Vad menas med en samhällsstruktur

Samhällsklass (från latinclassis, jämför calare, kalla, sammankalla) existerar en samhällsvetenskapligt samt ideologiskt term vilket används inom exempelvis sociologi samt statsvetenskap.^[1][2] för att dela upp en samhälle inom olika samhällsklasser utefter sociala samt ekonomiska mått existerar vedertaget.^[3] inom land besitter mot modell myndigheter delat in befolkningen inom olika socialgrupper.^[4] ett samhällsklass existerar ett samling människor likt besitter liknande socioekonomiska förutsättningar.^[2] inom marxistisk tankesystem existerar klassamhälle en centralt term, var individens ägande från och/eller effekt ovan produktionsmedel existerar kritisk till indelningen inom arbetarklass samt kapitalister.^[5]

I äldre samhällen plats formella juridiska rättigheter ofta ojämlika mellan olika grupper – vissa yrken kunde artikel förbehållna på grund av adliga, detta kunde existera direkt olagligt på grund av personer ifrån lägre grupper för att bära klädesplagg från finare tyger – dock även inom moderna mer jämlika samhällen kunna klassklyftor ett fåtal konsekvenser till grupper från människor.^[6]

Klassidentitet existerar inom sociologin enstaka subjektiv kategori baserad vid individens personlig perception angående vilken samhällsklass denne uppfattar sig tillhöra.

inom marxistisk teori görs ett åtskillnad mellan objektiv samt subjektiv klass. inom marxistisk teori avser objektiv klass den indelning från människor inom klasser såsom görs utifrån mått såsom kraft, utbildningsnivå, intäkter samt bakgrund. Subjektiv klass definieras i enlighet med marxistisk teori däremot utifrån enstaka persons upplevda klasstillhörighet; denna förmå mot skillnad ifrån den objektiva klassen artikel helt godtycklig.

Exempelvis skulle Carl XVI Gustaf behärska uppleva sig liksom enstaka sektion från ett lägre klass än vad han inom själva verket tillhör. i enlighet med den marxistiska uppdelningen kunna ett individ således objektivt sett tillhöra mot modell överklassen, dock subjektivt anse sig tillhöra arbetarklassen.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

I europeisk tradition syftade begreppet klass ursprungligen vid dem sex avdelningar inom vilka detta romerskafolket fanns indelat vid grundval från vissa politiska samt sociala skiljaktigheter.

Samhällsklass inom marxism

[redigera | redigera wikitext]

Den tyske filosofen Karl Marx menade för att social tillhörighet ej bestäms från levnadsstandarden, utan från vilken roll den enskilde äger inom detta rådande produktionssättet, detta önskar yttra ifall man inom egenskap från arbetsköpare (kapitalist) äger produktionsmedel alternativt ifall man såsom arbetstagare (arbetare) saknar desamma.

Den förra samhällsgruppen ansågs utgöra borgarklassen samt den senare arbetarklassen. Arbetarklassen tvingas i enlighet med Marx sälja sin arbetskraft (genom lönearbete) mot den härskande borgarklassen likt än mer förr inom tiden ensidigt kunde diktera anställnings- samt arbetsvillkoren samt därmed exploateraarbetaren.

Det ger alltså ett sammanhang, en miljö eller en fast bakgrund för handling

Marx skildrade dem olika historiska stadier liksom människan genomgått, utifrån detta sätt vid vilket människorna frambringar samt fördelar detta liksom existerar nödvändigt till livets fortbestånd, tillsammans med andra mening dem ekonomiska förhållandena samt producerandet från förnödenheter, domstol samt produkter. i enlighet med denna definition ägde samhället utvecklats ifrån urkommunism mot antikt slavsamhälle ovan feodala samhällen mot modern kapitalism.

Förändringarna ifrån en etapp mot en annat beror vid utfallet från klasskampen.

Vid enstaka viss tidpunkt växer ett undertryckt klass inom numerär styrka samt välter dem rådande makt- samt produktionsförhållandena. Marx säger, för att all hittillsvarande bakgrund inom huvudsak existerar enstaka bakgrund angående klasskamp.

Ett socialt stånd är en form av social skiktning (fördelning) som innebär att orättvisor mellan grupper av människor finns inskrivna i lagen

Klasskampen existerar liksom nämnts ett från den mänskliga historiens drivkrafter. Klassbegreppet hos Marx existerar ju inom upphöjd grad knutet mot vilket förhållande man besitter mot produktionsmedlen. Därför äger beneath detta kapitalistiska produktionssättets framväxt även ett samhällsstruktur utvecklats var den elementär skiljelinjen går mellan dem vilket måste försörja sig genom för att sälja sin arbetskraft, detta önskar yttra sin arbetstid, alltså lönearbetarna, samt dem liksom äger produktionsmedlen samt köper denna arbetskrafts period utan för att erlägga till läka arbetstiden^{[källa behövs]}, detta önskar yttra borgarklassen.

Denna struktur kännetecknas från för att enstaka ledande klass förtrycker ett underordnad klass samt tillägnar sig mervärdet från detta vilket skapas nära produktionen.

Struktur (samhälle) eller är inom samhällsvetenskapen ett begrepp som syftar på de mönster och system som råder i samhället och som påverkar hur människor beter sig och interagerar med varandra

Dessa klasser existerar beroende från varandra dock relationen dem emellan existerar fylld från motsättningar samt förtryck.

Marx fanns även medveten ifall för att dessa klasser ej existerar enhetliga. inom detta kapitalistiska samhället karakteriseras relationerna mellan människor från tävlan. Upprepade gånger pekade denne vid för att denna inbördes tävlan samt arbetsfördelningen splittrar såväl lönearbetarna likt borgarklassen inom enstaka "oändlig mängd från intressen samt stånd".

Relationerna inom produktionslivet bildar även basen till borgarklassens politiska förtryck från lönearbetarna, likaså till enstaka juridisk ideologisk överstruktur likt bidrar mot för att skydda dem underliggande klassförhållandena.

Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle

Staten existerar en formulering till dem elementär förhållandena inom samhället liksom härleds ifrån produktionslivet. Den politiska makten existerar därför inom huvudsak underordnad den ekonomiska makten samt äger endast enstaka relativ autonomi.

Marxister brukar prata angående nödvändigheten angående klassmedvetenhet, detta önskar yttra förståelsen från sin klasstillhörighet samt sina klassintressen, hos person som arbetar till för att behärska delta inom klasskampen.

Intersektionalitet samt klass

[redigera | redigera wikitext]

Feministisk samt antirasistisk bedömning från traditionell marxistisk teori besitter menat för att alltför snävt fokus vid finansiell ojämlikhet samt kapitalistiska produktionsförhållanden kunna leda till inom enstaka ögonkontakt vid klass vilket riskerar för att utestänga andra grupper än dem såsom passar in inom stereotypa föreställningar ifall arbetaren samt arbetarklassen.

i enlighet med feministiska samt intersektionella teorier förmå klassförhållanden ej begripliggöras helt åtskilt ifrån andra maktordningar såsom kön, ras samt etnicitet.^[7] detta såsom utifrån en håll förmå förstås likt ojämlikhet utifrån klass är kapabel alltså även ses liksom en formulering på grund av maktrelationer utifrån etnicitet alternativt härkomst.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Hallgren, C., Patron-klient-relationer samt motsatta värdesystem inom Kina. 1972.
  Vad menas med samhällsstruktur och ge några exempel som kan sägas ligga i samhällsstrukturen? Inom sociologin rör det sig om mönster och regelbundenhet som vi kan se om vi tittar på samhället

  Ill.

• Journal of contemporary Asia. Vol. 8 (1978), s. 355-373 (Sudama, T., Analysis of classes bygd Mao Tse massiv, 1923-39)
• Kjellberg, Anders (2001) "Klass, etnicitet samt facklig organisering" inom Anna Holmgren (red.) Klassamhället, samt facklig vanmakt Stockholm: LO. ISBN 91-566-1785-2
• Suhonen, Daniel & Therborn, Göran & Weithz, Jesper (red.) (2021) Klass inom landet.

  Ojämlikheten, makten samt politiken inom detta 21:a århundradet. Lund: samling förlag. ISBN 978 91 7924 348 7