När firar man midsommar 2022

Fram mot 1952 fanns midsommaraftonens fasta datum den 23 juni, dock till för att passa förbättrad in inom arbetsveckan bestämdes 1953 för att midsommaraftonen ständigt skulle ligga ner vid ett fredag mellan 19 samt 25 juni. Midsommarafton existerar alltså rörlig mellan dem datumen.

ifall julen främst existerar enstaka familjehögtid därför firas sommarsolstånd mer inom större vänkretsar samt möjligen inom helt andra nätverk.

detta nationella temat framträder ännu tillsammans med mot modell flaggor likt prydnad, något såsom närmast plats okänt beneath 1800-talet.

Dagens sätt för att fira midsommarafton existerar modernt, ungefär ifrån mitten från 1800-talet.

Då skapade den tidens medelklass en firande tillsammans med dans kring ett majstång inom form eller gestalt från en lövat kors. Innan dess fanns detta vanligen fråga ifall enstaka lövad stång, ibland tillsammans ringar runt stammen. Dans förekom möjligen, dock detta existerar mer tveksamt. dem inledande beläggen vid midsommarfirande existerar ifrån 1500-talet, även angående detta antagligen dök upp redan då oss kristnades.

Historiskt sett går både sommarsolstånd samt midsommarstången tillbaka vid en firande inom norra Europa från vårens spirande växtlighet.

Den lövade midsommarstången existerar midsommarens främsta en egenskap eller ett kännetecken. Ibland används även den lite äldre termen majstång – för att jämföra tillsammans med engelskans maypole. termen kommer ej ifrån månaden femte månaden i året utan ifrån termen maja, liksom betyder ’att smycka tillsammans med löv’.

Midsommarstången kom sannolikt mot land ifrån Tyskland beneath medeltiden.

dem allra första avbildningarna hittar oss inom Erik Dahlbergs Suecia Antiqua, publicerad successivt beneath sent 1600-tal samt 1700-talets start. Antagligen användes sommarsolstånd alternativt majstången från djäknar – den tidens studenter – samt drängar likt drog runt inom städer samt byar samt ”sjöng maj” samtidigt såsom dem tiggde föda samt pengar.

Midsommarfirandet fick alltmer en inslag från lek beneath 1900-talet.

Dans kring midsommarstången äger nog förekommit inom samtliga fall sedan 1800-talet. dock dansen tillsammans med sånger tog hastighet beneath 1920-talet. Melodin mot ’Små grodorna’ existerar en modell vid detta, såsom till inledande gången dök upp inom ett sångsamling vid 1920-talet.

Melodin blev snabbt populär samt kopplades samman tillsammans med grodleken samt sommarsolstånd.

Själva melodin går igen vid ett fransk låt, likt brittiska soldater beneath napoleonkrigen nära 1800-talets använde vilket enstaka nidvisa ifall fransmännen.

Midsommarfirande fanns inom bondesamhället, tillsammans detta menar oss ungefär ifrån medeltid mot start från 1900-talet. inom bondesamhället fanns midsommarafton höjdpunkten vid sommarhalvårets fester, speciellt till dem unga.

således på denna plats beskrivs en midsommarfirande inom Björksäter inom Västergötland 1689 inom Nordiska museets samlingar: [Det] Blef förbudit för att uppsättia Midsommarstänger, för att detta elacka lefwernet, vilket ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas samt avskaffas.”

dock oss vet ganska lite angående detta allra första firandet.

inom detta protestantiska bondesamhället, efter 1500-talets start, förknippades midsommaraftonens kväll främst tillsammans med trollbindande krafter.

detta existerar ej känt om midsommarfirandet plats spritt beneath förkristen period alternativt skulle haft ett motsvarighet inom enstaka påstådd festlighet kring sommarstolståndet.

ett från dem allra första källorna likt finns existerar biskop Olaus Magnus bakgrund angående dem nordiska folken ifrån 1555.

var skildrar Magnus för att ”på den helige Johannes döparens afton … plägar allt människor utan åtskillnad mot kön samt ålder samlas inom skaror vid städernas torg alternativt ute vid fria fältet, på grund av för att var glättigt tråda dansen nära skenet från talrika eldar, liksom överallt tändas”. Intressant nog nämner Magnus denna plats midsommareldar, en bruk likt funnits kvar ända in inom vår tid.

Midsommarfirandet plats ursprungligen enstaka kyrkohögtid, ägnad Johannes Döparen, vars kalenderdag infaller den 24 juni.

inom land samt Norge kallas dagen S:t Hans ljus, såsom tydligare visar kopplingen mot Johannes döparens ljus samt dem bibliska berättelserna. inom Norge samt land firas S:t Hans tillsammans lekar, låt samt tända bål, något likt oss tidigare sett inom Västsverige.

Särskilt inom landet dock även inom land i norden besitter midsommarfirandet ett framskjuten roll såsom ett från årets viktigaste högtider.

sommarsolstånd firas inom land i norden tillsammans bastu, midsommarbrasa, måltider tillsammans med nypotatis, sill samt årets inledande jordgubbar. Midsommarstången existerar mer ovanlig dock förekommer bland annat vid Åland. inom Norge samt land existerar firandet från S:t Hans lite mer blygsamt.

detta existerar vanligt för att förtära middag tillsammans med sill samt färskpotatis samt för att njuta från jordgubbar vid olika sätt.

Färskpotatisen börjar dyka upp vid välbemedlade möbel beneath 1900-talets start.

på grund av dem allra flesta plats nypotatis en fruktansvärt slöseri tillsammans med knappa tillgångar, eftersom man äter ett gröda innan den blivit fullvuxen. liknande marginaler plats detta ytterst erhålla vilket ägde ända in beneath efterkrigstiden.

Sill plats vanlig samt lättåtkomlig, inom samtliga fall till dem liksom levde längs kuster.

angående man ägde krydda, saltades den på grund av hållbarhet. för att lägga in sill inom ättikslag tillsammans med sötningsmedel blev vanligare beneath 1900-talet. Fram mot inom slutet från 1800-talet plats detta bara hos den pyttelilla klick oss kallar högre stånd vilket sötningsmedel förekom.

Jordgubben fanns ej vid åkrarna förrän beneath 1900-talets mitt.

inom detta fattiga bondesamhället skulle detta äga varit oklokt för att välja för att kultivera jordgubbar vid den lilla mark man hade.

inom bondesamhällets folktro fanns midsommarnatten förknippad tillsammans med föreställningar ifall för att växtligheten fick trollbindande krafter samt för att dem övernaturliga väsendena plats särskilt aktiva.

Därför skulle midsommarnatten existera lämplig på grund av för att samla läkande växter dock även till för att spå in inom framtiden.

för att rulla sig naken inom midsommargryningens dagg skulle existera stärkande på grund av hälsan, liksom för att spara enstaka krans samt lägga den inom julbadet.

en sätt för att sia ifall framtiden liksom kvar lever kvar existerar för att lägga sju alternativt nio sorters blommor beneath huvudkudden vid midsommarnatten. inom drömmen visar sig den ni bör leva ditt liv med.

inom södra land passade flera vid för att ”dricka källa” till för att ett fåtal välmående.

inom förväg rensades källan samt smyckades tillsammans med en lager granris. på grund av dem hårt hållna ungdomarna fanns källdrickning ett chans mot fest, vilket ibland pågick ända mot morgonen.

ett spridd show existerar för att midsommarstången representerar ett fallossymbol samt ett kvarleva från uråldrig fruktbarhetsdyrkan.

Visserligen finns fruktbarhet liksom en tema inom form eller gestalt från lövning samt enstaka förhoppning ifall god sådd, växtlighet samt sedan resultat.

dock detta bör kopplas mot bondesamhällets hårda villkor var magi snarast plats en sätt för att bemästra tillvarons oförutsägbarhet. Kopplingarna mot enstaka sorts omedveten, historiskt ärvd fruktsamhetskult förmå oss tillbakavisa helt vid vetenskaplig grund.

Detsamma gäller tolkningen från midsommarstången liksom ett fallos – den kopplingen finns ej nämnd någonstans inom Nordiska museets rika arkivkällor.

ett fåtal högtider äger väl förknippats således starkt tillsammans svenskhet såsom sommarsolstånd.

Sant existerar för att detta finns enstaka sektion ålderdomliga nordiska drag inom högtiden, dock den existerar mer lik dem kontinentala majfesterna såsom inträffar ungefär nära identisk period. kanske firas högtiden inom land idag vid en något särpräglat sätt, dock detta existerar mot en europeiskt kulturellt arv oss knyter an.