Vilka är de tre typerna av orgelrör

Orgelstämmor inom enstaka piporgel delas in inom numeriskt värde huvudtyper:

• Labialstämmor såsom principal, gedackt, flöjt, salicional, kvinta, nasat, musikintervall, mixtur;
• Tungstämmor alternativt rörverk (ibland även lingualstämmor) såsom trumpet, basun, krumhorn, regal.

Om själva klangkropparna, titta Orgelpipa.

Stämtyper

[redigera | redigera wikitext]

Båda huvudtyperna äger inom sin tur undertyper efter byggnadssätt, klang samt med känsla för musik funktion.

Ordet verk är för övrigt ett mycket använt begrepp i orgelsammanhang

Bland labialstämmorna förmå man mot modell urskilja öppna, halvtäckta samt heltäckta; grund-, alikvot- samt mixturstämmor; principal-, gedackt-, flöjt- samt stråkstämmor; enkel- samt överblåsande stämmor. (Respektive indelningsgrunder korsar varandra.)

Bland rörverken kunna man urskilja framförallt "hellånga" alternativt koniska (av trumpettyp), "halvlånga" alternativt cylindriska (av krumhornstyp), samt dem tillsammans med förkortad artikel (regaler); dessutom den ovanliga typen genomslående rörverk, såsom inom princip existerar enstaka (vanligtvis) kraftigare byggd harmoniumstämma.

Principalstämmor

[redigera | redigera wikitext]

Principalen existerar orgelns huvudstämma samt tillhör labialstämmorna. Dess mensur existerar varken trång alternativt nära, vilket ger enstaka bärande ton tillsammans måttligt övertonsrik klang. Principalstämmorna försöker ej imitera andra instrument utan dess klang existerar bestämd samt utmärkande på grund av just orgeln.

I en verk tillsammans flera grundstämmor från principaltyp kallas inom regel enbart den lägst klingande stämman på grund av principal.

Typer av orglar

Stämmorna tillsammans högre fottal betecknas istället oktava. inom en manualverk förmå ett vanlig disposition existera Principal 8', Oktava 4' samt Oktava 2' alternativt Principal 4' samt Oktava 2'. inom en pedalverk är kapabel dispositionen vid identisk sätt artikel Principal 16', Oktava 8' osv.

Undantag finns; då detta förekommer ett principalstämma inom 16-fotsläge inom en manualverk kunna ibland såväl 16'-stämman liksom 8'-stämman betecknas likt Principal.

Piporglar

titta exempelvis orgeln inom Ryssby kyrka.

Flöjtstämmor

[redigera | redigera wikitext]

Flöjtstämmor existerar labialstämmor tillsammans ett inom regel vidare mensur, vilket ger enstaka rundare samt mer övertonsfattig klang likt förmå associeras mot flöjtinstrument. Piporna förmå artikel såväl öppna likt täckta samt artikel tillverkade från virke alternativt metall.

• Gedackt, ett heltäckt stämma.
• Rörflöjt, ett halvtäckt stämma tillsammans en lodrätt rör inom täcklocket.
• Spetsflöjt, enstaka öppen stämma vilket smalnar från inom toppen.
• Flûte harmonique, ett öppen överblåsande stämma.
• Borduna
• Nachthorn

Stråkstämmor

[redigera | redigera wikitext]

Stråkstämmor existerar cylindriska öppna labialstämmor tillsammans med smala viddmensurer såsom ger enstaka många övertonsrik klang.

beneath 1700-talet blev stråkstämmor vanligare samt dem romantiska orgelbyggarna fokuserade mer vid för att omfatta stråkstämmor inom deras dispositioner.

Orgel (piporgel för att särskilja från andra orgelinstrument) är ett blåsinstrument med pipor ordnade i stämmor och med mekanisk lufttillförsel, spelat från en eller flera klaviaturer och således även ett tangentinstrument

• Violinprincipal
• Fugara
• Salicional
• Gamba
• Violin
• Eolin
• Dolce
• Spetsgamba

Blandstämmor

[redigera | redigera wikitext]

Blandstämmor kallas samtliga dem stämmor såsom existerar flerkoriga, dvs var stämman besitter flera klingande pipor på grund av varenda tangent.

Piporna är kapabel existera från såväl principal- vilket flöjttyp.

• Mixtur, orgelns vanligast förekommande flerkoriga orgelstämma.
• Kornett, oftast tillsammans med stavning Cornett alternativt Cornet existerar ett tre- mot femkorig stämma, vari ingår oktav-, kvint- samt tersstämda labialpipor. Cornett kunna även artikel enstaka enkorig tungstämma, ibland kallad Singend Cornet.
• Sesquialtera, ett inom regel tvåkorig stämma tillsammans med pipor inom ters- samt kvintläge.
• Scharf
• Cymbel

Tonhöjd samt fottal

[redigera | redigera wikitext]

En orgelstämmas tonhöjd anges från dess fottal, vilket visar vid längden hos den lägsta pipan inom ett öppen stämma från motsvarande tonhöjd.

Piporgeln består av en uppsättning pipor som är grupperade i olika register och kopplade till klaviaturer och pedalbord

Sålunda äger ett öppen åttafotsstämma, mot modell Principal 8′, vilket sin lägsta ton C inom stora oktaven (64 hertz) enstaka pipa såsom existerar åtta tramp utdragen. ett fyrafotsstämma besitter hälften därför långa pipor samt klingar enstaka oktav högre, enstaka tvåfots ytterligare ett oktav längre upp. Den öppna tvåfotsstämmans lägsta pipa existerar alltså 2 tramp utdragen samt ljuder ettstrukna c.

flera mindre orglar äger även ett Subbas 16′, vanligen inom pedalen.

Piporglar är de mest traditionella och har funnits sedan medeltiden

Den klingar sålunda ett oktav lägre än åttafotsstämman (från kontra-C). eftersom denna stämma existerar övertäckt (varje pipa existerar upptill övertäckt tillsammans en lock) blir dess längsta pipa ändå inom verkligheten bara åtta tramp utdragen. dem täckta stämmorna ljuder nämligen såsom enstaka öppen stämma från dess dubbla fottal samt längd. ej heller på grund av rörstämmorna sammanträffar uppsatsens längd inom tramp tillsammans med tonhöjden.

Stora orglar är kapabel äga 32-fotsstämmor.

Den vanligaste typen av orgel är den piporgel som används i kyrkor, konserthus och andra stora platser

Öppna stämmor inom detta tonläge existerar ovanliga, eftersom dem största piporna måste göras nästan tio meter långa. Några orglar besitter mot samt tillsammans 64-fotsstämmor.

Ibland används kvintalikvoter till för att förstärka undertoner samt simulera pipor från högre fottal. Exempelvis kunna ett pipa likt ljuder kontra-C, lägsta tonen inom ett 16-fotsstämma, tillsammans tillsammans sin kvint kontra-G leda till inom svängningar likt förmå uppfattas likt subkontra-C (lägsta tonen inom ett 32-fotsstämma).

Kvintalikvoter likt Qvinta 12' förekommer därför inom pedalverken hos vissa orglar, likt alternativ mot självständiga 32-fotsstämmor.

En massiv orgel tillsammans med pedalklaviaturomfång ifrån stora C mot ettstrukna f samt manualklaviaturomfång ifrån stora C mot trestrukna a, når alltså tillsammans med 32-fotsstämmans lägsta ton subkontra-C (16 hertz), medan 1-fotsstämmans högsta ton blir sexstrukna a.

Handhavande samt stämning

[redigera | redigera wikitext]

Labialstämmor existerar känsliga till förändringar inom luftegenskaper, samt framförallt temperatur, då pipornas tonhöjd påverkas. eftersom tungstämmor existerar mindre känsliga medför detta för att dem olika stämtyperna ej stämmer ihop nära modifierad temperatur.

Rättelse sker genom för att stämma tungstämmorna; dessa existerar många färre inom antal samt även enklare för att stämma.

Det finns tre huvudsakliga typer: piporglar, elektriska orglar och digitala orglar

mot ett organists dagligt liv hör för att stämma rörverket inom orgeln någon gång per sju dagar alternativt oftare, medan på grund av för att stämma labialstämmorna ett orgelbyggare mer sporadiskt anlitas.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Hellsten, Hans: Instrumentens drottning.

  Natur samt traditioner, huvudstaden, 2002. ISBN 91-27-09354-9