigt för att påtala problemet tillsammans varenda historikers något som är svårt att hantera eller övervinna för att producera distans mot detta pågående, vilket kunna leda mot för att samtiden ständigt uppfattas liksom mer mångskiftande än tidigare perioder.

L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N enstaka 263 inom planerna kunde olika mönster från arv skönjas ifrån tidigare kodperioder, mot modell särartsbetonat stoff samt särartsbetonade samt könsneutrala rumsbeteckningar, blandat tillsammans nya inslag vid olika nivåer. enstaka tilltagande nivårelaterad diversitet kunde utläsas tillsammans med problematisering från likhetsideologin samt enstaka upplösning från detta neutrala, universella barnet samt enhetliga könet.

M ål ifall barnens könsolikhet, könslikhet samt likvärdighet integrerades tillsammans bland annat etnicitet, klass, ålder alternativt generation, handikapp, geografisk tillhörighet, tillsammans andra mening ett glidning ifrån en enhetligt mot en situerat kön. ifrån 1800- mot 2000-talet går detta för att utläsa enstaka glidning; ifrån kön vilket enstaka fråga om natur, via kön såsom ett attityd- samt könsrollsfråga, mot kön såsom enstaka mångdimensionell positioneringsfråga, global mänsklig rättighetsfråga samt lärandefråga tillsammans såväl biologiska liksom sociokulturella förtecken (t ex Tallberg Broman 2002).

D ISKUSSIO N Spegling inom tidigare läroplansteoretiska konstruktioner N existerar dem yngre barnens läroplanshistoria speglas inom tidigare svenska läroplansteoretiska konstruktioner (vilket självklart ej existerar helt oproblematiskt), visar sig dels viss motsvarighet samt överensstämmande mönster, dels överskridande samt expanderande tillskott.

Ulf P. Lundgrens (1979) läroplansk oder samt Tomas Englunds (1986) k onceptioner utgör exempelvis teoretiska redskap, såsom delvis överensstämmer tillsammans mönster då detta gäller läroplanerna till dem yngre barnen. Den patriarkala konceptionen besitter ett klar motsvarighet inom »Guds läroplan» var kristendomskunskapen existerar högstatusämne även till dem yngre barnen.

Vidare kunna den moraliska läroplanskoden ifrån slutet från 1800talet relateras mot »Det goda hemmets samt hembygdens läroplan». Den rationella läroplanskoden samt den vetenskapligt-rationella konceptionen äger motsvarighet inom »Folkhemmets socialpsykologiska läroplan» tillsammans med naturvetenskap samt matematik vilket högstatusämne samt tillsammans med utgångspunkt inom den utvecklings- samt inlärningspsykologiska vetenskapen.

Englunds (1986) demokratiska konception besitter vissa beröringspunkter tillsammans »Världsbarnets läroplan», var innehållet inom skolan ej nödvändigtvis struktureras inom skolämnen, alternativt ämnesgrupper utan efter bekymmer, meningserbjudande diskussion (samtalsdemokrati) samt inom »helheter». utbildning, problemlösning samt överföring existerar ledande aktiviteter inom ett lärcentrum tillsammans med sikte vid den framtida medborgaren inom en problem-, kompetens- samt kommunikationsintensivt samhälle.

Dessa tidigare läroplanshistoriska term ger emellertid mindre stöd på grund av för att förstå enstaka alternativ historisk arrangemang från innehåll, detta önskar yttra ett ytterligare arrangemang än den relativt skolämnesbundna. Genom dem yngre barnens läroplanshistoria erbjuds term likt avser för att kommunicera enstaka kombination från både skolämnesrelaterat innehåll samt dels kontinuerligt omsorgsinnehåll, barn-, fritids- samt hemrelaterat innehåll, dels en könsanknutet innehåll.

M ed utgångspunkt inom dem yngre barnen berörs således enstaka bredare innehålls- 264 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H saga likt överbryggar innehållet inom både förskola, fritidshem samt tidiga grundskoleår. mot skillnad ifrån detta ledande ämnesorganiserade innehållet inom skolans läroplaner, vilket inom huvudsak bestått genom år, går detta för att följa enstaka större förändring då detta gäller organiseringen från innehåll inom förskolans samt fritidshemmets planer.

Den ledande organiseringen från stoff existerar inom dessa planer »ämnesöverskridande» samt strukturerat inom andra entiteter än skolämnen. M enstaka denna granskning avslöjar även för att detta enskilda innehållet på baksidan syfte samt ämnesbeteckningar beneath varenda period inom utbildning, fritidshem samt förskola uppvisar större likheter än vilket likt tidigare hävdats inom enstaka sektion undersökningar.

Förskolans samt skolans bakgrund beskrivs exempelvis följa »var sin räls» (Utbildningsdepartementet 1985 s 2). inom dagens ljus ger resultaten dessutom dimma på grund av för att ifrågasätta detta onyanserade synsättet för att innehållet inom förskola samt fritidshem varit barncentrerat, medan skolans innehåll varit ämnescentrerat. Föreliggande jobb visar enstaka mer komplex samt växlande bakgrund.

O lika typer samt grader från ämnescentrering samt barncentrering förmå utrönas, vilket inom sig väcker en behov från ytterligare problematisering från vilket liksom avses tillsammans barncentrering kontra ämnescentrering. Både ämnes- samt barncentreringen är kapabel inom en bedömande perspektiv ses vilket enstaka förklädnad på grund av olika maktintressen, vilka existerar inbäddade inom skiftande diskurser beneath olika perioder.

nära enstaka tillbakablick tydliggörs småbarnsskolans samt småskolans läroplaner vilket inledningsvis »ämnescentrerade» samt utvecklingen ifrån 1800-talet mot nutid kunna allmänt beskrivas inom punktform i enlighet med följande: inom »Guds läroplan» fanns huvudämnet kristendomskunskap samt fostran mot gudsfruktan detta centrala inom enstaka patriarkal kod.

Barnen beskrevs likt lärjungar samt fanns underordnade inom enstaka relativt massundervisande arbetsform. inom »Det goda hemmets samt hembygdens läroplan», tillsammans med den själfulla lilla modern samt den kraftfulle byggaren, framställdes dem romantiserade barnen liksom blivande vuxna inom enstaka moralisk ton. detta goda hemmet samt hembygden tillsammans med husliga sysselsättningar samt naturnära innehåll fokuserades inom arbetsmedelpunkt, hembygdsämne samt arbetsövningar.

beneath »Folkhemmets socialpsykologiska läroplan» samt den vetenskapligtrationella perioden blev detta inom stort sett detta könsneutrala barnets universella tillväxt mot individkollektivist såsom utgjorde detta centrala inom läroplanen, detta önskar yttra barnet vilket en vetenskapligt objekt inom en folkhemsprojekt samt psykosocialt vuxenperspektiv.

detta kontinuerliga omsorgsinnehållet ägde sina målmässiga glansdagar. Grundskolan samt den starkt utbyggda samt centraliserade förskolan samt fritidshemmet stod inom folkhemmets arbete eller position inom en organisation. Slutligen går detta för att skönja ett förstärkt globaliserad, situerad samt barncentrerad trend liksom kunna formuleras inom begrepp från »Det situerade världsbarnets läroplan».

Världsbarnets korrekt, kompetens samt barnets bästa bör placeras inom främsta rummet. Även ifall barnen ej varit tillsammans med samt formulerat dem globala, nationella, kommunala samt lokala planerna uttrycks för tillfället uppgift angående för att dem bör artikel medkonstruktörer inom konversation samt inom utformandet från sina egna individuella L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N ett 265 utvecklingsplaner.

Barncentrering är kapabel inom den meningen artikel symboliskt till både förskola, fritidshem samt grundskola. »The child, parent and teacher as curriculum makers» blir sannolikt en zon beneath tillväxt. Basämnesrelaterat innehåll tenderar för att öka inom planer till förskolan, medan omsorgsinnehåll dels tonas ned, dels anknyts mot utbildning.

Tema- samt problemorganiserat innehåll tycks föreskrivas inom utökad omfattning inom planer till grundskolan, även ifall ämnesbaserade planer kvar dominerar. tänkbara sätt för att tolka förskjutningen inom detta nutida läroplansmönstret – avslutande reflektion detta förstärkta individualiserade mönstret återfinns i enlighet med Løvlie (1999) inom den norska läroplansreformen beneath 1990-talet.

H an menar för att den norska läroplanen innehåller »nästan enstaka förhäxande tro vid den presterande enskilda individen» (Løvlie 1999 s 245). H an kallar denna tro på grund av nyindividualism. Den postmoderna strömningen tillsammans med poststrukturalistisk teori rörande subjektpositioner samt maktrelationer kunna även prövas vilket en formulering på grund av en individualiserat makttänkande samt ett systemglidning.

i enlighet med Lindensjö samt Lundgren (2000) går oss ifrån ett fabriksmässig finans byggd vid tillgångar bundet inom ingredienser samt maskiner mot ett kompetensekonomi. Författarna menar för att flera från dem högst värderade företagen äger sin kraft samt substans inom den kompetens vilket blivit förvärvad. Den flitiga användningen samt utbredningen från kompetensbegreppet är kapabel inom sig tyda vid för att oss inom ökad utsträckning går in inom en tänkande såsom fokuserar den enskilda individen.

»Det existerar individernas egna livsprojekt vilket står inom fokus» (Englund 1999 s 336) samt individuella utvecklingsplaner ordineras inom skolplaner vid kommunal nivå. enstaka tolkning inom detta kontext existerar även för att detta inom ett senmodern, global konkurrenstid tillsammans förutsättningar för att producera individuellt anpassade tjänster, varor samt nätverk, formas medborgare vilket förmå efterfråga, förbruka samt producera individuella överskridande bekymmer samt lösningar, till för att på det sättet erhålla enstaka ökad tillväxt.

Frågan existerar ifall tillväxten existerar förenlig tillsammans med enstaka hållbar samt hälsosam tillväxt. inom ett redovisning ifrån Skolverket (1999) talas detta inom begrepp från »Det livslånga samt livsvida lärandet». Den livsvida dimensionen befäster för att utbildning sker inom flera miljöer, såväl formella utbildningsmiljöer vilket informella miljöer.

detta livslånga lärandet innebär ett förskjutning från ansvar ifrån stat mot individ. Förverkligandet från detta livslånga lärandeprojektet existerar beroende från individen. Skolverket menar för att ansvarsförskjutningen utför för att skolplikten samt detta formella systemets monopol vid träning är kapabel ifrågasättas. »Skolplikten möjligen måste ersättas från lärplikt.» (Skolverket 1999 s 25) oss kunna inom liknande fall titta enstaka historisk tillväxt ifrån undervisningsplikt via skolplikt mot lärplikt.

Plikten förskjuts därmed även ifrån vuxna mot detta enskilda barnet. M an är kapabel undra vart detta fria, lustfyllda meningsskapandet skulle ta vägen inom ett livslång samt livsvid lärplikt, kunna något från detta möjligen röra sig ifall ett trend mot vår tids barnarbete? Individens ökade ansvar kunna även producera bekymmer inom form eller gestalt från för att den sociala bakgrunden riskerar slå igenom tillsammans med ökade skillnader likt utfall.

»Ur detta individperspektiv ställs krav vid studievägledning, individuella studieplaner samt ett diversitet från utbildningsmiljöer, 266 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H likt är kapabel tillgodose olika individers olika behov samt bakgrund.» (Skolverket 1999 s 12) Diskursen besitter övergått inom enstaka betoning vid diversitet samt olikhet.

Frågan existerar vilka mönster samt maktstrukturer liksom blir konsekvensen från denna diskurs. Den mot synes starka autonomiprincipen kunna även tolkas liksom en androcentriskt påverkan samt kraftfält. Den symboliske ensamme stridspiloten inom ett från dem kommunala skolplanerna, vilken föreställer en stridsflygplan, förmå utgöra en modell. förmå »striden» leda mot ökad frihet alternativt ökad slutenhet samt exploatering samt inom sålunda fall vad till vem; vilket kön, alternativt vilken etnisk samt religiös tillhörighet etcetera får ökade alternativt minskade frihetsgrader?

detta existerar avslutningsvis även möjligt för att titta förskjutningen likt en historiskt framsteg, liksom enstaka elementär förutsättning på grund av ett global demokratiseringsprocess såsom nått en individplan, inom en samhälle var livslångt utbildning på grund av samtliga existerar både rättighet, uppgift samt medel.

utbildning, meningsskapande samt förståelse existerar ej enbart något förutbestämt stoff utanför barnet alternativt individen, formulerat inom enstaka läroplan fastställd från andra, utan något delvis öppet, levande samt överskridande såsom konstrueras inom relationen barn-omvärld, enstaka Jag-ivärlden-läroplan. Frågan existerar inom således fall vart den leder oss.

N O T ER 1. på grund av ett utförligare utgåva titta Vallberg Roth (2002). 2. på grund av exakta data beträffande källor hänvisas mot Vallberg Roth (2002 s 195 ff). 3. på grund av närmare urvalsdiskussion hänvisas mot Vallberg Roth (1998). 4. titta Vallberg Roth (2002) till närmare urvalsdiskussion. 5. till enstaka fördjupad historieteckning från småbarnsskolan titta Ekstrand (2000).

LIT T ER AT UR Adelswärd, V., Evaldsson, A-C. & Reimers, E. 1997: Sam anförande m ellan bostad samt sk ola. Lund: Studentlitteratur. Alvestad, M . 2001: Den komplekse planlegginga. (Göteborg studies in educational sciences 165) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Alvestad, M . & Pramling Samuelsson, inom. 1999: A comparison of the national preschool curricula in N orway and Sweden.

Early Childhood R esearch & Practice, 1(2),1–12. Andersson, inom. 1986: L äsning samt sk rivning: enstaka undersökning från tex ter på grund av den allm änna läs- samt sk rivundervisningen 1842–1982.

Hur kan historien beträffande de yngre barnens läroplanshistoria tydliggöras och kommuniceras? Med yngre barn avses främst förskolebarn, men också fritids-hemsbarn och yngre skolbarn inkluderas, det vill säga barn mellan ett och nio år

Umeå: Umeå högskola, Pedagogiska avdelningen. Aspling, S. 1988: 100 kalenderår inom Sverige: V ägen mot människor bostad m et. Stockholm: Tidens förlag. Barnträdgården, 1919: 2(3–4), s 46. Bobitt, J.F. 1972: T he curriculum . Boston: H aughton M ifflin. Broady, D. 1995: D enstaka gömda läroplanen. Stockholm: Krut. Castells, M . 1998: N ätverk ssam hällets fram väx t.

Göteborg: Daidalos. Clinell, B. 2000: A ttac: gräsrötternas revolt m ot m pappersark naden. Stockholm: Agora. Colnerud, G. 2001: Etik samt IT. Pedagogiska magasinet, 3/2001, 58–63. Dahlberg, G. & Lenz Taguchi, H . 1994: Försk ola samt sk ola – angående numeriskt värde sk ilda traditioner samt angående visionen ifall ett m ötesplats. (Expertbilaga, SO U 1994: 45) Stockholm: H LS Förlag.

L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N enstaka 267 Dahlberg, G. & Åsén, G. 1986a: Perspek tiv vid försk olan: N ågra utgångspunk ter till ett undersökning från den lärorik a reform verk sam heten inom försk olan. (Rapport 2/ 1986) Stockholm: H ögskolan på grund av lärarutbildning, avdelningen på grund av pedagogik. Dahlberg, G.

& Åsén, G. 1986b: Försk olans styrning samt ledning: en lärorik t perspek tiv. (Rapport 9/1986) Stockholm: H ögskolan på grund av lärarutbildning, avdelningen på grund av pedagogik. Dahlberg, G. & Åsén, G. 1987: Föreståndarna samt försk olans ledning. (Rapport 7/ 1987) Stockholm: H ögskolan på grund av lärarutbildning, avdelningen till pedagogik. Dahlberg, G., Lundgren, U.P.

& Åsén, G. 1991: A tt bedöma barnom sorg. Stockholm: H LS Förlag. Daun, H . & Löfving, A. 1995: Likvärdig skolgång: enstaka internationell utblick. inom L ik värdighet inom sk olan – ett antologi. Stockholm: Skolverket. Dewey, J. 1980: T he child and the curriculum . Chicago: University of Chicago Press. Ekstrand, B. 2000: Sm åbarnssk olan – vad hände samt varför?: ett sek ellång bakgrund studerad m ed fok us vid förändring från lärorik verk sam varm ifrån 1833 samt fram åt.

Lund: Lunds högskola, Pedagogiska avdelningen. Elkind, D. 1978: Barns utveck ling samt uppfostran ur Piagets perspek tiv. Stockholm: N atur samt traditioner. Englund, T. 1986: Curriculum as a political bekymmer : Changing educational conceptions, w ith special reference to citizenship education. Lund: Studentlitteratur. Englund, T.

1999: Talet angående likvärdighet inom svensk utbildningspolitik. inom C.A. Säfström & L. Ö stman (red): T ex tanalys. Lund: Studentlitteratur. Goodlad, John (1979: Curriculum inquiry: The study of curriculum practice. N ew York: M cGraw-H ill. Goodson, I.F. 1995: M ak ing of curriculum .

London: Falmer. Gundem, B.B. 1997: Läroplansarbete såsom didaktisk aktivitet. inom M . Uljens (red): D idak tik : teori, reflek tion samt prak tik . Lund: Studentlitteratur. H adenius, S., M olin, B. & Wieslander H . 1988: landet efter 1900: enstaka m odern politisk bakgrund. Stockholm: Bonniers. H artman, S.G. & Lundgren, U.P. 1998: Individ, sk ola samt sam hälle: lärorik a tex ter från John D ew ey.

Stockholm: N atur samt traditioner. H atje, A-K. 1999: ifrån trek lang mot triangeldram a: Barnträdgården liksom en k vinnligt sam hällsprojek t beneath 1880–1940-talen. Lund: H istoriska M edia. Jackson, P. 1968: L ife in classroom s. N ew York: H olt, Rinehart & Winston. Jackson, P. 1992: H andbook of research on curriculum .

N ew York: M ac M illan. Jancke, H . & Klang-M attsson, E. 1999: Utveck lingssam anförande inom försk olan. Stockholm: Förskolans förlag. Johansson, inom. 2000: Fritids + utbildning = sant! L ocus, 12(2), 14–23. Johansson, J-E. 1994: Svensk försk olepedagogik beneath 1900-talet. Lund: Studentlitteratur. Johansson, J-E.1998: Barnom sorgen samt lärarutbildningen: enstaka undersökning från m etodik äm net inom utbildningen från försk ollärare samt fritidspedagoger.

(Rapporter ifrån avdelningen på grund av metodik inom lärarutbildningen, N r 13) Göteborg: relaterat till göteborg högskola, avdelningen till metodik inom lärarutbildningen. Krut: väsentlig utbildningstidsk rift 1997: detta omöjliga samtalet, 3/1997. Larsson-Swärd, G. 1999: Å tgärdsprogram på grund av unge m ed behov från särsk ilt stöd. Lund: Studentlitteratur.

Laurin, S. 1997: Å tgärdsprogram /Utveck lingsplan till unge m ed M BD /D A M P inom försk ola-lågstadium . Uppsala: Folke Bernadotteskolan. Lidén, A-S. 2000: N y tidsperiod, fräsch chef: Lär dig leda inom den nya ekonomin, ledare, 6–7/1997, 16–22. Liedman, S-E. 1993: ifrån Platon mot k ifall m unism ens fall. Stockholm: Bonnier Alba.

268 A N N -C H R inom ST inom N E V A L L BE R G R O T H Liedman, S-E. 2002: Den komplexa globaliseringen. lärorik a m agasinet, 2/2002, 20–27. Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. 2000: Utbildningsreform er samt politisk styrning. Stockholm: H LS Förlag. L pf 94: L äroplan till dem frivilliga sk olform erna, 1994. Stockholm: CE Fritzes förlag. Lpfö 1998: L äroplan på grund av försk olan: L pfö 98.

Stockholm: CE Fritzes förlag. Lpo 1998: L äroplan på grund av detta obligatorisk a sk olväsendet, försk olek lassen samt fritidshem m et: L po 94 anpassad mot för att ock således angående fatta försk olek lassen samt fritidshem m et. Stockholm: CE Fritzes förlag. Lundgren, U.P. 1979: A tt strukturera angående världen: ett introduk tion mot läroplansteori.

Stockholm: Liber. Lyon, D. 1998: Postm odernitet. Lund: Studentlitteratur. Lø vlie, L. 1999: Utbildningsreformens paradoxer. inom C.A. Säfström & L. Ö stman (red): T ex tanalys.

Läroplaner för de yngre barnen: Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag

Introduk tion mot syftesrelaterad k ritik . Lund: Studentlitteratur. M arklund, S. 1987: Sk olsverige 1950–1975: D el 5 L äroplaner. Stockholm: Utbildningsförlaget. M orgenstern, L. 1867: tidig del av ett liv ens paradis: prak tisk samt utförlig handbok till m ödrar samt lärarinnor inom sm åbarnssk olorna. Ö rebro. M yrdal, A. & Klein, V. 1957: Kvinnans numeriskt värde roller.

Stockholm: Tiden. N orberg, J. 2001: T ill världsk apitalism ens försvar. Stockholm: Timbro. O ECD, 1999: O ECD Country N ote: Early childhood education and care policy in Sw eden. < http://www.skolverket.se/pdf/country_note1.pdf> O hlander, A-S. & Strömberg, U-B. 1996: T usen svensk a k vinnoår: Svensk k vinnohistoria ifrån vik ingatid mot nutid. Stockholm: Rabén Prisma.

O ttosson, M . 1994: R ävarum pa, Ä ngel samt T örnrosa: ett lärobok ifall Ensk ilda Sm åbarnssk olan inom Karlsk rona. Stockholm: Valentin Förlag. Pedersen, J. 1999: Inform ationstek nik enstaka inom sk olan: enstaka forsk ningsöversik t. (Skolverkets monografiserie) Stockholm: Liber. Persson, S. 1998: Försk olan inom en sam hällsperspek tiv.

Lund: Studentlitteratur. Popkewitz, T.S. 1997: The production of reason and power: Curriculum history and international traditions. Journal of Curriculum Studies, 29(2), 131–164. Q vist, G. 1980: O m periodindelning inom kvinnohistorien. Kvinnovetensk aplig tidsk rift, 1(1), 45–51. SCB, 1993: vid anförande angående k vinnor samt m än: L athund ifall jäm ställdhet 1993.

Stockholm: Statistiska Centralbyrån. SFS 1960:97.

1 Det ligger i sakens natur att ett översiktligt arbete som sträcker sig över en så lång tidsperiod inte gör anspråk på fullständighet

Barnavårdslagen. Stockholm: Fritzes. SFS 1976:381. L ag angående barnom sorg. Stockholm: Fritzes. SFS 1980:620. Socialtjänstlag. Strockholm: Fritzes. Sjöstrand, W. 1965: Pedagogik ens saga III:2. Utveck lingen inom land beneath tiden 1809–1920. M almö: CWK Gleerup. Sjø voll, J. 1999: R ifall for alle – ögonkontakt for hver enk elt: Studier från im plem enteringen från individuelle opplæringsplaner inom norsk sk ole.

Luleå: Luleå Tekniska högskola, avdelningen till Pedagogik samt ämnesdidaktik, Centrum till undersökning samt utbildning. Skolverket 1999: R edovisning från uppdraget för att inventera forsk ningsbehov på grund av försk ola, sk ola samt sk olbarnsom sorg. (U 1999/2385/S). Stockholm: Regeringen. Skolverket 1999: D et livslånga samt livsvida lärandet. Stockholm: Liber. Skolverket 2000: Sk ola på grund av fram tiden.

[O nline] Tillgänglig: http:// www.skolverket.se/d/dbea.html (2000-09-11) Socialstyrelsen 1993: Följer upp samt utvärderar. Försk olan samt detta lärorik a schema m et. Stockholm: Socialstyrelsen. SO U 1972:26/27. Försk olan. Betänk ande avgivet från 1968 års barnstugeutredning. L Ä R O PL A N ER FÖ R D E Y N G R E BA R N ett 269 D el 1 samt 2.

Stockholm: Socialdepartementet. SO U 1990:44. D em ok rati samt m ak t inom Sverige: M ak tutredningens huvudrapport. Stockholm: Allmänna förlaget. SO U 1999:63. A tt lära samt leda: ett lärarutbildning till sam verk an samt utveck ling. L ärarutbildningsk angående m itténs slutbetänk ande. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tallberg Broman, inom. 1991: N existerar arbetet plats lönen: ett k vinnohistorisk undersökning från barnträdgårdsledarinnan likt människor uppfostrare.

Stockholm: Almqvist & Wiksell. Tallberg Broman, inom. 2002: lärorik t sysselsättning samt k ön: M ed historisk a samt nutida ex em pel. Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet 1985: Försk ola samt sk ola enstaka historisk återblick : enstaka redogörelse ifrån Försk ola-Sk ola-k ifall m ittén. (Ds U 1985:5) Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Vallberg Roth, A-C. 1998: Könsdidak tisk a m önster inom försk olepedagogisk a tex ter. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Vallberg Roth, A-C. 2002: D e yngre barnens läroplanshistoria – ifrån 1800-talets m itt mot idag. Lund: Studentlitteratur. Westman, S. 1945: en fem tioårigt daghem : Friherrinnan Eva T ornérhjelm s barnasyl 1895–1945. H älsingborg: Schmidts en plats eller verksamhet där böcker trycks Aktiebolag.

Ö dman, P-J. 1995: Kontrasternas spel: enstaka svensk m entalitets- samt pedagogik bakgrund. D el inom samt II. Stockholm: N orstedts.