Vilka ämnen ingår i högskoleprovet

Högskoleprovet existerar en svenskt nationellt urvalsprov såsom skall testa kunskaper samt färdigheter ifrån grundskolan samt gymnasieskolan likt behövs nära högre studier, samt rangordna provtagarna efter påverkan. Resultatet ifrån högskoleprovet utgör ett speciell sökandekategori mot utbildningar nära Sverigeshögskolor, högskola samt andra eftergymnasiala utbildningsinstitutioner.

Provet förmå därmed sägas ge presumtiva studenter ett andra chans nära antagningen, nära sidan från slutbetyget ifrån studier vid gymnasienivå.

Provet hålls numeriskt värde gånger per kalenderår, ett gång vid våren samt enstaka gång vid hösten. Vårprovet äger utrymme vid enstaka veckodag inom slutet från mars alternativt inom start från april, medan höstprovet hålls inom oktober.

ifrån samt tillsammans höstterminen 2018 besitter höstprovet, efter önskemål ifrån främst sjundedagsadventister, givits vid ett söndag.^[1][2]

Ett provresultat existerar giltigt mot utgången från detta kalenderhalvår såsom infaller åtta kalenderår efter provtillfället.^[3]

Provet existerar avgiftsbelagt.^[4] beneath armé grundutbildning äger man korrekt för att nedteckna provet kostnadsfritt (max numeriskt värde gånger samt förutsatt för att högskoleprovet sammanträffar tillsammans den militära grundutbildningen).^[5]

Ansvarig myndighet existerar Universitets- samt högskolerådet (UHR), vilket 1 januari 2013 tog ovan vissa från detta tidigare Högskoleverkets data.

Till stöd på grund av tillväxt samt granskning från provets användning samt standard finns en vetenskapligt råd, sammansatt från internationellt välrenommerad expertis inom relevanta områden.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Antagning från studenter mot universiteten inom land sköttes länge från dem akademiska lärarna själva, ofta baserat vid förhör alternativt rekommendationer, vilket innebar ett upphöjd grad från godtycke.

beneath 1800-talet skärptes kraven; gymnasiernas betygsättning blev mer likformig samt fler skriftliga test infördes. 1862 ersattes universitetens inträdesprövningar från ett avgångsexamen nära gymnasierna, likt 1905 fick namnet studentexamen.^[6]

Antagningstest till universitet eller akademisk institution avskaffades helt vid 1930-talet, då dem ersattes från genomsnittsbetyg ifrån läroverket, senare gymnasieskolan.

Dåtidens måttliga konkurrens angående studieplatser gjorde detta mindre viktigt för att rangordna arbetssökande än för att fastställa behörigheten.^[7]

Redan efter andra världskriget började konkurrensen angående platserna mot flera högskoleutbildningar bli avgörande, samt den ökade än mer vid bas från skolreformerna vid 1950- samt 60-talet, då antalet gymnasieelever växte snabbt.^[6] ifrån mitten från 1960-talet något som har transporterats eller flyttats diskussioner angående för att bredda rekryteringen mot eftergymnasial träning.

inom Kompetensutredningen 1965 föreslogs för att återinföra antagningstest, såsom en komplement mot genomsnittsbetygen. Dels på grund av för att ge kvalificerade utan konkurrenskraftiga bedömning "en andra chans" för att antas mot akademi, dels till för att rangordna söka likt fyllt 25 tid, ägde minimalt fyra års arbetslivserfarenhet samt kunskaper inom svenska samt engelska motsvarande 2-årigt gymnasium – den således kallade 25:4-regeln.^[7]

Högskolereformen 1977

[redigera | redigera wikitext]

Det nuvarande högskoleprovet infördes 1977 inom samband tillsammans med högskolereformen.

Provet utvecklades ursprungligen nära Umeå högskola beneath ledning från professor berg Henrysson nära enheten på grund av beteendevetenskapliga mätningar – vilket kvar håller inom tillväxt, provkonstruktion, evaluering samt granskning från varenda delprov utom detta engelska läsprovet ELF, vilket konstrueras nära relaterat till göteborg universitet.^[8]

Det allra inledande provtillfället inföll veckodag 23 april 1977, samt lockade 633 personer.^[9] Provet plats inledningsvis kostnadsfritt samt öppet på grund av varenda, dock enbart 25:4:or kunde nyttja poängen på grund av urval mot studier.

1982 infördes ett betalning på grund av för att ett fåtal utföra provet. Sedan 1991 existerar provet öppet till varenda, samt samtliga är kapabel nyttja provresultatet nära begäran.

Antal provtagare

[redigera | redigera wikitext]

Anmälningsrekordet nära en enskilt provtillfälle existerar ifrån vårterminen 2014 då 88 193 personer anmälde sig mot högskoleprovet.

från dem vilket anmäler sig mot provet brukar cirka 90% även genomföra detta. ^[10]

Deltagarantalet existerar vanligtvis större vid vårterminens test än vid höstterminen.

I start från 1990-talet fanns detta ungefär 130 000 personer per kalenderår vilket genomförde provet, tillsammans med ett höjdpunkt våren 1992, då 93 123 personer gjorde provet.^[9] Provet minskade sedan inom popularitet samt år 2002 samt 2003 plats antalet personer liksom genomförde provet omkring 60 000 per kalenderår.

ett fräsch höjdpunkt kom vid 2010-talet, tillsammans med cirka 130 000 anmälda per kalenderår. Efter vårens test kalenderår 2024 ägde 3 662 791 test skrivits från 1 858 987 unika personer.^[9]

Inställt provtillfälle

[redigera | redigera wikitext]

Enda gången en högskoleprovstillfälle ställts in plats vårterminens provtillfälle 2020, vilket ställdes in tillsammans anledning från Coronavirusutbrottet 2019–2021.^[11] Istället anordnades numeriskt värde provtillfällen både våren 2021 samt våren 2022.^[12]

Provets delar

[redigera | redigera wikitext]

Högskoleprovet består ifrån hösten 2011 från åtta delprov, samlade mot numeriskt värde verbala samt numeriskt värde kvantitativa provpass ifall vardera 55 minuter.

dem verbala passen innehåller fakta ifrån mening, LÄS, mekaniker samt ELF. dem kvantitativa innehåller data ifrån XYZ, KVA, NOG samt DTK. en femte provpass existerar en därför kallat utprövningsblock, liksom innehåller nya data likt bör testas inför kommande test. Provtagarna får ej känna till inom förväg vilket resehandling såsom innehåller utprövningsuppgifter.

Kvantitativ sektion (40 + 40 uppgifter)

[redigera | redigera wikitext]

1. XYZ – 24 fakta – prövar förmågan för att åtgärda matematiska bekymmer inom områdena aritmetik, algebra, matematik, funktionslära samt statistik.
2. KVA – 20 data – prövar förmågan för att utföra kvantitativa jämförelser inom områdena aritmetik, algebra, matematik, funktionslära samt statistik.
3. NOG – 12 data – prövar förmågan för att tänka logiskt tillsammans med hjälp från matematiska problem.
4. DTK – 24 fakta – prövar förmågan för att förstå samt tolka diagram, tabeller samt kartor.

Verbal sektion (40 + 40 uppgifter)

[redigera | redigera wikitext]

1. ORD – 20 data – prövar förmågan för att förstå mening samt term inom detta svenska språket.
2. LÄS – 20 data – prövar förmågan för att förstå texter vid svenska.
3. MEK – 20 data – prövar förmågan för att sätta in mening samt formulering inom en sammanhang.
4. ELF – 20 fakta – prövar förmågan för att förstå texter vid engelska.

Sammanlagt innehåller provet sedan 2011 alltså 160 problem att diskutera (utprövningsfrågorna oräknade).^[13]

Delprovens historia

[redigera | redigera wikitext]

1977–1980: dem tidiga proven, ifrån 1977, bestod från sex delprov: Ordkunskap (ORD – 30 uppgifter), Kvantitativa resonemang (NOG – 20 uppgifter), Läsförståelse (LÄS – 30 uppgifter), Diagram, tabeller samt kartor (DTK – 20 uppgifter), Allmänorientering (AO – 30 uppgifter) samt Studietekniska färdigheter (STUF – 20 uppgifter) – totalt 150 information, likt skulle klaras från vid 3 timmar samt 50 minuter.^[6]

1980–1991: LÄS-delen minskades 1980 ifrån 30 mot 24 information (och totalen mot 144).^[7]

1992–1996: inom samband tillsammans för att provet öppnades på grund av varenda ersattes STUF-delens 20 fakta tillsammans med en delprov inom engelsk läsförståelse (ELF – 24 uppgifter), vilket gav sammanlagt 148 uppgifter.^[7]

1996–2011: Delprovet inom allmänorientering (AO – 30 uppgifter) plockas försvunnen, delvis efter bedömning på grund av för att äga varit alltför slumpmässigt.

ORD-delen utökades ifrån 30 mot 40 data samt NOG ifrån 20 mot 22, medan LÄS- samt ELF-proven minskades ifrån 24 mot 20 fakta, vilket resulterade inom för att detta sammanlagda antalet data idag pausade nära 122 – oräknat detta extra delprov tillsammans med utprövningsuppgifter vilket hädanefter bör ingå inom provet (utan för att inräknas inom resultatet).

Nu introducerades även andra rutiner på grund av utprövning från nya data. Dittills ägde nya information testats inom separata test anordnade till gymnasieelever, vilket ägde nackdelen för att dessa ej kunde förutsättas existera fullt ut motiverade för att utföra en test dem ej själva ägde någon direkt nytta från. ifrån 1996 utprövas nya data istället såsom enstaka sektion från detta reguljära provet, var provtagarna – vilket ej får känna till vilka delprov likt "räknas" samt vilka såsom existerar utprövningar – kunna förväntas existera fullt motiverade, varför testvärden bör ge mer tillförlitliga information angående uppgifternas svårighetsgrad.

2011– : Hösten 2011 introducerades ett fräsch, större ändring från provet. Tre nya delprov introducerades: Meningskomplettering (MEK – 20 uppgifter), Matematisk problemlösning (XYZ – 24 uppgifter), samt Kvantitativa jämförelser (KVA – 20 uppgifter). Delprovet mening halverades ifrån 40 mot 20 fakta, NOG minskades ifrån 22 mot 12 data, medan DTK utökades ifrån 20 mot 24 fakta.

Delprovet LÄS fick fortsatt 20 fakta, dock numeriskt värde från dem fem texter liksom används kortades betydligt.^[13]

Det sammanlagda antalet fakta ökade således ifrån 122 mot 160, varav hälften inom ett "verbal" sektion samt hälften inom ett "kvantitativ" del.^[13]

2019– : Hösten 2019 prövade en mindre antal högskola samt högskolor för att vikta sökandes påverkan vid högskoleprovet, dvs.

för att låta någon från delarna – kvantitativ alternativt verbal – för att väga tyngre nära begäran mot vissa civilingenjörsutbildningar.^[14]

Resultat

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare besitter facit mot högskoleprovet publicerats enstaka 60 minuter efter provets slut vid studera.nu, SVT:s text-tv samt inom tidningar liksom Dagens Nyheter.

Sedan hösten 2016 publiceras officiella facit istället några dagar efter provdagen vid studera.nu.

Normering

[redigera | redigera wikitext]

Antalet korrekt vid provet kallas "råpoäng". Dessa "normeras" mot enstaka skal ifrån 0,00 mot 2,00, tillsammans steg ifall 0,05 poäng. Omkring 0,1 % från provtagarna tilldelas 2,00, vilket existerar detta bästa resultatet.

Vanligtvis behövs cirka 150 poäng från 160 till för att erhålla 2,00. Den genomsnittliga normerade poängen på grund av testet ligger vanligen vid knappt 0,90 samt standardavvikelsen existerar cirka 0,40, vilket resulterar inom för att ungefär numeriskt värde tredjedelar från testtagarna får en påverkan inom intervallet 0,50–1,30 samt för att 95 % får en utfall mellan 0,20 samt 1,70.^[15]

Den normerade poängen existerar detta utfall man använder till för att söka utbildningar tillsammans.

De officiella normeringstabellerna på grund av detta specifika provet släpps vanligen fyra veckor efter provet. detta individuella normerade resultatet – poängen – presenteras inom regel ett sju dagar efter normeringstabellerna samt är kapabel hämtas vid högskoleprovets anmälningssida.^[16]

Sedan vårterminen 2017 existerar inga provresultat ifrån högskoleprovet såsom detta plats designat innan 2011 längre giltiga på grund av antagning.

Avvikelser

[redigera | redigera wikitext]

Män får inom medelvärde något förbättrad effekt än kvinnor vid högskoleprovet, motsvarande omkring 0,1 poäng vid den normerade skalan. Detta skiljer sig ifrån skolbetygen, var kvinnor inom medelvärde får ca 10 andel förbättrad resultat.^[17]

Även ifall den ursprungliga tanken tillsammans högskoleprovet fanns för att öppna universitet eller akademisk institution på grund av bredare grupper besitter detta endast delvis blivit resultatet.

inom allmänhet klarar sig svenska män tillsammans välutbildade föräldrar förbättrad, samt snedfördelningen anses större än på grund av slutbetygen ifrån gymnasieskolan.^[17]

Medelvärde per högskoleenhet

[redigera | redigera wikitext]

Statistiken nedan visar medelresultat på grund av dem såsom skrev provet nära respektive högskoleenhet (i huvudsak motsvarande län) den 21 oktober 2017.

Medelvärdet på grund av samtliga provdeltagare plats 0,88.^[18]

Högskoleenhet	Medelvärde
Uppsala	0,96
Umeå	0,93
Stockholm	0,91
Göteborg	0,90
Luleå	0,89
Linköping	0,88
Lund	0,88
Dalarna	0,87
Borås	0,86
Mittuniversitetet	0,86
Halmstad	0,85
Högskolan Väst	0,84
Jönköping	0,83
Blekinge	0,82
Karlstad	0,82
Kristianstad	0,82
Skövde	0,81
Örebro	0,77
Mälardalen	0,76
Gävle	0,75

Rekord

[redigera | redigera wikitext]

Från detta för att högskoleprovet gjordes allmänt tillgängligt 1991 mot samt tillsammans våren 2024 (vilket motsvarar drygt 60 provtillfällen) äger endast 13 personer klarat samtliga data.

Den yngsta såsom uppnått enstaka normerad poäng vid 2,00 plats ett flicka, 15 tid samt 5 månader äldre nära provtillfället. Flest antal 2,00-prov – sjutton stycken – ägde efter hösten 2018 ett man född 1956 ^[19]. Mesta provtagare existerar Sirkka-Liisa Kyläkoski, liksom skrev sitt inledande högskoleprov hösten 1983, uppnådde maxpoängen 2,00 våren 2007, samt våren 2019 gjorde provet till 62:e gången.

Anmälan samt förberedelser

[redigera | redigera wikitext]

Anmälan mot provet sker vid webbplatsen hogskoleprov.nu, såsom administreras från Universitets- samt högskolerådet (UHR).^[20]

Då ett relativt upphöjd andel från högskole- samt universitetsstudenter får sin lokal tackar vare högskoleprovet besitter detta blivit vanligt för att förbereda sig inför provet.

Samtliga tidigare test existerar offentliga. dem senaste årens test finns tillgängliga digitalt vid Universitets- samt högskolerådets webbplats, Studera.nu. Detta äger gjort självstudier tillsammans med hjälp från gamla test populärt. Utöver detta finns detta enstaka rad företag såsom erbjuder kurser samt kompendier såsom underlättar förberedelser, samt en antal skrivna verk liksom kunna köpas hos bokhandlare alternativt lånas vid bokhylla.

detta finns även en flertal mobilapplikationer likt existerar skräddarsydda på grund av för att öva inför högskoleprovet.^[21]

Kontroverser kring högskoleprovet

[redigera | redigera wikitext]

Under provdagen den 31 mars 2012 läckte fyra från orden mot detta fjärde provpasset ut vid internetforumet Flashback 18 minuter innan denna provdel skulle startas.

Orden var: kortege, placebo, cellofan samt bohemisk.^[22] Detta medförde för att Högskoleverket senare strök dessa fyra mening ifrån provet.^[23]

Organiserat fusk

[redigera | redigera wikitext]

Hösten 2015 uppmärksammades misstänkt strukturerat fusk vid högskoleprovet inom SVT-programmet Dold^[24], likt beneath hösten 2016 samt januari 2017 följde upp granskningen inom enstaka serie TV-dokumentärer var detta avslöjades hur fusket genomförts inom praktiken.

Universitets- samt högskolerådet svarade tillsammans en förslag vid åtgärder till för att stävja fusket, vilket bland annat resulterat inom enstaka lagändring därför för att den såsom använder otillåtna redskap för hjälp förmå stängas från ifrån provet beneath numeriskt värde kalenderår. varenda struktur från fusk vid provet förmå numera bestraffas tillsammans med böter alternativt fängelse upp mot sex månader ^[25][26].

Den inledande fällande domen till fusk vid högskoleprovet kom inom månad 2018, då Svea Hovrätt dömde enstaka man mot 50 böter per dag på grund av för att äga använt otillåtna redskap för hjälp beneath provet.^[27]

I samband tillsammans provdagen 14 april 2018 genomförde Ekobrottsmyndigheten inom samverkan tillsammans med Polisen tillslag vid flera platser inom landet, både utanför provlokaler samt mot enskilda personers hem, bland annat inom Norrköping, var flera personer häktades likt misstänkta på grund av grovt skattebrott, grovt bokföringsbrott samt medhjälp mot grovt osant intygande, liksom sektion från strukturerat fusk ^[28][29].

Högskoleprovets verbala block består av fyra delprov: ELF (engelsk läsförståelse), LÄS (svensk läsförståelse), MEK (meningskomplettering) och ORD (ordkunskap)

Den 26 oktober 2018 väckte Ekobrottsmyndigheten åtal nära Norrköpings domstol på första nivån mot en 30-tal personer på grund av strukturerat fusk vid högskoleprovet år 2015–2018 ^[30]. Den 17 januari 2019 kom tingsrättens dom ^[31]. dem tre huvudåtalade på baksidan den därför kallade "HP-hjälpen" – ett man (född 1992) ifrån Norrköping, hans broder (född 1995) samt ett man (född 1997) ifrån Skåne – döms till bland annat grovt skattebrott, grovt bokföringsbrott, grovt penningtvättsbrott samt medhjälp mot (grovt) osann försäkran mot 6 kalenderår, 5 kalenderår respektive 3 tid samt sex månaders fängelse.

Dessutom döms brödernas far mot 1,5 års fängelse till medhjälp mot osann försäkran, medan fyra andra personer fick villkorliga domar samt böter till bland annat penningtvätt. Tingsrätten avgjorde även för att döma personer likt köpt "fuskhjälp" mot villkorlig dom samt böter ^[32][33]. Utöver dessa fall äger ytterligare omkring 200 fall tillsammans anknytning mot "HP-hjälpen" varit beneath analys från UHR på grund av misstänkt fusk.^[34]

I juni 2019 beslöt Göta Hovrätt för att rättegången måste tas angående, sedan domaren bedömts äga gjort uttalanden såsom ansågs innebära jäv.^[35]

Den 8 april 2020 föll således domarna inom den andra rättegången.

dem huvudåtalade dömdes återigen, dock idag något mildare: Den äldre Norrköpingsbon mot 3,5 tid, hans yngre broder mot 2 kalenderår, samt skåningen mot 2 kalenderår samt sex månader. dem får dessutom näringsförbud inom 4 tid samt sex månader, samt bör erlägga miljonbelopp inom avgift till vinsterna ifrån brotten. Fadern samt enstaka 32-årig kvinna fick båda villkorliga domar.

Tingsrätten bestämde samtidigt påföljden på grund av 23 provskrivare likt utnyttjat fusket mot villkorlig dom samt böter.^[36]

Högskoleprov på grund av behörighet

[redigera | redigera wikitext]

Efter data angående betygsinflation samt glädjebetyg bland gymnasieskolor avgjorde Handelshögskolan inom huvudstaden 1 månad 2024 för att införa en krav vid för att – utöver vanliga behörighetskriterier – äga gjort högskoleprovet tillsammans en normerat provresultat vid minimalt 1,25 (av högsta 2,0).

dem senaste fyra provomgångarna ägde 14,2 andel från provtagarna fått utfall ovan 1,25. dem nya behörighetskraven börjar gälla till söka mot höstterminen 2025. ^[37]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Wedman, Ingemar; Henriksson Widar (1984). Högskoleprovet: konstruktion, konsekvens samt erfarenheter ([Ny uppl.]). Umeå: H-gruppen Gruppen på grund av konstruktion från högskoleprovet, Pedagogiska inst., Univ.

  inom Umeå. Libris517677 

• Henriksson, Widar; Bränberg Kenny (1993). Effekten från upprepat provtagande: enstaka forskning från poängförändringar ifrån inledande mot andra provgenomförandet. PM : pedagogiska mätningar, 1100-696X ; 70. Umeå: Univ. Libris1698154 
• Henrysson, Sten (1994). Högskoleprovets historia: några bidrag.

  PM : pedagogiska mätningar, 1100-696X ; 91. Umeå: Univ. Libris1936376 

• Stage, Christina (2004). Gruppskillnader inom utfall vid högskoleprovet. PM : pedagogiska mätningar, 1100-696X ; 192. Umeå: Enheten på grund av pedagogiska mätningar, Umeå högskola. Libris9619953 
• Cliffordson, Christina (2004). ”Effects of Practice and Intellectual Growth on Performance on the Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT)” (på engelska). European Journal of Psychological Assessment (Hogrefe Publishing) (20): sid. 192–204.

  doi:https://doi.org/10.1027/1015-5759.20.3.192. ISSN2151-2426. https://doi.org/10.1027/1015-5759.20.3.192. Läst 22 augusti 2017. 

• Wikström, Christina (2008). Urvalsprov ur en svenskt samt internationellt perspektiv. BVM, 1652-7313 ; 2008:35. Umeå: avdelningen på grund av tillämpad utbildningsvetenskap / Beteendevetenskapliga mätningar, Umeå högskola.

  Libris12240267 

• Lyrén, Per-Erik (2009) (på engelska). A perfect score [Elektronisk resurs : validity arguments for college admission tests]. Academic dissertations at the Department of Educational Measurement, 1652-9650 ; 4. Umeå: avdelningen på grund av beteendevetenskapliga mätningar, Umeå högskola.

  Libris11590140. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25433 

• Stage, Christina; Ögren Gunilla (2010). Ett nytt högskoleprov: bakgrund samt konsekvenser. BVM, 1652-7313 ; 2010:42. Umeå: avdelningen på grund av tillämpad utbildningsvetenskap / Beteendevetenskapliga mätningar, Umeå högskola. Libris12240259 
• Wedman, Jonathan; Lyrén, Per-Erik (2015). ”Methods for Examining the Psychometric Quality of Subscores [Elektronisk tillgång A Review and Application”]. Practical Assessment, Research & Evaluation 20.

  1531-7714. ISSN1531-7714. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-112181.  Libris19660255

• Stenlund, Tova (2017). ”Group Differences in Test-Taking Behaviour [Elektronisk tillgång An example from a High-Stakes Testing Program”]. Assessment in education 24:1, 4-20.
  Läs mer under Platsfördelning och urval

  0969-594X. ISSN0969-594X. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-117617.  Libris20857717

• Stenlund, Tova; Lyrén, Per-Erik; Eklöf, Hanna (2017). ”The successful test taker: exploring test-taking behavior profiles through cluster analysis” (på engelska). European Journal of Psychological Education (Springerlink.com).

  doi:10.1007/s10212-017-0332-2. https://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs10212-017-0332-2.pdf. Läst 22 augusti 2017. 

• Gustafsson, Anna W.; Håkansson David (2017). Ord vid prov. Lundastudier inom skandinavisk språkvetenskap.
  Högskoleprovet mäter kunskaper och färdigheter som har betydelse för förmågan att klara av högskolestudier

  Media-Tryck. Libris21332460. ISBN 978-91-88473-41-7 

• Wedman, Jonathan (2017) (på engelska). Theory and validity bevis for a large-scale test for urval to higher education. Academic dissertations at the department of Educational Measurement, 1652-9650 ; 10. Umeå: Umeå högskola.

  Libris21496199. ISBN 978-91-7601-732-6 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

• Hogskoleprov.nu - Officiell webbplats på grund av registrering mot provet samt hämtning från provresultat
• Studera.nu - Officiell webbplats tillsammans med facit, övningsprov samt information