Vilka djur var först på jorden
Livets uppkomst
| Den på denna plats artikeln äger källhänvisningar, dock eftersom detta saknas fotnoter existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något vilken övning såsom existerar hämtad fanns. (2012-01) Hjälp gärna mot tillsammans för att redigera artikeln, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. |
Livets uppkomst alternativt livets ursprung (abiogenesis) existerar, inom naturvetenskapen, enstaka frågeställning liksom försöker ge svar vid hur existensen vid jorden uppstod relativt kreditkort tidsperiod efter planetens bildande till 4,54 miljarder tid sedan.
dem äldsta kända spåren från liv existerar 3,7 miljarder kalenderår gamla. dem upptäcktes 2013 då den heterogent kornformiga kristallstrukturen från grafit inom metasedimentära stenar vid Grönland tolkades liksom förorsakad från trycksättning från strukturellt heterogena organiska föreningar beneath metamorfos.
Här beskrivs varje tidsperiod som "Evolutionsnytt" med rubrikerna Stora steg, Hur och varför, Då och nu, Visste du att samt DjurlivetDetta indikerar inom sin tur för att liv kunna äga flödat inom havet nära den tiden.[1]
Trots frågans stora innebörd inom biologi samt tänkesätt görs bara glesa samt sporadiska framsteg vid området. ingen enskild förklaringsmodell till hur existensen uppstod existerar allmänt vedertagen. dem flesta teorier försöker kasta ljus ovan dem förhållanden vid jorden likt existensen uppstod beneath, dock ämnet inkluderar även teorier samt hypoteser angående enstaka möjlig utomjordiskevolution beneath dem 13,8 miljarder tid såsom gått sedan big bang.
Aktuella förklaringsmodeller
[redigera | redigera wikitext]De flesta förklaringsmodeller likt finns utgår ifrån enstaka rad upptäckter kring livets molekylära samt cellulära ursprung, likt denna plats räknas upp ungefär inom den ordning dem presenterades:
- Gynnsamma förhållanden leder mot för att små, enkla molekyler, således kallade monomerer, såsom mot modell enskilda aminosyror bildas.
Detta demonstrerades inledande gången från Stanley Miller samt Harold Clayton Urey inom detta sålunda kallade Miller-Urey-experimentet 1953.
- Fosfolipider förmå, angående dem existerar tillräckligt långa, spontant forma dubbla lipidlager, enstaka elementär komponent från cellmembran.
- Polymerisation från nukleotider mot slumpmässiga RNA-molekyler kunna, i enlighet med hypotesen ifall RNA-världen, äga resulterat inom självreproducerande ribozymer (RNA-enzym).
- Selektionstryck liksom gynnade katalytisk effektivitet samt diversitet hos ribozymerna, resulterade inom ribozym liksom kunde katalysera distribution från aminosyror alternativt små peptider.
Oligopeptider kunna forma komplex tillsammans RNA, vilket förmå producera förbättrad katalysatorer. vid detta sätt kom den inledande ribosomen mot, samt proteinsyntes kunde ske inom större skala.
- Proteiner existerar avsevärt mer verksamma katalysatorer än ribozymer, samt därför blev protein den ledande biologiska polymeren medan nukleinsyrorna RNA samt DNA främst existerar på grund av syften såsom besitter tillsammans med genomet för att göra.
Frågan ifall dem viktigaste biomolekylernas ursprung existerar ej fullständigt klarlagd, dock frågan existerar ändå mindre kontroversiell än den ifall vilken ordning samt innebörd ovan nämnda steg 2 samt 3 äger.
dem primär ämnen såsom existensen utgått ifrån existerar metan (CH4) samt dem oorganiska ämnenaammoniak (NH3), dricksvatten (H2O), vätesulfid (H2S), koldioxid (CO2) samt fosfat (PO43-). ingen besitter ännu, kalenderår 2006, lyckats framställa ett konstgjord "urcell" tillsammans med dem attribut vilket existerar typiska på grund av biologiska celler ifrån dessa ämnen.
detta finns olika modeller, dock utan konkreta experimentella konsekvens förblir dem spekulationer. vetenskapsman vilket exempelvis Jack Szostak nära Harvard fortsätter dock försöken för att producera ett konstgjord urcell till för att illuminera livets ursprung. andra vetenskapsman förordar istället den motsatta vägen. Craig Venter nära The Institute for Genomic Research (TIGR) använder skräddarsydda celler tillsammans med allt färre gener på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något vilka liksom existerar dem nödvändiga förutsättningarna på grund av liv.
Fysiker John Desmond Bernal benämnde denna process biopoes, samt beskrev flera tydliga stadier beneath livets uppkomst:
- Uppkomsten från biologiska monomerer
- Uppkomsten från polymerer
- Evolution från molekyler mot celler
Bernal menade för att den darwinistiska evolutionen kunna äga inletts redan beneath detta inledande alternativt andra stadiet.
Uppkomsten från organiska molekyler
[redigera | redigera wikitext]Miller
[redigera | redigera wikitext]Millerexperimenten (inklusive detta ursprungliga 1953) simulerade dem förhållanden vilket antogs råda då jorden bildades utifrån detta ämne vilket omgav solen.
I experimentet använde man ett blandning från gaser tillsammans nedsänkt redoxpotential: metan, ammoniak samt väte.
Vilken sammansättning den unga jordens atmosfär ägde existerar dock ännu omdiskuterat samt olika sammansättning från gaser ger helt olika effekt. Tidigare äger man mot modell antagit för att syre fanns närvarande inom den prebiotiska atmosfären (atmosfären innan detta fanns liv vid jorden) vilket ägde förhindrat bildandet från organiska molekyler.
Idag tror man ej längre för att sålunda fanns fallet.
Experimentet visade för att några från dem maximalt primär organiska monomererna (som aminosyror) vilket utgör livets polymeriska grundstenar faktiskt är kapabel uppstå spontant. Dessa enkla organiska molekyler liknar förstås ej alls ett fullt funktionell samt självreproducerande livstyp, dock inom ett miljö utan livsformer förmå dem äga utgjort basen till den kemiska evolutionen[förtydliga] (enligt teorin angående ursoppan).
Under vilka förhållanden komplexa polymerer spontant uppstått ur abiotiskt genererade monomerer förblir enstaka kvistig fråga. inom Miller-Urey-experimentet uppstod, förutom dem nödvändiga organiska monomererna, även höga koncentrationer från ämnen vilket skulle förhindrat bildandet från polymerer. likt Brooks samt Straw påpekade 1973 finns heller inga geologiska spår från den ursoppa vilket teorin förutsätter:
- Om den primitiva ursoppan någonsin existerat borde oss, någonstans vid den denna plats planeten, äga hittat antingen massiva förekomster från sediment vilket innehåller enorma mängder olika kvävehaltiga organiska föreningar, syror, puriner, pyrimidiner etc, alternativt därför borde oss, inom metamorfa sediment, hitta enorma mängder kvävehaltigt koks.
inom själva verket äger inget sådant ämne hittats någonstans vid jorden.
Bland andra förklaringar mot förekomsten från komplexa molekyler besitter föreslagits en utomjordiskt stellärt alternativt interstellärt ursprung.
Kunskapen om djur och växter som funnits på jorden före människan kommer från fossilGenom spektralanalys vet man för att organiska molekyler finns inom kometer samt meteoriter. 2004 hittades spår från polycykliska aromatiska kolväten (eller PAH ifrån engelskans term) inom enstaka nebulosa. Detta existerar den dittills maximalt komplexa molekyl såsom hittats inom rymden. vid bas från detta äger man föreslagit för att ett RNA-värld bör äga föregåtts från ett PAH-värld.
Teorins största kamp existerar troligen för att förklara hur relativt enkla organiska byggstenar polymeriserats mot dem mer komplexa strukturer vilket kunnat forma den inledande cellen. inom enstaka vattenrik omgivning skulle oligomerer samt polymerer tendera mot för att delas upp inom monomerer genom hydrolys, snarare än för att monomerer skulle tendera för att kondenseras mot polymerer.
inom Millers olika experiment producerades dessutom flera substanser likt skulle äga reagerat tillsammans aminosyrorna samt därmed gjort slut vid peptidkedjan.
Eigen
[redigera | redigera wikitext]I start från 1970-talet gjordes stora framsteg inom forskningen kring livets uppkomst från enstaka samling vetenskapsman kring Manfred Eigen nära högsta Planck-institutet.
Forskargruppen undersökte övergångsstadierna mellan "ursoppans" molekylära kaos samt enstaka självreproducerande hypercykel, en enkelt makromolekulärt struktur. inom ett hypercykel producerar någon struktur från ämne likt små frukter från växter data - kanske RNA - en enzym såsom fungerar vilket katalysator till bildningen från andra liknande struktur. Detta sker inom flera steg, samt den sista reaktionens vara underlättar bildandet från detta inledande informationssystemet.
vid sålunda sätt skulle detta behärska bildas kvasiarter, likt genom naturligt urval startar ett slags darwinistisk evolution. Upptäckten för att RNA beneath vissa omständigheter kunna forma ribozymer, enheter tillsammans med enzymatisk handling, innebar för att teorin angående hypercykler vann terräng.
Wächtershäuser
[redigera | redigera wikitext]Ytterligare en framsteg kom beneath 1980-talet tillsammans Günter Wächtershäusers teori ifall den således kallade "järnsvavel-världen".
inom sin modell lade denne fram axiomet för att ett evolution från biokemiska reaktionsvägar plats nödvändiga på grund av för att evolutionen skulle leda till inom liv. Dessutom presenterade denne en sammanhängande struktur till hur dagens biokemi skulle behärska härledas ur dem maximalt ursprungliga kemiska reaktionerna. Systemet erbjöd alternativa förklaringar mot syntetiseringen från organiska byggstenar ur enkla gasföreningar.
Till skillnad ifrån dem klassiska Miller-experimenten, liksom plats beroende från simulerade blixtar alternativt UV-strålning liksom yttre energikälla, ägde Wächterhäusers struktur ett inbyggd energikälla inom struktur från järnsulfider, inom realiteten pyrit, samt andra mineral. då dessa metallsulfider genomgår redoxreaktioner frigörs energi vilket kunna användas ej bara nära syntes från organiska molekyler, utan även på grund av för att forma oligomerer, stora molekyler från enstaka viss bestämd struktur samt storlek, samt polymerer.
Man besitter därför föreslagit för att en sådant Wächtershäuser-system skulle behärska utvecklas mot autokatalytiska mängder från själv-reproducerande, metabolt aktiva enheter vilket skapat biokemiska reaktioner samt reaktionsvägar. Detta struktur skulle äga föregått dem livsformer vilket oss känner mot idag.
De experiment vilket gjorts producerade ett relativt begränsad mängd dipeptider (0.4–12,4%) samt enstaka ännu mindre mängd tripeptider (0,003%).
Forskarna noterade för att "under förhållanden liknande dessa hydrolyserades dipeptider snabbt". dem bildade molekylerna skulle därför behärska erhålla ett många begränsad livslängd, vilket existerar en bekymmer på grund av modellen liksom sådan. andra kritiker äger påpekat för att experimentet ej inkluderade organiska molekyler likt kunnat ändra vilka reaktioner såsom skulle ske, alternativt förhindrat för att molekylkedjor förlängdes.
(Huber and Wächtershäuser, 1998)
Black smokers
[redigera | redigera wikitext]Med järnsvavel-världen liksom utgångspunkt föreslog William Martin samt Michael Russell 2002 för att existensen utvecklats ifrån hetvattenkällor nära spridningszoner vid botten av havet, således kallade "black smokers". Väggarna inom dem mikroskopiska grottor likt finns inom dessa källor existerar täckta från tunna lager metallsulfid, vilket skulle åtgärda flera kritiska punkter inom detta ursprungliga Wächtershäuser-systemet.
I dem mikroskopiska grottorna skulle större koncentrationer från nyligen syntetiserade molekyler behärska uppnås, vilket skulle öka chansen för att oligomerer bildades. eftersom ett "black smoker" besitter ett temperaturgradient, var man är kapabel hitta områden tillsammans olika temperaturer inom en vitt spann, förmå varenda reaktion ske nära den temperatur liksom existerar optimal på grund av reaktionen.
Monomerer, dem små byggstenarna, kunna då syntetiseras var detta existerar varmare samt oligomerer bestående från flera små byggstenar var detta existerar kallare. Genom flödet från dricksvatten värmt från jordens inre erhålls enstaka ständig källa mot byggnadsmaterial samt energi, inom form eller gestalt från nyligt utfällda metalsulfider.
Modellen innehåller även förutsättningarna till för att samtliga dem föreslagna stegen inom den cellulära evolutionen bör äga ägt utrymme inom ett enda lokalitet (prebiotisk kemi, syntes från monomerer samt oligomerer, syntes från peptider samt proteiner, RNA-världen, sammanställningen från ribonukleoprotein (RNA+protein) samt DNA-världen).
Därmed är kapabel stadierna äga skett delvis sidled, samt utbyte ske mellan varenda olika utvecklingsstadium. Därmed behövs ej något cellmembran, samt ej heller någon syntes från dem fettartade ämnen, lipider, liksom bygger upp cellmembranet, förrän inom princip varenda cellens basala biokemiska reaktioner finns färdigutvecklade.
Modellen placerar hellre den sista gemensamma anfadern mot varenda organismer inom ett black smoker, snarare än för att anta för att enstaka sådan fanns fritt levande.
detta sista evolutionära steget skulle då existera syntesen från detta lipidmembran likt tillät organismerna för att lämna varmvattenkällorna samt påbörja en oberoende liv. Teorin postulerar för att cellmembranet tillkommit sent inom evolutionen, samt detta stämmer tillsammans med detta faktum för att arkebakteriers cellmembran existerar uppbyggda från helt olika typer från lipider än varenda andra organismers, trots för att deras cellfysiologi inom övrigt existerar många likt övriga livsformers.
Homokiralitet
[redigera | redigera wikitext]En kritisk samt ännu olöst fråga vilket gäller den kemiska evolutionen existerar uppkomsten från homokiralitet, detta önskar yttra detta faktum för att samtliga monomerer besitter identisk asymmetriska spegelegenskaper - aminosyror sägs artikel "vänsterhänta" (L-form) medan sockermolekylerna hos nukleinsyror sägs existera "högerhänta".
Undantag ifrån denna regel finns enbart hos bakterier, såsom äger högervridna aminosyror (D-form). Homokiralitet besitter massiv innebörd på grund av bildandet från funktionella ribozymer (och troligen även proteiner). troligen låter sig homokiralitet lättast förklaras från slumpmässig, första asymmetri följt från gemensam härstamning.
En undersökning inom Purdue inom Indiana 2003 antydde för att aminosyran serin förmå existera den främsta orsaken mot homokiralitet hos organiska molekyler.
Serin bildar särskilt starka bindningar tillsammans med aminosyror tillsammans identisk kiralitet vilket leder mot grupper angående åtta antingen vänsterhänta alternativt högerhänta molekyler. Denna egenskap står inom kontrast mot andra aminosyrors förmåga för att forma svaga bindningar tillsammans aminosyror tillsammans motsatt kiralitet.
Även ifall mysteriet kring dem vänsterhänta serinernas dominans ännu existerar olöst ger studien ett antydan mot en svar vid frågan angående hur organiska molekyler tillsammans med enstaka viss kiralitet förmå upprätthålla sin ledande ställning då väl enstaka asymmetri etablerats.
Från organiska molekyler mot dem inledande cellerna
[redigera | redigera wikitext]Frågan hur den inledande cellen bildades ifrån enkla organiska molekyler förblir inom princip obesvarad, dock detta finns flera hypoteser.
enstaka sektion från dessa utgår ifrån för att nukleinsyra uppkommit tidigt - "generna först" - medan andra utgår ifrån för att dem biokemiska reaktionerna samt reaktionsvägarna kommit ursprunglig, "metabolismen först". vid senare period äger detta kommit fram hybridmodeller såsom kombinerar bitar från bägge varianterna.
"Generna först"
[redigera | redigera wikitext]Hypotesen ifall RNA-världen innebär för att små korta RNA-molekyler vilket bildats spontant, även bör äga haft förmågan för att katalysera sin personlig fortsatta replikation.
detta existerar svårt för att värdera hur sannolik spontan bildning från RNA existerar, dock detta äger lagts fram flera olika teorier angående hur detta kunna äga gått mot. Tidiga former från cellmembran är kapabel äga bildats spontant ur därför kallade proteinoider, protein-liknande molekyler likt bildas då aminosyror upphettas. då proteinoider förekommer inom korrekt koncentration bildar dem mikrosfärer inom vattenlösning, vilket beter sig ungefär såsom membraninneslutningar.
Bland andra möjligheter finns struktur från kemiska reaktioner såsom sker inom substrat från lera, alternativt vid ytan från pyritrika stenar. Bland faktorer likt stödjer teorin ifall RNA-världen finns bland annat RNA:s förmåga för att replikera; stjärna Spiegelman lyckade 1977 producera RNA-kedjor såsom kunde replikera[källa behövs], likt fanns därför korta såsom ungefär 50 nukleotider.
Dessutom finns bilder och fakta om några av djuren som levde på jorden under de olika periodernaRNA förmå lagra resultat samt egen katalysera reaktioner. inom dagens organismer besitter den flera olika viktiga roller, vilket mellansteg inom formulering samt underhåll från genetisk kunskap. för att molekylen, alternativt åtminstone dess beståndsdelar, sålunda enkel förmå bildas beneath dem förhållanden likt man tror existerar ungefär dem såsom rådde vid detta unga jordklotet talar även till teorin ifall RNA-världen.
Det finns dock flera bekymmer såsom behöver lösning på grund av för att RNA-hypotesen helt bör hänga ihop. dem största problemen tillsammans hypotesen existerar för att RNA existerar instabilt då detta exponeras på grund av ultraviolett strålning, hur nukleotiderna kunde aktiveras samt bindas, bristen vid löst fosfat, såsom behövs mot nukleotidkedjans ryggrad, samt för att kvävebasen cytosin existerar instabil samt enkel genomgår hydrolys.
Nyliga experiment antyder dessutom för att dem ursprungliga uppskattningarna från hur stora RNA-molekyler likt skulle krävas på grund av för att den skulle behärska replikera sig egen troligen fanns grova underskattningar. Modernare varianter från teorin ifall RNA-världen föreslår för att enstaka molekyl vilket existerar enklare än RNA fanns kapabel mot replikation vid personlig grabb, samt för att denna replikerande planet sedan övergick mot ett RNA-värld.
inom dagsläget besitter dem olika teorierna ej tillräckligt många tillsammans med bevis liksom stödjer dem. flera från dem kunna visserligen simuleras samt testas inom en laboratorium, dock avsaknaden från opåverkade sedimentära bergarter ifrån jordens tidiga bakgrund medför erhålla möjligheter för att testa hypotesen angående RNA-världen vid en tillförlitligt sätt.
Se även
"Metabolism först"
[redigera | redigera wikitext]Åtskilliga modeller avfärdar chansen för att ett "naken gen" bör äga lyckats replikera sig, samt ställer istället upp såsom postulat för att någon struktur från primitiv metabolism måste äga skapat den miljö var RNA senare kunde replikeras.
Denna ståndpunkt framfördes inledande gången, redan innan DNA upptäcktes, då Alexandr Oparin tid 1924 introducerade idén angående primitiva, självförökande vesiklar, små faller i små droppar alternativt blåsor omgivna från någon form eller gestalt från membranliknande skiljevägg.
inom senare varianter vid teorin, ifrån 1980- samt 90-talen, finns Günter Wächtershäusers teori ifall järnsvavel-världen samt Christian dem Duves modeller, likt utgick ifrån attribut hos tioestrar (kemiska föreningar såsom bildas då svavel binds mot enstaka acylgrupp). Bland dem mer teoretiska samt abstrakta argument på grund av teorin "metabolism först" finns ett matematisk modell gjord från Freeman Dyson inom start från 1980-talet, samt Stuart Kaufmans idéer angående autokatalytiska mängder senare beneath decenniet.
Tanken för att enstaka "sluten" metabol tvåhjulig, såsom den reducerandecitronsyracykel likt Wächtershäuser föreslagit, skulle uppstå spontant saknar ännu experimentellt stöd. Leslie Orgel, ett från dem inflytelserik gestalterna beneath dem senaste decenniernas undersökning angående livets uppkomst, besitter även krasst konstaterat för att detta ej finns någon anledning för att förmoda för att liknande flerstegscykler bör generera sig egen vid ytan från järnsulfid/järndisulfid alternativt någon ytterligare mineral.
Livets uppkomst eller livets ursprung (abiogenesis) är, inom naturvetenskapen, en frågeställning som försöker ge svar på hur livet på jorden uppstod relativt kort tid efter planetens bildande för 4,54 miljarder år sedandetta existerar möjligt för att någon ytterligare form eller gestalt från metabol reaktionsväg kunna äga använts då existensen började. detta finns fyra kända sätt varmed koldioxid fixeras vid naturligt sätt, samt ett "öppen" acetylkoenzym A-reaktionsväg, existerar ännu mer förenlig tillsammans idén ifall självorganisering vid ett yta från metallsulfid. Nyckelenzymet inom denna reaktionsväg, kolmonoxiddehydrogenas/acetyl-CoA-syntas, äger blandade nickel-järn-svavel-anhopningar nära reaktionsytan samt katalyserar bildandet från actyl-CoA, likt förmå betraktas såsom ett modern struktur från acetyl-tiol, inom en enda steg.
Bubbelteorin
[redigera | redigera wikitext]Vågor såsom bryts mot enstaka kust bildar en schum liksom består från bubblor samt luftström såsom sveper ovan en ocean tenderar för att driva objekt inom vattnet mot nation. vid identisk sätt förmå organiska molekyler äga koncentrerats längs tillsammans kusterna tillsammans den skillnaden för att bubblorna inom detta vita skummet vid havet främst består från dricksvatten samt enkel spricker medan vattenavvisande bubblor existerar betydligt stabilare.
Den högre temperaturen nära grunda kustområden kunna genom avdunstning även äga bidragit mot för att öka koncentrationen från dem organiska materialet.
Man tror för att fosfolipid bör äga förekommit rikligt inom dem prebiotiska haven. eftersom fosfolipider äger en hydrofilt skalle samt enstaka hydrofob svans tenderar dem för att spontant forma lipidmembran inom vätska.
ett bubbla likt består från en lipidmonolager förmå bara innehålla olja, ej vattenlösliga organiska molekyler. en lipidbilager är kapabel dock rymma en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt fanns troligen enstaka betydelsefull föregångare mot dem moderna cellmembranen. Närvaron från en protein såsom gör starkare värdbubblans integritet skulle ytterligare förstärka bubblans ställning inom detta naturliga urvalet.
ett inledande, primitiv form eller gestalt från reproduktion kunna äga skett genom för att sådana bubblor spruckit samt dess innanmäte spridits inom detta omgivande mediet. inom sin litteratur The Cell: Evolution of the First Organism menar namn Panno för att detta bör existera start vid den tillväxt liksom ledde mot prokaryoter, eukaryoter samt flercelliga organismer.
På identisk vis bör bubblor kallade mikrosfärer, bildade enbart från proteinlika molekyler, bildas spontant beneath korrekt omständigheter. Dessa mikrosfärer existerar dock inga goda kandidater mot dem moderna cellmembranen eftersom dessa främst består från lipidföreningar snarare än föreningar från aminosyror.
Andra förklaringsmodeller
[redigera | redigera wikitext]Autokatalys
[redigera | redigera wikitext]Den brittiskeetologenRichard Dawkins äger inom sin läsning The Ancestor's Tale2004 beskrivit autokatalys såsom ett möjlig förklaring mot abiogenes, detta önskar yttra hur existensen uppstod ur abiotiskt ämne.
inom sin litteratur nämner denne en experiment utfört från Julius Rebek samt hans kollegor nära Scripps Research Institute inom Kalifornien.
I experimentet kombinerade dem aminoadenosin samt pentafluorofenyl tillsammans med autokatalysatorn aminoadenosintriacidester (AATE, amino adenosine triacid ester). en från dem experimentella systemen innehöll varianter från AATE liksom katalyserade syntes från sig självt.
Genom för att dem olika varianterna från AATE kom för att tävla angående reagensen, därför sker ett tävlan mellan dem olika varianterna angående vilken variant likt beneath dem givna betingelserna existerar den maximalt verksamma autokatalysatorn. eftersom produkten från plats samt ett från reaktionerna existerar identisk tillsammans med detta ursprungliga ämnet, därför är kapabel resultaten tolkas likt för att detta maximalt "framgångsrika" ämnet, detta önskar yttra detta såsom lyckades duplicera sig självt inom störst mängd, äger vidarebefordrat sina attribut mot enstaka "avkomma".
Därmed är kapabel paralleller dras ifrån autokatalysreaktioner mot principen ifall naturligt urval, fastväl inom ett många rudimentär form eller gestalt.
Lerteorin
[redigera | redigera wikitext]Graham Caims-Smith nära University of Glasgow framförde 1985 ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något likt baserar sig vid lera samt likt antagits från en fåtal vetenskapsman (bland annat Richard Dawkins) liksom ett rimlig förklaringsmodell.
i enlighet med teorin bör komplexa organiska molekyler uppstått ifrån enstaka förutvarande icke-organisk plattform bestående från silikatkristaller inom någon svar.
Komplexiteten hos dem inblandade molekylerna bör äga uppstått liksom ett utfall från en selektionstryck vid olika typer från lerkristaller. Detta selektionstryck bör sedan äga exapterats mot för att premiera enstaka tillväxt från organiska molekyler helt oberoende från den ursprungliga yta eller program.
Vilka djur dominerade livet på land för 200 miljoner år sedan? När dog dinosaurierna ut? Hur tror man att det gick till? Vilken sorts djur tjänade mest på att dinosaurierna försvann och tog deras plats på jorden?Även ifall Caims-Smith envetet kritiserar andra teorier såsom omger frågan ifall livets uppkomst tillåter denne för att även hans teori - såsom sammanfattats likt "livet sprunget ur enstaka klippa" - äger sina tillkortakommanden.
Peggy Rigou nära Institut National dem la Recherche Agronomique (INRA) inom Jouy-en-Josas rapporterade inom den amerikanska, veckobaserade tidskriften Science News 2006 för att prioner förmå binda nära lerpartiklar till för att sedan migrera försvunnen ifrån dessa då leran blir negativt laddad.
Även angående frågan angående livets ursprung ej nämns inom rapporten, förmå rapporten ses vilket för att prioner existerar enstaka möjlig väg mot dem inledande reproducerande molekylerna.
Golds teori
[redigera | redigera wikitext]Upptäckten från nanober alternativt nanobakterier (omkring tio gånger mindre än bakterier dock innehåller DNA) inom en stor naturlig upphöjning av jordens yta fick Thomas Gold för att beneath 1990-talet lägga fram den kontroversiella teorin för att existensen ej utvecklades vid jordens yta utan flera kilometer nedanför.
Man vet idag för att mikrober existerar ända ned mot fem kilometer beneath jordens yta inom form eller gestalt från arkéer likt tros äga utvecklats antingen innan alternativt samtidigt liksom eubakterierna såsom lever uppe vid jordens yta (bland annat inom haven).
Om mikrobiologiskt liv skulle upptäckas djupt beneath ytan vid någon ytterligare planet inom vårt solsystem skulle detta stärka teorin.
Gold egen äger påpekat för att en stilla sipprande näringsflöde ifrån jordens djup skulle premiera överlevnad eftersom ett pöl från organiskt ämne skulle utföra för att ett livstyp genast konsumerade upp all att födas samt därmed skulle eliminerade sig egen.
Utomjordiska teorier
[redigera | redigera wikitext]Ett alternativ mot enstaka abiogenes vid jorden existerar hypotesen för att existensen ursprungligen uppstått inom rymden.
Faktum är att de första däggdjuren utvecklades från en population av ryggradsdjur som kallas terapsider (däggdjursliknande reptiler) i slutet av triasperioden och samexisterade med dinosaurier under hela mesozoiska eranEnligt hypotesen bör kometer liksom fallit ned vid detta unga jordklotet äga fört ansenliga mängder komplexa organiska molekyler tillsammans sig. chansen finns därmed för att enstaka primitiv livstyp uppstått redan ute inom rymden innan kometerna träffat jorden. Organiska föreningar existerar relativt vanliga inom rymden, inom synnerhet inom solsystemets yttre var hettan ifrån solen ej fullfölja för att flyktiga ämne dunstar.
Kometer omges från en yttre lager från något mörkt ämne vilket tros likna tjära samt består från komplext organiskt ämne likt man tror bildats från enkla kolföreningar genom reaktioner likt fått sin energi ifrån ultraviolett strålning.
En liknande teori äger framfört hypotesen för att existensen inledningsvis uppstått vid planeten Mars samt för att enstaka asteroid vilket slagit ned var sprängt försvunnen ämne ifrån planeten såsom bör äga transporterats mot jorden.
Ingen från dessa hypoteser går för att bevisa utan för att materialprover vid dessa himlakroppar görs. ingen från dem redogör heller egentligen hur existensen uppstod utan bara föreslår för att detta ej bör äga skett vid jorden. Hypoteserna är kapabel dock sägas artikel från teoretiskt nyfikenhet eftersom dem kraftigt utvidgar antalet miljöer samt platser likt existensen kan äga uppstått inom.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Aristoteles
[redigera | redigera wikitext]För människan äger detta ej alls varit självklart för att existensen haft en ursprung. beneath antiken fanns detta allmänt vedertaget, även hos lärda liksom Aristoteles, för att komplexa organismer uppstod spontant ur abiotiskt ämne.
Man trodde för att loppor samt vuxna möss skapades inom smutsig tvätt samt växte ur högar tillsammans vete; för att larver samt flugor skapades inom ruttnande kött; samt för att växtlöss kom ifrån dagg. Man trodde helt enkelt för att existensen genererades från sig självt, abiogent.
Skapelseberättelser
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: skapelseberättelse
Många religioner innefattar många gamla skapelseberättelser alternativt skapelsemyter angående universums samt livets uppkomst.
Exempelvis inom Gamla Testamentet, liksom existerar helig text inom dem abrahamitiska religionerna, står för att studera inom 1 Mosebok 1: I begynnelsen skapade Gud sky samt mark. ... detta blev natt samt detta blev morgon. detta fanns den andra dagen. ... samt Gud sa ”Jorden skall ge grönska: fröbärande örter samt olika arter från fruktträd tillsammans plantdel inom sin bär skall växa vid jorden.” samt därför uppkom dem inledande livsformerna.
andra livsformer skapades separat vid tredjeplats mot samt tillsammans sjätte skapelsedagen i enlighet med denna allegori.
Kreationism existerar pseudovetenskapliga teorier såsom försöker förena mer alternativt mindre bokstavliga tolkningar från skapelsemyter tillsammans vissa vetenskapliga observationer, dock liksom diskuterar emot gemensamt ursprung, tillsammans med flera etablerade vetenskapliga teorier.
Teistisk evolution existerar teologiska uppfattningar vilket hävdar för att dem klassiska religiösa lärorna ifall för att universum samt existensen äger skapats medvetet, tillsammans en avsikt, existerar fullt förenliga tillsammans med vetenskapligt underbyggda teorier såsom livets uppkomst genom slumpmässiga kemiska processer samt dess fortsatta tillväxt ur en gemensamt ursprung genom evolution.
Redi
[redigera | redigera wikitext]Francesco Redi, såsom kallats renässansens förste vetenskapsman, utförde 1668 en experiment genom vilket denne kunde dra slutsatsen för att maskar samt flugor ej skapas ur ruttnande animalisk föda, utan för att detta behövs för att levande flugor lägger oval form på grund av för att nya flugor bör födas.
denne förkastade därmed föreställningen ifall abiogenes samt myntade satsen omne vivum ex ovo, "allt liv ur ägget".
Pasteur
[redigera | redigera wikitext]Under 1700-talet började allt fler biologer ompröva abiogenes samt inom sina noggranna experiment1862 kunde Louis Pasteur slutgiltigt falsifiera den gamla föreställningen samt konstatera för att en fullständigt sterilt medium måste förbli sterilt samt för att komplexa, levande organismer bara är kapabel skapas från andra komplexa, levande organismer.
Den moderna biologin utgår kvar ifrån Pasteurs princip ifall biogenes.
Darwin
[redigera | redigera wikitext]Även angående Pasteur demonstrerat för att abiogenes ej direkt kunde producera komplexa organismer erbjöd Charles Darwinsevolutionslära ett möjlig förklaring mot hur sådana organismer utvecklats ur enklare former. Darwin presenterade egen inget förslag mot hur evolutionen kommit igång dock ägde idéer angående hur detta kunde äga gått mot.
inom en skrivelse mot namn Dalton Hooker 1871 föreslog denne för att existensen förmå äga inletts inom enstaka "varm små pöl" var detta likt behövdes — ammoniak, ljus, värme, elektricitet, etc — fanns närvarande därför för att ett proteinförening kunde bildas redo för att genomgå ytterligare tillväxt. han påpekade även för att ett sådan tillväxt skulle artikel omöjlig vid jorden idag eftersom den inledande, enkla livsformen genast skulle konkurreras ut från dem livsformer likt redan finns vid jorden.
Abiogena processer måste alltså studeras inom laboratorium.
Oparin
[redigera | redigera wikitext]Det svar Darwin ej ägde kom 1936 då Aleksandr Oparin inom sin The ursprung of Life on Earth visade för att detta fanns syret inom jordens atmosfär tillsammans tillsammans närvaron från sofistikerade livsformer likt förhindrade för att den gnista såsom sätter igång evolutionen återuppstod idag.
Oparin menade för att detta räckte tillsammans med enbart solljus på grund av för att producera enstaka "ursoppa" bestående från organiska molekyler inom ett mer alternativt mindre syrefri atmosfär. Molekylerna förmå sedan forma allt mer komplicerade kombinationer vilket löses upp inom koacervatdroppar, organiskt ämne omgivet från något vattenavvisande ämne.
Oparin menade för att dessa små faller i små droppar "växer" genom för att slå sig samman, "fortplantar" sig genom för att dela vid sig samt alltså besitter ett primitiv form eller gestalt från metabolism såsom var faktorer liksom premierar cellegenskaper överlever vid bekostnad från andra faktorer.
Noter samt referenser
[redigera | redigera wikitext]- Denna produkt plats ursprungligen enstaka översättning från motsvarande talar engelska produkt beneath perioden 20 augusti–16 september 2006.
- Brooks, J; Shaw, G.
(1973). Origins and Development of Living Systems. Academic Press.
Faktaben går att använda oberoende av ett museibesöks. 359. ISBN 0-12-135740-6.
- De Duve, Christian (Jan 1996). Vital Dust: The ursprung and Evolution of Life on Earth. Basic Books. ISBN 0-465-09045-1.
- Horgan, J (1991). "In the beginning". Scientific American 264: 100–109.
- Huber, C. and Wächterhäuser, G., (1998).
- Martin, W. and Russell M.J. (2002). "On the origins of cells: a hypothesis for the evolutionary transitions from abiotic geochemistry to chemoautotrophic prokaryotes, and from prokaryotes to nucleated cells". Philosophical Transactions of the Royal Society: Biological sciences 358: 59-85.
- JW Schopf et al.
(2002). "Laser-Raman imagery of Earth's earliest fossils.". Nature 416: 73-76. PMID 11882894.
- Maynard Smith, John; Szathmary, Eors (16 March 2000). The Origins of Life: From the Birth of Life to the ursprung of Language. Oxford Paperbacks. ISBN 0-19-286209-X.
- Hazen, Robert M. (Dec 2005). Genesis: The Scientific sökande eller uppdrag for Life's Origins.
namn Henry Press. ISBN 0-309-09432-1.
"Peptides bygd activation of amino acids with CO on (Ni,Fe)S surfaces: implications for the ursprung of life". Science 281: 670–672. (Cited on p. 108).