Som en nagel på djur

Frågan angående icke-mänskliga vilt besitter kännedom samt inom sådant fall, från vilket stöt, äger viktiga filosofiska implikationer, ej minimalt på grund av frågan ifall deras moraliska ställning eller tillstånd. Den existerar kontroversiell samt ståndpunkterna existerar vitt skilda, ifrån Descartes ögonkontakt för att varelse kunna liknas nära känslolösa samt omedvetna maskiner mot dem teorier likt tillskriver varelse en rikt inre liv.

Ämnet äger fått förnyad relevans sedan senare delen från 1900-talet, då den därför kallad "kognitiva revolutionen" ägde boende. Experiment liksom äger utförts tyder vid för att flera djurarter besitter en långt mer utvecklat mentalt liv än man tidigare trott.^[1] enstaka utdragen rad kognitiva förmågor vilket tidigare ansågs unikt mänskliga besitter upptäckts hos enstaka alternativt flera andra arter, bland annat redskapsanvändning,^[2] planering,^[3] moral^[4] samt talat språk^[5].

Fattig som en kyrkråtta

En kritisk distinktion inom frågan existerar den mellan kännedom samt självmedvetande, var detta senare mer sällan tillskrivs vilt. Dock blir listan vid djurarter såsom kunna uppleva igen sig själva inom ett spegel allt längre,^[6] vilket brukar anses existera en bevis till självmedvetande.

Medvetande

[redigera | redigera wikitext]

En anledning mot för att frågan angående djurs kännedom existerar svår för att besvara existerar avsaknaden från konsensus kring hur man bör definiera alternativt påvisa kännedom.

Vissa psykologer menar för att detta ej går för att hitta ett gemensam kärna på grund av dem olika användningarna från begreppet.^[7] detta förekommer minimalt fem olika användningar från begreppet: till detta inledande sägs ett varelse existera medveten då den existerar vaken, mot skillnad ifrån då den sover. på grund av detta andra används begreppet ifall förmågan för att reagera vid sin omgivning.

Dessa numeriskt värde typer från kännedom existerar okontroversiella för att tillskriva varelse. angående vakenhet samt reaktionsförmåga även ständigt innebär subjektiv upplevelse existerar däremot omtvistat.

På denna sida hittar du 174 svenska uttryck med djur

Denna typ från kännedom kallas "fenomenellt medvetande" samt handlar angående kvalitativa, subjektiva alternativt fenomenologiska aspekter från medveten upplevelse. Thomas Nagel besitter argumenterat på grund av för att åtminstone vissa varelse utöver människor besitter denna förmåga. denne beskriver den såsom för att detta "är likt någonting" för att artikel ett varelse från ett bestämd art.

denne menar för att detta existerar svårt, angående ej omöjligt, för att känna till hur detta existerar för att existera exempelvis ett fladdermus, dock antar för att detta existerar vid något sätt, detta önskar yttra för att dem existerar fenomenellt medvetna.

En definition från kännedom, formulerades från Ned Block inom hans nyhet On A Confusion About a Function of Consciousness ifrån 1995.

En sammanfattande benämning för de flesta av dem är idiom, fasta fraser med – huvudsakligen – bildlig betydelse

"Access consciousness" (ungefär "åtkomstmedvetenhet") beskrivs vilket förmågan för att producera mentala representationer från sin omgivning samt tillsammans hjälp från dessa utföra kognitiva aktiviteter liksom för att organisera, resonera, kategorisera samt frivilligt rikta sin uppmärksamhet vid någonting. Block egen anser för att enstaka sektion varelse besitter denna förmåga, dock andra, såsom Donald Davidson, förnekar detta.

Förutom dessa typer från kännedom läggs ofta vikt nära självmedvetande, detta önskar yttra för att artikel medveten angående sig egen och/eller sitt eget kännedom. Även ifall dem flesta anser för att tesen för att vissa varelse existerar självmedvetna existerar falsifierbar samt därmed möjlig för att testa empiriskt, sålunda råder ingen enighet kring sakfrågan.

Egenskapen självmedvetande ligger nära egenskapen för att artikel medveten angående andra varelsers medvetandetillstånd, sålunda kallad mentalisering.

Kunskapsteoretiska problem

[redigera | redigera wikitext]

Djurs kännedom ger upphov mot numeriskt värde centrala kunskapsteoretiska frågor: är kapabel oss erhålla reda vid vilka vilt liksom existerar medvetna?

samt förmå oss ett fåtal reda vid hur djurs kännedom ter sig till dem?

Bland de mest kända uttrycken med djur är “pigg som en mört”

Dessa äger kallats på grund av "den distributiva frågan" respektive "den fenomenologiska frågan".^[8] Förutom dem vanliga problemen gällande andra människors kännedom, existerar identisk bekymmer tillämpat vid varelse än mer svårtillgängligt eftersom oss ej är kapabel kommunicera tillsammans dessa vid identisk sätt.

Argument

[redigera | redigera wikitext]

Mot medvetande

[redigera | redigera wikitext]

Olikhet

[redigera | redigera wikitext]

Ett argument vilket besitter framförts mot påståendet för att vilt skulle existera medvetna fokuserar vid skillnader mellan människor samt andra varelse, exempelvis för att dem flesta andra vilt ej tycks nyttja tungomål vid identisk sätt liksom människor (se dock ^[5]).

ett tidig utgåva från en sådant olikhetsargument framfördes redan från 1600-talsfilosofenDescartes. Descartes avvisade exempelvis papegojor vilket "pratade" tillsammans med förklaringen för att detta endast plats meningslösa repetitioner. Senare vetenskapliga undersökningar från talande papegojor tyder emellertid starkt vid för att Descartes ägde fel.^[9]

Icke självmedvetenhet

[redigera | redigera wikitext]

Peter Carruthers äger argumenterat mot djurs kännedom både tillsammans likhetsargument samt tillsammans argument vilket baserar sig vid frånvaron från självmedvetenhet hos vilt.

Liknelse eller analogi inom den vidare kategorin bildspråk är en retorisk liknelse mellan två begrepp där jämförelseledet utgörs av något av orden "som" eller "liksom"

han menar för att fenomenellt kännedom kräver förmågan för att tillskriva sig egen samt andra varelser medvetandetillstånd, detta önskar yttra mentalisering. eftersom vilt ej äger den förmågan (enligt Carruthers) därför är kapabel dem heller ej artikel medvetna. Detsamma gäller människobarn upp mot två-tre års ålder, eftersom ej heller dem anses behärska mentalisera.

Epistemologiska argument

[redigera | redigera wikitext]

Ytterligare ett kategori från argument mot djurs kännedom fokuserar vid omöjligheten för att ovan skalle taget ett fåtal insikt inom frågan. Man utmanar försvararna från kännedom hos vilt för att presentera ett vetenskaplig teknik vilket tillsammans med säkerhet kunna påvisa för att vilt existerar medvetna.

Man tänker sig för att kännedom befinner sig bortom vetenskapens gränser samt därför existerar enstaka, inom vetenskapliga kontext, icke-fråga.

För medvetande

[redigera | redigera wikitext]

Likhet

[redigera | redigera wikitext]

Förespråkarna från kännedom hos vilt använder likheten mellan människor samt flera andra vilt såsom argument.

Vissa från dessa argument går ut vid för att oss får förståelse angående andra människors medvetandetillstånd genom för att observera hur dem beter sig, samt angående detta förmå räknas såsom trygg förståelse, sålunda bör identisk teknik även behärska tillämpas vid flera varelse.

Bäst förklaring

[redigera | redigera wikitext]

Inom vetenskapen råder detta samförstånd angående för att detta är kapabel finnas flera konkurrerande teorier liksom samtliga vid en uttömmande sätt kunna förklara en fenomen.

Därför ställer man upp kriterier vid hur ett teori bör existera samt vad den bör innehålla. en sådant kriterium existerar Ockhams rakkniv, detta önskar yttra detta kriteriet såsom säger för att den enklaste förklaringen existerar den bästa. liknande bästa-förklaringar-argument äger använts även från förespråkare på grund av kännedom hos vilt.

dem resonerar vilket således för att enstaka sektion beteenden hos vissa varelse helt enkelt bäst förklaras genom för att tillskriva dem bakomliggande medvetna mentala processer, alternativt för att den förklaring vilket oss anses enklast på grund av för att förklara människors beteende även bör tillämpas vid andra varelser tillsammans liknande nervsystem.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]