Vad är etik och moral enkel förklaring

Vilka vägar bör man välja inom livet?

Etik handlar angående hur oss bör tänka samt bete oss till för att att nå ett mål eller resultat detta goda samt rätta. Moral handlar angående hur oss beter oss inom praktiken.

God etik existerar därför förenligt tillsammans dålig moral (därav dubbelmoral).

Vad existerar etik samt moral?

Människan existerar ett social varelse liksom gärna lever tillsammans tillsammans med andra människor.

Denna samvaro förmå ibland producera bekymmer varför oss behöver regler samt lagar från olika stöt. Vår etik alternativt moral talar ifall till oss vilka handlingar likt anses korrekt samt vad oss bör eftersträva alternativt undvika inom moraliska situationer.

Etik samt moral handlar alltså ifall vilket likt existerar gott samt ont, korrekt samt fel.

dock detta existerar viktigt för att skilja vid vad likt existerar riktig samt fel i enlighet med juridiska lagar samt ur en etiskt perspektiv. för att något existerar korrekt i enlighet med lagen innebär ej automatiskt för att detta existerar korrekt i enlighet med etiken. detta finns t.ex. ingen juridisk team mot otrohet dock flera skulle nog anse för att detta existerar omoraliskt samt alltså etiskt fel för att artikel otrogen mot sin partner.

detta existerar ett ganska primär moralregel inom flera kulturer.

Orden etik samt moral betyder egentligen identisk sak, dock ett vanlig perception existerar att moral handlar angående våra konkreta handlingar samt åsikter inom ämnen ifall gott samt ont, korrekt samt fel, t.ex. åsikten för att detta existerar omoraliskt för att artikel otrogen mot sin partner. Etik handlar ifall våra argument på grund av vår moral, t.ex.

varför detta existerar omoraliskt för att existera otrogen mot sin partner.

Etiken handlar alltså ifall hur oss tänker samt resonerar kring moral.

Innan oss tittar vid några konkreta etiska teorier behöver oss inledningsvis klargöra vilka problem att diskutera likt etiska teorier bör besvara samt vilka tänkbara svar likt finns.

Etiska frågor

Det finns flera olika etiska teorier såsom talar angående hur man avgör vad såsom existerar riktig samt vilket likt existerar gott.

till för att ge vägledning ifall hur man bör handla måste man även känna till vad man önskar nå. Frågan angående vilket liksom existerar korrekt hänger alltså ihop tillsammans med vad likt existerar gott. angående detta goda existerar t.ex. lycka så blir korrekt papper den vilket medför lycka. dock innan man förmå välja papper måste man även äga svar vid ett tredjeplats fråga: vem man bör ta hänsyn till?

existerar detta ens personlig lycka liksom man bör ta tänka vid alternativt andras? Både och?

Olika etiska synsätt ger olika svar vid dem tre frågorna ifall vad liksom existerar korrekt, gott samt vem man bör visa hänsyn. Låt oss titta vid dem.

Vad existerar rätt?

Det finns lite förenklat fyra olika uppfattningar angående hur man förmå att fatta beslut eller bestämma något ifall ett papper existerar etiskt korrekt.

Man kunna fokusera vid handlingens konsekvenser, handlingens överensstämmelse tillsammans med vissa regler, personens avsikter tillsammans handlingen alternativt personens egenskaper.

Inom konsekvensetiken fokuserar man vid handlingens konsekvenser samt menar för att ett papper existerar korrekt endast angående den leder mot förbättrad konsekvenser än någon ytterligare papper vilket personen är kapabel välja.

Regeletik eller pliktetik som den även kallas fokuserar vid handlingens överensstämmelse tillsammans vissa moraliska regler alternativt principer.

i enlighet med regeletiker existerar ett papper riktig endast angående den överensstämmer tillsammans personens moraliska regelsystem. Rättighetsetik är ett slags regeletik var ett papper anses korrekt ifall den främjar rättigheter samt ej kränker någons rättigheter.

En sinnelagsetiker anser för att detta kritisk på grund av angående ett papper existerar riktig beror vid personens sinnelag eller avsikter.

Endast ifall handlingen utförs tillsammans med goda avsikter existerar den korrekt i enlighet med sinnelagsetiken.

Dygdetiken slutligen anser för att fokus bör existera vid personen liksom handlar samt ej vid själva handlingen. En dygd är en önskvärt karaktärsdrag (t.ex.

omtänksamhet) samt i enlighet med dygdetiken existerar ett papper riktig endast angående den skulle utföras från ett dygdig (t.ex. omtänksam) person.

Vad existerar gott?

Om oss säger för att något existerar moraliskt gott betyder detta för att oss värderar något såsom positivt, t.ex. för att detta existerar gott samt positivt för att utföra andra lyckliga.

Lycka existerar till flera något gott samt dess motsats lidande något ont oss önskar undvika. för att vinna vid lotto förmå utföra ett väldigt lycklig, dock lottospel ger ej ständigt vinster därför lotto förmå rimligtvis ej räknas liksom något moraliskt gott. Lottospel förmå däremot vara gott likt en medel för för att nå något vilket är gott inom sig, t.ex.

lycka.

Sådant vilket är gott inom sig har en inneboende positivt värde – ett egenvärde – samt existerar alltså ej enbart gott inom vissa kontext utan ständigt. enstaka moralisk teori bör prata angående vilket såsom anses artikel gott inom sig samt därmed eftersträvansvärt.

För vem?

Det finns tre olika svar vid frågan ifall vilka likt bör ett fåtal ta sektion från detta goda samt eftersträvansvärda.

Egoister anser för att man bör tänka vid sig egen inom inledande grabb.

Hänsyn mot andra behöver man bara visa ifall detta gynnar enstaka själv.

Altruister tänker tvärtom, dem anser för att man endast bör tänka vid andra samt ej sig själv.

Universalister slutligen anser för att man bör tänka vid andra samt sig egen. Vilka dem andra existerar finns detta olika perception ifall.

enstaka sektion altruister alternativt universalister hävdar för att detta endast gäller människor medan andra anser för att detta även gäller vissa vilt alternativt allt levande.

Två etiska teorier

Låt oss titta vid numeriskt värde konkreta etiska teorier, ett konsekvensetisk samt enstaka regeletisk, samt titta hur dem besvarar dem tre frågorna angående vad liksom existerar riktig, gott samt vem man bör visa hänsyn.

Utilitarismen

Den maximalt kända etiska teorin är utilitarismen.

Den finns inom flera former samt varianter, dock gemensamt till varenda existerar för att dem anser för att detta existerar handlingens konsekvenser liksom avgör angående handlingen existerar riktig. Utilitaristiska teorier existerar alltså konsekvensetiska.

Den ursprungliga utilitarismen grundades från engelsmannen Jeremy Bentham (1748–1832) samt teorin är kapabel sammanfattas tillsammans med uttrycket: ”Största tänkbara lycka på grund av största tänkbara antal”.

Det liksom existerar moraliskt gott samt eftersträvansvärt i enlighet med utilitarismen existerar alltså lycka.

”För sålunda flera liksom möjligt” innebär för att utilitarismen existerar universalistisk samt eftersom detta ej bara existerar människor såsom kunna uppleva lycka samt lidande sålunda anser flera utilitarister för att även vilt såsom förmå detta bör omfattas från utilitarismen.

Kants kategoriska imperativ

Filosofen Immanuel Kant (1724-1804) ansåg för att detta fanns fel för att grunda moralen inom människors önskningar samt behov, liksom utilitarismen fullfölja.

eftersom oss blir lyckliga från olika saker således förmå utilitarismen medföra för att enstaka samt identisk papper förmå existera riktig inom ett situation samt omoralisk inom ett ytterligare. detta existerar oförnuftigt säger Kant samt menar för att ett papper måste artikel etiskt korrekt oavsett vilken individ vilket utför den.

detta likt existerar etiskt riktig måste därför bygga vid enstaka moralisk princip likt samtliga människor är kapabel acceptera, menar han.

När oss funderar ovan vilket likt existerar korrekt papper bör oss i enlighet med Kant tänka vid hur oss önskar för att varenda andra bör handla: Handla ständigt därför för att maximen på grund av din papper skulle behärska upphöjas mot allmän lag!

Kant kallade denna regel för det kategoriska imperativet eftersom detta existerar enstaka uppmaning (imperativ) liksom gäller på grund av samtliga utan undantag (kategorisk).

Med maxim kan förstås den regel alternativt etiska princip vilket handlingen existerar en modell vid. ifall ni t.ex. tänker ta något ifrån enstaka handelsställe utan för att erlägga existerar detta stöld såsom existerar regeln (maximen) på baksidan din papper samt liksom ni inom således fall önskar upphöja mot allmän team – alltså för att varenda bör stjäla.

ni önskar troligen ej för att detta bör existera team vid för att samtliga bör stjäla inom butiker på grund av då skulle detta knappast finnas några butiker. samt anser ni för att detta ej existerar riktig för att samtliga andra stjäl således existerar detta ej riktig på grund av dig heller för att stjäla.

Kants etiska teori existerar regeletisk eftersom ett handlings riktighet blir bestämt utifrån regeln ifall detta kategoriska imperativet.

detta moraliskt goda existerar för att följa detta kategoriska imperativet samt viljan för att utföra sin plikt, anser Kant. Även denna teori existerar universalistisk eftersom imperativet existerar kategoriskt samt gäller samtliga, dock oss behöver enbart ta hänsyn mot förnuftiga människor vilket kunna förstå samt tillämpa imperativet. Kant ansåg nämligen för att vilt existerar oförnuftiga därför dem äger oss inga direkta plikter mot.

Etik samt religion

De flesta religioner besitter liknande moralregler dock äger dem även identisk perception angående vad likt existerar riktig, gott samt vilka man bör visa hänsyn?

Finns olika uppfattningar inom religionerna?

Det existerar centralt för alla religioner för att prata ifall vilket liksom existerar riktig samt gott samt hur oss bör leva sålunda varenda religioner besitter enstaka etik. ett sektion menar för att Gud bestämmer vad likt existerar riktig samt fel. andra tänker sig för att Gud önskar detta rätta till för att detta existerar rätt.

Genom för att tolka heliga skrifter alternativt lyssna vid visa personer förmå man inom religionerna försöka ett fåtal svar vid hur man bör leva samt vad liksom existerar korrekt samt gott.

dock detta existerar även möjligt vilket troende för att existera övertygad angående för att människan egen skapat moralen samt för att den ej existerar beroende från någon gud. detta beror vid vilket förhållande man besitter mot tro samt hur man tolkar dem religiösa skrifterna.

En vanlig perception existerar för att varenda religioner existerar regeletiska, för att dem bygger vid bokstavliga tolkningar från religiösa skrifter, dock detta existerar enstaka väldigt förenklad foto.

Ofta finns detta inslag från olika uppfattningar ifall vilket likt existerar riktig inom enstaka tro samt friare tolkningar från religiösa skrifter är kapabel medföra för att dem flesta synsätt existerar tänkbara. detta förmå även finnas olika uppfattningar ifall vilket likt existerar gott dock dem flesta religioner existerar nog överens ifall för att en liv inom enlighet tillsammans högre makter alternativt Guds vilja existerar gott samt är kapabel leda mot en förbättrad liv samt frälsning.

LÄS MER: Etiska teorier samt normativ etik

PODCAST:Normativa etiska teorier

PODCAST:Etiska teorier samt modeller (fördjupning)

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad menas tillsammans etik?
    
2. Vad menas tillsammans med moral?
    
3. Texten nämner fyra olika uppfattningar likt redogör vad såsom existerar etiskt riktig.

   informera kortfattat ifall plats samt en.
    

4. Det finns tre olika svar vid frågan angående vilka liksom bör erhålla ta sektion från detta goda samt eftersträvansvärda. Förklara dessa.
    
5. Utilitarismen existerar ett konsekvensetisk tänkesätt. Hur ser ett utilitarist vid lycka?
    
6. Redogör kortfattat till hur Kants kategoriska imperativ skiljer sig ifrån utilitarismens ögonkontakt vid lycka.
    
7. Förklara kortfattat varför etik utgör enstaka nödvändig sektion inom samtliga religioner.

Ta reda på:

1. Vad menas tillsammans "dubbelmoral"?

Diskutera:

1. Vilken ögonkontakt vid lycka tilltalar dig maximalt - Kants alternativt enstaka utilitarists?
   Etik

   Motivera varför.
    

Litteratur:
Pernilla Nordström samt Lars-Göran Alm, Gula idéer sover lugnt. tänkesätt till gymnasiet, Natur & traditioner, 2012
Russ Shafer-Landau, The fundamentals of ethics, Oxford University Press, 2010
Helle Stryhn, Etik samt omvårdnad, Studentlitteratur AB, 2007
W.K.

Frankena, Etik, Studentlitteratur AB, 2002
R.M. Hare, Moraliskt tänkande, Thales, 1994
Göran Collste, Inledning mot etiken, Studentlitteratur AB, 2002

FÖRFATTARE

Text: Pernilla Alpmo (f.d. Nordström), läromedelsförfattare samt gymnasie lärare inom tänkesätt, bakgrund samt religionskunskap