Den vite mannens börda betyder

Den fabriksrelaterade revolutionen lade grunden på grund av vår moderna planet. Den blev även en från skälen mot för att detta inledande kapitlet inom modern bakgrund blev sålunda oerhört brutalt. beneath andra hälften från 1800-talet fullbordade dem europeiska stormakterna sin dominans ovan världen genom för att erövra inom stort sett allt territorium vid jordytan.

Denna epok brukar kallas för imperialismen. inom detta denna plats avsnittet bör oss titta närmare vid imperialismens drivkrafter samt effekter.

Videopresentation:

Ladda ner powerpointen här

Varför blev detta imperialism?

Imperialismen berodde vid en antal faktorer.

till detta inledande fanns vissa förutsättningar likt möjliggjorde på grund av Europas stater för att bete sig liksom dem behagade gentemot resten från världen. till detta andra fanns en antal drivkrafter såsom gjorde för att européerna ville erövra enstaka massa mark. Dessutom fanns några idéer såsom legitimerade erövringspolitiken samt fick den för att framstå vilket rättfärdig.

Industrialiseringen fanns den primär förutsättningen till imperialismen.

Genom den fabriksrelaterade revolutionen fick Europa ett fullständigt överlägsen armé teknik samt dessutom transporter liksom kunde flytta trupper ovan läka Jorden tillsammans oanad hastighet. Detta innebar för att världens övriga stater fanns utlämnade åt industrimakterna vid gott samt ont.

Den medicinska utvecklingen plats även ett betydelsefull förutsättning, eftersom läkarvetenskapen kunde bekämpa sjukdomar vilket tidigare drabbat européer vilket försökt skaffa sig herravälde ovan t ex detta tropiska Afrika.

detta största problemet fanns malaria. dock genom upptäckten samt framställandet från medicinskt ämne kunde européerna skydda sig mot malarian.

Det brittiska imperiet försöker dominera all världen. Samtida satirisk bild

Drivkrafter

Stormakterna ägde alltså dem militära, transportmässiga samt medicinska förutsättningarna till för att behärska erövra världen.

dock vad plats detta vilket drev dem för att vilja utföra det?

Den maximalt primär drivkraften plats den fabriksrelaterade ekonomins ökande krav. Industrierna blev allt effektivare samt producerade större samt större mängder produkter. Detta fordrade mer samt mer ingredienser. Dessutom krävdes marknader till varorna.

I Frankrike myntades begreppet ”la mission civilatrice”, det civiliserande uppdraget, och i Storbritannien skrev författaren Rudyard Kipling om ”den vite mannens börda”

beneath utdragen period fanns Europas befolkning den enda avgörande marknaden, dock vid 1870-talet ägde industriproduktionen blivit således produktiv för att fabrikerna producerade mer produkter än västvärldens befolkning kunde köpa. på grund av för att hålla igång den egna industrins fortsatta ekonomiska tillväxt började staterna erövra områden var detta fanns viktiga tillgångar alternativt områden tillsammans enstaka befolkning liksom kunde köpa varor.

Vid sidan angående den ekonomiska drivkraften fanns även strategiska skäl.

Detta gällde framför allt Storbritannien, liksom redan ägde en värdefullt kolonialvälde, framför allt inom Indien. Britternas erövringar inom Afrika samt Asien beneath 1800-talet handlade inom massiv utsträckning angående för att antingen skydda Indien ifrån andra stormakter, alternativt angående för att producera säkra transportleder mellan Indien samt dem brittiska öarna.

Stormakterna själva tyckte angående för att titta imperialismen såsom enstaka osjälvisk spridning från västerlandets civilisation, vetenskap samt tradition mot vad européerna uppfattade liksom obildade vildar.

inom land i västeuropa myntades begreppet ”la uppdrag civilatrice”, detta civiliserande uppdraget, samt inom Storbritannien skrev författaren Rudyard Kipling angående ”den vite mannens börda”.

1899 erövrade USA den tidigare spanska kolonin Filippinerna med ytterst brutala metoder – med en kvarts miljon dödsoffer bland invånarna där

Denna grandiosa självbild plats möjligen mer enstaka legitimerande koncept än enstaka drivkraft, dock åtminstone inom ett sektion fall tycks européerna ärligt äga trott för att dem hjälpte dem människor dem förslavade.

Vissa stater, liksom detta tyska kejsardömet, gjorde koloniala erövringar utan för att äga några uppenbara ekonomiska skäl.

enstaka förklaring mot detta är kapabel existera för att makthavarna använde utrikespolitiska medel på grund av för att råda bot vid konflikter inne inom landet. Genom för att spela vid nationalism samt utföra enkla erövringar utomlands stärktes människors stolthet ovan detta egna landet.

Alldeles oavsett ovannämnda drivkrafter fanns även en politiskt krav för att äga kolonier angående man skulle behärska kalla sig ett stormakt.

Kolonier fanns industristaternas främsta en egenskap eller ett kännetecken, en slags troféer vilket dem kunde visa upp till varandra samt på grund av världen.

Legitimerande idéer

Vi äger redan stött vid detta ”civiliserande uppdraget” likt ett legitimerande koncept på grund av imperialismen. ett ytterligare tankesystem likt spelade enstaka massiv roll till för att folken inom Europa skulle gilla imperialismen plats nationalismen.

Den publicerades först 1899 i samband med USA:s ockupation av Filippinerna

inom skolorna, litteraturen, konsten samt nyheterna fick människor känna till för att just deras eget människor fanns världens bästa. ifrån detta plats steget ej långt mot för att tänka sig för att världens bästa människor även måste äga världens största imperium.

En ytterligare koncept vilket kom för att legitimera imperialismen plats den moderna rasismen.

Främlingsfientlighet äger funnits inom varenda tider samt inom samtliga samhällen, dock detta kristna Europa kom tidigt för att präglas från enstaka främlingsfientlig inställning mot andra människor. ifrån start fanns rasismen religiöst präglad samt riktad främst emot judar samt muslimer, dock tillsammans Upplysningen kom rasismen för att erhålla en pseudovetenskaplig bas.

Den svenska naturforskaren Carl von Linné hörde mot pionjärerna inom modern rasism då han delade in mänskligheten inom tre raser samt hävdade för att dem ägde olika egenskaper.

Till den europeiska biologiskt baserade rasismen hörde föreställningen för att den vite mannen plats överlägsen varenda andra människor. eftersom denna överlägsenhet plats ”naturlig” fanns detta därmed självklart för att den vite mannen skulle styra ovan andra människor samt kunde behandla dem såsom denne ville.

I europeisk traditioner framställdes gärna den vite mannen likt överlägsen.

på denna plats enstaka serieruta ifrån Tintin inom Kongo.

Den tredjeplats koncept vilket samverkade tillsammans med nationalism samt rasism mot för att producera en samhällsklimat likt välkomnade imperialismen fanns socialdarwinismen. tid 1859 utkom Charles Darwins epokgörande sysselsättning On the ursprung of Species (Om arternas urval).

Tysk satirteckning av ”den vite mannens börda”

Darwin lade fram övertygande bevis på grund av för att levande varelser ägde utvecklats beneath utdragen tidsperiod, samt alltså ej ägde skapats sålunda likt detta sägs inom religiösa skapelseberättelser, t ex inom Bibeln. Darwin såg även människan såsom en vilt, samt menade för att människan ägde utvecklats ur apliknande förfäder.

detta såsom avgjorde ifall enstaka art gick beneath alternativt överlevde plats hur resehandling väl den kunde justera sig mot omständigheterna (”survival of the fittest”).

När Darwin hävdade för att människan fanns en vilt chockade han samtiden, likt ännu utgick ifrån den gammal kristna uppfattningen för att människan plats skapad mot Guds avbild.

dock tillsammans tiden kom allt fler vetenskapliga belägg till för att Darwins teori, evolutionsteorin, inom varenda väsentliga avseenden fanns korrekt.

Problemet tillsammans med detta fanns för att flera gjorde felaktiga tolkningar från Darwins evolutionsteori. enstaka vanlig tolkning plats för att utvecklingen gick mot arter likt plats förbättrad samt förbättrad.

Någon sådan princip existerar dock ej. för att ett art existerar välanpassad mot ett viss miljö betyder bara för att den fungerar god inom en visst kontext. enstaka isbjörn existerar många väl anpassad mot arktiskt klimat, medan ett leopard existerar många väl anpassad mot existensen vid enstaka afrikansk savann.

ingen från arterna existerar ”bättre” än den andra inom någon helt bemärkelse.

En ytterligare vanlig missförstånd plats för att man började tillämpa evolutionslärans principer olika grupper inom samhället. på denna plats blandades dem darwinistiska tankarna tillsammans med dåtidens klassmedvetande, rasism samt nationalism, samt därmed uppstod socialdarwinismen.

Enligt socialdarwinismen gäller principen ”survival of the fittest” ej bara till individer, utan även på grund av samhällsklasser, raser, nationer samt stater.

detta mänskliga samhället präglas i enlighet med detta tänkande från ett obönhörlig kamp till för att överleva, var vissa kommer för att överleva samt andra kommer för att vandra beneath. eftersom denna utslagning existerar ”naturlig” existerar den i enlighet med socialdarwinismen även god. Socialdarwinismen legitimerade på det sättet både dem klassklyftor såsom fanns inom samhällena samt den imperialistiska politik liksom något som har transporterats eller flyttats gentemot andra folk.

Det bör tilläggas för att socialdarwinismen ej äger någon vetenskaplig bas.

i enlighet med modern evolutionslära verkar principen ”survival of the fittest” ej vid någon kollektiv nivå, utan vid genetisk nivå. detta existerar gener vilket konkurrerar tillsammans med varandra inom evolutionärt avseende, ej människor alternativt stater.

Hur fungerade imperialismen?

Imperialismen fick genomslag huvudsakligen inom Afrika samt inom Asien, dock den tog sig lite olika formulering inom respektive världsdel.

Erövringen från Afrika

Européerna ägde sedan gammalt upprättat handelsstationer längs Afrikas kust, dock varenda större erövringsförsök ägde, tillsammans några undantag, misslyckats.

detta berodde dels vid dem tropiska sjukdomarna likt drabbade européerna, dock huvudsakligen vid för att européerna ej rådde vid dem afrikanska staterna samt därmed tjänade mer vid för att förhandla tillsammans dem.

Under 1800-talet förändrades denna situation. Industrialiseringen gjorde för att Europa uppnådde ett överlägsen armé styrka. Samtidigt plats 1800-talet ett orolig period inom Afrikas bakgrund, då flera från dem gamla staterna föll sönder vid bas från uppror samt folkvandringar.

Européerna kunde utnyttja dessa oroligheter mot för att bit till bit erövra all Afrika.

Erövringen från Afrika skedde inom flera steg. Oftast började detta tillsammans för att europeiska exploratör kartlade områden såsom européerna ännu ej kände mot.

Den vite mannens börda (originaltitel: The White Man's Burden) är en dikt av den engelske poeten Rudyard Kipling

Därefter dök handelsmän upp samt började köpa samt sälja produkter. därför småningom kom soldater på grund av för att skydda handelsmännens intressen, samt således befann sig området beneath armé ockupation. Ofta samarbetade européerna tillsammans lokala härskare alternativt eliter till för att splittra samt härska.

Afrika 1914

Afrikanerna gjorde hårt motstånd då dem ägde tillfälle, samt européerna bråkade även sinsemellan angående olika territorier inom Afrika.

Den tyska rikskanslern Bismarck försökte hindra konflikter mellan stormakterna genom för att kalla dem mot ett sammanträde inom Berlin. nära den sålunda kallade Berlinkongressen 1884-85 delade stormakterna upp Afrika mellan sig. dem drog avgränsningar enbart tillsammans med hänsyn mot sina egna intressen, utan för att bry sig angående gamla statliga, etniska samt kulturella gränser.

Trots Bismarcks försök fortsatte kapplöpningen ifall kolonier för att leda mot konflikter mellan stormakterna.

1898 fanns land i västeuropa samt Storbritannien nära för att hamna inom konflikt tillsammans varandra vid bas från den sålunda kallade Fashodakrisen, vilket handlade angående vem likt skulle erhålla kontrollen ovan Sudan. mot slut backade land i västeuropa. 1905 samt 1911 bråkade Tyskland samt land i västeuropa angående kontrollen ovan Marocko (Frankrike vann).

En från dem våldsammaste konflikterna inom Afrika beneath imperialismens tidsperiod plats Boerkriget 1899-1902.

Boerna plats holländska kolonister såsom redan vid 1600-talet ägde bosatt sig inom Sydafrika. Boerna förtryckte den befintlig befolkningen inom Sydafrika, dock då Storbritannien lade beslag vid Sydafrika protesterade boerna våldsamt, samt mot slut utbröt konflikt. Boerna använde sig från gerillakrigstaktik, dock britterna utvecklade en effektivt motmedel: koncentrationslägret.

Genom för att tvångsförflytta bota den boerska befolkningen mot välbevakade läger var dem svältes mot underkastelse vann britterna kriget.

Koncentrationsläger ifrån boerkriget

Det sämsta exemplet vid europeisk hänsynslöshet inom erövringen från Afrika fanns Kongofristaten. Kongo fanns en rikt zon likt stormakterna bråkade angående.

Den makthungriga belgiska kungen Leopold II lyckades övertyga stormakterna för att detta fanns bäst ifall denne fick förvalta Kongo liksom enstaka ”fristat”. beneath denna täckmantel lät Leopold systematiskt suga ut området vid värdefulla tillgångar (först elfenben, sedan gummi). Mellan 3 samt 30 miljoner människor blev dödad inom Kongo beneath perioden 1885-1912 till för att berika inledningsvis kungen, sedan den belgiska staten.

Bilder vid stympade kongoleser ifrån Kongofristatens tid

Vid 1900-talets start återstod bara numeriskt värde självständiga stater inom Afrika: Liberia inom Västafrika samt Etiopien inom Östafrika.

Liberia grundades liksom enstaka stat på grund av dem frigivna amerikanska slavar såsom ville komma tillbaka ”hem”, samt stod därmed beneath USA:s beskydd. detta gamla etiopiska kejsardömet lyckades undvika för att försvagas beneath 1800-talets omvälvningar, samt kunde därför erbjuda effektivt motstånd mot européerna. då Italien försökte ta i besittning landet 1896 blev den italienska armén förlorare från den etiopiska.

Imperialismen inom Asien

I Asien fanns större samt stabilare stater än inom Afrika, därför imperialismen plats sällan lika direkt inom denna sektion från världen.

då européerna kunde således ockuperade dem marken inom Asien, noggrann liksom inom Afrika, dock ofta tilläts befintlig staterna finnas kvar, beneath förutsättning för att dem accepterade européernas ekonomiska dominans.

Läs ifall imperialismen inom Indien

Läs angående imperialismen inom Kina

Läs angående imperialismen inom Japan

USA blir ett imperialistmakt

 

Konsekvenserna

Imperialismen fick oerhörda följder till hur världen såg ut, samt än idag är kapabel oss titta flera spår från den.

Den fick förstås många olika effekter vid kolonialmakterna samt dem koloniserade länderna.

Konsekvenser på grund av dem koloniserade länderna

De länder samt territorier liksom utsattes på grund av imperialismen inom dess direkta (koloniserande) alternativt indirekta struktur påverkades vid flera olika sätt.

För detta inledande förlorade folken inom dessa områden all alternativt delar från sitt självbestämmande.

dem hamnade beneath enstaka främmande makts ockupation samt fick ej själva välja angående förändringar från samhället skulle genomföras. då dem protesterade samt gjorde motstånd slogs deras motstånd ner tillsammans vapenmakt.

Koloniernas finans anpassades på grund av för att gynna imperiemakten därför många likt möjligt. råvaror forslades ut, samt handelsavtal såsom gynnade imperiemaktens företag upprättades.

Imperiemakten byggde ofta järnvägar samt fabriker, dock bara till sina egna syften.

För för att granska kolonin upprättades ett kolonial ledning. Den byggde vid lokala eliter, tillsammans med europeiska rådgivare samt funktionärer vid nyckelpositioner. Delar från lokalbefolkningen rekryterades likt soldater på grund av för att upprätthålla ordningen.

Vissa grupper tjänade alltså vid för att samarbeta tillsammans med kolonialmakten, dock kom för att avskys från den övriga befolkningen.

Västerländska idéer spreds mot kolonierna. dem koloniserade folken tog mot sig den västerländska vetenskapen, rättighetstänkandet samt nationalismen, samt vände sålunda småningom dessa idéer mot imperiemakterna.

Konsekvenser till kolonialmakterna

Med tanke vid för att ekonomiska faktorer plats viktiga drivkrafter på grund av imperiemakterna existerar detta enkel för att tro för att dem blev rikare från imperialismen.

Kipling stödde denna imperialsim och detta otäcka krig genom att publicera sin dikt ”The White Man’s Burden” (Den vite mannens börda)

inom själva verket existerar den på denna plats frågan ganska komplicerad. Själva staten tjänade egentligen ej sålunda många vid koloniseringen, snarare tvärtom. detta berodde vid för att kostnaderna till övervakning samt ledning inom stort sett åt upp dem vinster såsom staten gjorde. Däremot tjänade företag samt enskilda individer många vid imperialismen.

Ekonomiskt sett höll imperialismen även igång staternas fabriksrelaterade vetenskapen om resurserhandel och finans genom för att öka den mängd tillgångar industrierna ägde passage mot.

Överlag plats dock den indirekta imperialismen, likt den USA förespråkade inom Kina, mer kostnadseffektiv inom längden.

Vid sidan ifall dem ekonomiska vinsterna ledde dock imperialismen mot ökad konfliktrisk samt ökad konfliktbenägenhet hos stormakterna. samtliga ville lägga beslag vid kolonier, samt flera gånger fanns detta nära för att konflikt utbröt ifall kontrollen ovan olika territorier.

Senkomna imperiestater liksom Tyskland, Japan  samt Italien såg tillsammans avund vid Storbritanniens samt Frankrikes vidsträckta kolonialimperier. Sammantaget innebar detta för att imperialismen ökade risken till för att konflikt mellan stormakterna skulle utbryta. Saken blev ej förbättrad från för att dem politiska ledarna tänkte inom socialdarwinistiska banor samt därmed såg en konflikt såsom oundvikligt inom längden.

Imperialismen underbyggde även den relaterade till rasism ideologin samt stärkte nationalismen.

Referenser

Imperialismen såsom fenomen skildras inom dem flesta världshistoriska översikter, t ex McKays A History of World Societies (som jag utgått ifrån).

på grund av enstaka inblick inom diskussionen angående orsakerna mot imperialismen, titta Lars Magnusson,Teorier angående imperialism samt globalisering (Prisma, huvudstaden 2002). enstaka överblick ovan imperialismen inom Afrika ges inom J.F. Ade Ajavis Africa in the Nineteenth Century until the 1880s (General History of Africa Vol VI).

enstaka utmärkt rapport samt granskning från dem viktigaste imperialistkrigen ges från Bruce Vandervort, Wars of Imperial Conquest in Africa, 1830-1914, samt i Wars of Empire av Douglas Porch. på grund av diskussionen från dess konsekvenser äger jag främst utgått ifrån A. Adu Boahens Africa beneath Colonial herravälde 1880-1935 (General History of Africa vol VII).Se även Robert Edgertons standardverk Africa’s Armies för viktiga resonemang ifall den militära utvecklingen samt dess innebörd till Afrikas moderna historia.

Relaterade