Vad betyder attribut på svenska

ATTRIBUT at1ribɯ4t, n. ((†) r. Atterbom Minnen 417(1818; inom bet. 2), Hyltén-Cavallius Vär. 1: 224(1864; inom bet. 2)); best. -et; pl.

Hur översätter du "attribute" till svenska: attribut, egenskap, tillskriva

= l. -er. Anm. inom ä. tidsperiod förekom termen inom sv. tillsammans lat. böjning: Gvdz attributa samt attribut. Phrygius Him. lif. 129(1615); jfr 1 a. Då man säger: Gud existerar Alsmägtig; således existerar Gud Subiectum samt Alsmägtig Attributum el. Predicatet. Regnér (1780, beneath attribut); jfr 3 b.

eg.: egenskap l.

benämning liksom tillägges (l.

hänföra {vb} more_vert

tillskrifves) ngn l. ngt.

1) [jfr motsv. anv. inom t., eng. o. fr.] (i sht filos.) utmärkande l. karakteristisk egenskap. E. ortnamn eller efternamn S. dikt. 215(1824). Våra (dvs. grekernas) filosofer yttra, för att dyrkandet af flera gudar uppstått genom menniskornas svaghet, vilket fördelat fullkomlighetens attributer vid flera. Rydberg Ath. 223(1859; uppl.

1866, 1876: egenskaper). — särsk.

a) [jfr nylat. attributa divina] (numera mindre br.) teol. angående Guds attribut l. fullkomligheter. dem gudomliga attributerna. detta Gudomliga Varandets attributer. Wensjoe Hase Hutt. 136(1833). (Den gudomliga) Viljans en egenskap eller ett kännetecken tillsammans afseende vid varandet är: allmakten, genom hvilken Gud förmå hvad han önskar.

Elmgren Hase Hutt. 1: 193(1846). Landgren Läran ifall Gud 51(1865).

b) (numera mindre br.) log. central bestämning såsom tillkommer en term medelbart ss. essentiell resultat af någon initial (”grundväsentlig”, konstitutiv) bestämning hos detsamma; härledt (”följdväsentligt”, konsekutivt) kännetecken. Attributerna äro dem inre kännemärken, liksom härflyta ur dem grundväsendtliga.

därför existerar detta en egenskap eller ett kännetecken på grund av menniskan, för att denna besitter enstaka organisk lekamen, ty detta härflyter ur detta grundväsendtliga kännemärket, varelse. Tuderus Kiesewetter 19(1806). Afzelius Log. 11(1839, 1852). tillsammans en väsendes attributer förstås dem (positiva) bestämningar, såsom följa af dess allmänna term (essentia) alternativt definition.

Boström Proped. 28(1851?). Mångfalden af hennes (dvs. människans) bestämningar, liknande dessa såsom väsendtliga inses ur definitionen

α) omedelbart: dem allmännare, hennes attributer, hvartdera = enheten sjelf ifrån ett viss sida;

β) medelbart .. hennes proprieteter alternativt modi. Ribbing Anthrop. 3(1861, 1879).

c) filos.

angående substansens tillvarelseformer inom Spinozas filosofiska struktur. Atterbom Philos.

We must stop attributing all their problems to discrimination from the outset

hist. 219(1835). Substansen, detta sjelfständiga väsendet, .. existerar (enl. Spinoza) .. beneath oändliga tillvarelseformer alternativt s. k. en egenskap eller ett kännetecken. en en egenskap eller ett kännetecken existerar detta, likt förståndet fattar hos substansen såsom utgörande dess väsende. Af dem oändliga attributen uppleva oss menniskor endast tvänne — tänkandet samt utsträckningen.

L. H. Åberg inom NF 15: 261(1890) [attributum est id quod intellectus dem substantia percipit tanquam ejus essentiam constituens (Spinoza)].

2) [jfr motsv. anv. inom t., eng. o. fr.] angående konkret objekt o. d. såsom uppfattas (o. igenkännes) ss. hörande mot l. utmärkande till (o. således symboliserande) enstaka handlande individ l. en ämbete, ett värdighet o.

d.; särsk. tillsammans afs. vid alster af bildhuggar- o. målarkonsten angående konventionella igenkänningstecken på grund av mytologiska, allegoriska, mytomspunna osv. personligheter; jfr EMBLEM,SINNEBILD.G. Adlerbeth inom VittAH 2: 91 (1791). nära den inom förrgår (i Paris) .. firade Festen .. blefvo nära Frihets-Stoden den Kgl. värdighetens Attributer upbrände vid et bål.

DA 1793, nr 199, s. 1. Æsthetiska attributer — såsom Jupiters viggar, Apollos lyra, Mercurs vingar samt trollstaf, Herculs klubba, vinrankan på grund av Bacchus. Höijer S. skr. 3: 23(c. 1808). (Före Fidias) ägde samtliga gudarna ett stereotypisk likhet inom anletsdragen, dock åtskildes likväl genom olika drägter, attributer samt symboler. Palmblad Fornk.

1: cxxxvi (1843). Thors attributer, hammaren, bältet samt handskarna. Holmberg Nordb. 199(1852). NF(1876). Freyr existerar enstaka solgud, försedd tillsammans med attributen Gullenburste .. ock detta härliga jyllene .. svärdet. Noreen inom Uppsalastud. 216(1892). detta existerar en ödesdigert missgrepp .. för att på baksidan hvart samt en af gudens en egenskap eller ett kännetecken söka ett speciell naturgrund.

Dens.

Spr. stud. 26 (1895). till personlig sektion skulle han (dvs. Adolf Fredrik) möjligen varit tillfreds tillsammans med maktens yttre en egenskap eller ett kännetecken.

attribute (även: captivate, charm, enchant, entrance, knock out, refer, thrill, transport, rapture, ravish) volume_up

L. Stavenow inom Sv:s hist. 7: 189 (1902). — särsk.

a) teat. inom utvidgad anv. grundlig sådana (smärre) sceniska material liksom ej falla beneath rubrikerna kostymer o. dekorationer. Materielkostnaderna till Kostymer samt Attributer uppgingo spelåret 1831—32 mot 10,189 R:dr 2 sk. 4 r:st. Lagerbjelke Handl. rör. K. theat. 121(1834). extra biträden nära attributerna samt kostymmagasinet (vid kungl.

operan inom Sthm). SD(L) 1897,nr 81, s. 3. inom mellersta delen af scenhusets södra område äro fyra magasinsrum anordnade, af hvilka detta understa .. samt detta öfversta .. (äro) afsedda till attributer alternativt mindre dekorationer. P. A. Lindahl inom Operabyggn. inom Sthm 73(1898).

b) (mindre br.) abstraktare inom ngt utvidgad anv.

Sedan Rom genom Cesar Augustus blifvit ett monarki tillsammans med republikanska attributer, kunde den kultiverade världen njuta .. fred. Rydberg Varia 254(1894).

3) [jfr motsv. anv.

inom t. o. eng. äfvensom lat. attributum] (i sht språkv.) bestämning liksom tillägges en substantiv l. en substantiviskt mening, vanl.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst

ifall dylik bestämning likt omedelbart (dvs. utan förmedling af predikat) fogas mot sitt hufvudord (jfr dock b—d); inom ä. tidsperiod oftast bl. angående adjektivbestämningen inom motsats mot apposition, genitiv- o. prepositionsbestämningar; jfr EPITET.Faxe Buttmann 298(1825). detta enklaste sättet för att utbilda ett sats existerar för att bifoga enstaka bestämning mot subjectet.

existerar denna bestämning .. en Adjectivum, således heter den en egenskap eller ett kännetecken. Dahlström Ellendt Lat. gr. 132 (1840). Svedbom Satsl. 33(1843). Adjektivet såsom sådant förekommer inom satsen såsom en egenskap eller ett kännetecken samt predikativ. Lidforss T. gr. 193(1860, 1868). Schultz o. Kastman Sv. spr. 2: 12(1868). Då en adjektiv står såsom en egenskap eller ett kännetecken mot en underförstådt, förut nämndt substantiv.

Calwagen Eng. språkl. 98 (1882). en egenskap eller ett kännetecken kallas den bestämning, likt omedelbart tillägges en substantiv. Hagfors Folksk. spr. 2: 18(1898). — jfr ADJEKTIV-,ADVERB(S)-, APPOSITIONS-, GENITIV-,INFINITIV-,PREPOSITIONS-,SUBSTANTIV-ATTRIBUTm. fl. — särsk.

a) stående epitet liksom inom en (episkt) diktverk tillägges ett individ till för att karakterisera honom (från ngn viss sida).

C. G. Estlander inom NF 14: 39(1890). inom ”Elgskyttarna” besitter denne (dvs. Runeberg) efterliknat Homerus, särskildt däruti, för att denne gifver sina personer vissa fasta en egenskap eller ett kännetecken, s. k. epitheta ornantia. Cederschiöld Skriftspr. 338(1897).

b) (†) ifall predikat l. predikativ inom allm. idag förutsätter alt omdöme något Subject samt något en egenskap eller ett kännetecken, följakteligen enstaka proposition alternativt ock ett vilkorlig enuntiation.

Stridsberg Fr. gr. 93(1793).

c) inom uttr. predikativt en egenskap eller ett kännetecken. Predikatsfyllnaden står dels nära verb, vilket inom resultat af sin innebörd fordra ett sådan .., dels nära andra verb på grund av för att utmärka tillståndet alternativt omständigheterna nära handlingen (predikativt attribut), t.

ex. Min kompis bortgick lycklig. Betänk. ang. lärob. 1881, s. 89. Sundén Sv. språkl. inom sammandr. 130 (1883, 1885). R. v. Kræmer inom Ped. tidskr. 1896, s. 423, 424.Hagfors Folksk. språkl. 2: 59 (1898).

d) epitet, bestämning, benämning. detta existerar genom sin logiska klarhet samt tydlighet samt genom sin periodbyggnads fasthet, korrekthet, koncishet samt flärdlösa enkelhet, liksom Boströms stil förtjänar attributet konstnärlig.

N. Linder inom Åt minnet af C. J. Boström 380(1897).

Ssgr: A (till 3): ATTRIBUTS-BESTÄMNING103~020. jfr ATTRIBUTIV-BESTÄMNING. (attribut- Knös) Hufvudsatsen utvecklas .. genom subjectsbestämning, objectsbestämning, adverbialbestämning samt attributsbestämning inom satsform. Sylvander Satsens bildn. 60 (1856). Då detta (dvs. en participium) står såsom attribut-bestämning mot en substantiv.

Knös Grecismer 59(1898). Attributsbestämningar. Linder (1900; titel). —

-BESTÄMNINGS-SATS—010~2. dem underordnade satserna behärska .. indelas uti: a) Attributsbestämningssatser .. b) Verbalbestämningssatser. Svahn Språkljud 137(1882). —

-BISATS~02 l. ~20. Attributs-bisatsen står inom stället på grund av en en egenskap eller ett kännetecken samt tjenar ständigt för att avgöra något Subjektsord inom hufvudsatsen.

Brodén Allm. gram. 73(1855). Vising Fr. spr. 144(1892). —

-ORD~2. jfr ATTRIBUTIV-ORD.Tamm Sammans. mening 85(1900). —

-SATS~2. (attribut- Grönlund Fr. spr. 3(1855), Brate) jfr ATTRIBUTIV-SATS.En Attributssats .. hänföres såsom en egenskap eller ett kännetecken mot något subjektsord uti hufvudsatsen.

Svedbom Satsl. 59(1843). Brate Sv. spr.

Af de oändliga attributen känna vi menniskor endast tvänne — tänkandet och utsträckningen

198(1898). —

-STÄLLNING~20. (attribut-) Substantiv, såsom föregås af participier inom attributställning. Linder Regl. 91(1886).

B: (3) ATTRIBUT-BESTÄMNING, titta A. —

(2 a) -FÖRRÅD103~02. Theaterns Klädes- samt Attribut-Förråd. Regl. f. K. theat. 1834, § 11. (Vid Kongl. operan inom Sthm)fanns enstaka förvaltare på grund av materialförrådet samt ett dylik till attributförrådet.

C. Lundin inom huvudstaden 3: 296(1897). —

(2 a) -MAGASIN~002. Beskow Ber. ifall K. theat. förvalt. fordon. 2 (1832). Scenhuset (i nya operabyggnaden inom Sthm) inrymmer själfva scenen tillsammans med tillhörande klädloger samt dekorations- samt attributmagasin. Därs. 1898, A. B. s. 68. —

(2 a) -MÅLARE~200.

Till exempel, i meningen ”Den lilla, röda boken”, är ”lilla” och ”röda” attribut som beskriver huvudordet ”boken”

Försäkr.-fören. tidskr. 1884, s. 72.Hedberg vid ömse sid. angående ridån 281(1888). C. Lundin inom huvudstaden 3: 295(1897). —

(2 a) -MÅLAR-VERKSTAD—10~20 l. ~02. Tekn. tidskr. 1888, s. 29.—

(3) -SATS, -STÄLLNING, titta A.