aguetoy.pages.dev






Hur reagerar kroppen på aspartam

Aspartam

Aspartam existerar en sötningsmedel såsom förmå användas inom stället till sötningsmedel inom lightprodukter, sockerfria tuggummin samt andra livsmedel. Medlets E-nummer existerar E 951.

Färdigförpackade livsmedel som innehåller aspartam måste därför märkas med uppgift om att de innehåller fenylalanin

detta ingår huvudsakligen inom färdiga livsmedelsvaror dock marknadsförs även såsom bordssötningsmedel. Aspartam existerar en från dem maximalt studerade, dokumenterade, utredda samt debatterade ämnena inom världen.[1]

Aspartam existerar en tema (en dipeptidester) liksom ger 4 kcal per gram. detta fullständiga namnet till substansen existerar aspartyl-fenylalanin-1-metylester.

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Aspartam ger ingen kariespåverkan[2] samt inget blodsocker- alternativt insulinsvar.[3] temat energiinnehåll existerar fyra kilokalorier per gram, vilket existerar ungefär lika många vilket dem flesta sockerarter. Detta betyder för att aspartam ger lika många kalorier vilket sötningsmedel viktmässigt, dock vid bas från sin cirka 150–200 gånger sötare smakförmåga används aspartam inom betydligt mindre mängd än sötningsmedel.

detta förlorar sin sötma nära lagring beneath utdragen period, dock tillverkarna är kapabel utveckla stabiliteten genom tillsatser.[4] Däremot bryts detta snabbt ned nära uppvärmning.[5]

Aspartam äger, mot skillnad ifrån vissa andra sötningsmedel, ej någon medel som laxerar resultat nära överkonsumtion.[6] Drycker sötade tillsammans med aspartam leder mot enstaka viktminskning hos personer tillsammans med fetma inom jämförelse tillsammans med drycker ej sötade tillsammans aspartam.[7]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Aspartam alternativt aspartylfenylalanin (marknadsförs vilket NutraSweet, lika, Egal alternativt Canderel) upptäcktes 1965.[8] Aspartam introducerades inom livsmedelsindustrin tid 1981 inom USA.[9] till dem liksom ej äger den medfödda sjukdomen fenylketonuri (PKU) finns detta inga kända risker tillsammans för att förtära aspartam.

Livsmedelsverket äger därför inga speciella rekommendationer vilket gäller konsumtion från aspartam.[10] detta existerar en från dem maximalt nyttja sötningsmedlen inom läsk.[11]

Metabolism

[redigera | redigera wikitext]

När aspartam bryts ner inom kroppen bildas metanol (träsprit), aminosyran asparaginsyra samt den essentiella aminosyran fenylalanin.[10] Metanol finns naturligt inom små mängder inom bär samt fruktjuicer.

Livsmedelsverket kommenterar för att "den mängd metanol vilket tillförs kroppen ifrån en kopp aspartamsötad läsk existerar mindre än den mängd såsom finns naturligt inom mot modell en kopp apelsinjuice" samt för att både asparaginsyra samt fenylalanin existerar byggstenar på grund av proteiner samt enstaka sektion från normal kost.[10] Aspartam bryts ned många snabbt inom tunntarmen, vilket utför för att även nära förtäring från stora doser därför återfinns inget inom blodomloppet.[12]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Aspartam förekommer inom ovan 6 000 livsmedel världen över.[13] Substansen används likt sockerersättning inom bland annat bordssötningsmedel, kakor, läskedrycker, saft, glass, proteinpulver, konfektyr, halstabletter, tuggummi, mediciner tillsammans med mera.[14][15]

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Aspartam existerar en derivat från aminosyror var numeriskt värde från dessa, fenylalanin samt asparaginsyra, används till framställningen.

nära skildring från aspartam används termolysin.[källa behövs]

Säkerhet samt hälsoeffekter

[redigera | redigera wikitext]

Ett stort antal mat- samt hälsomyndigheter världen ovan besitter kommit fram mot för att aspartam existerar säkert till mänsklig konsumtion.

USA:s livsmedels- samt läkemedelsmyndighet äger beskrivit aspartam såsom enstaka från dem maximalt exakt testade samt studerade livsmedelstillsatserna liksom dem någonsin äger godkänt[16] samt för att dess säkerhet existerar "clear cut".[17]

Socialstyrelsen inom landet anser för att aspartam ej existerar farligt nära konsumtion beneath gränsvärdet till den vilket ej äger sjukdomen PKU.[18]

EU:s högsta rekommenderade dagliga dos existerar 40 mg aspartam per enhet för massa kroppsvikt.[19] Läskedrycker sötade tillsammans med aspartam får innehålla högst 600 mg/l, samt inom samt tillsammans för att flera innehåller mindre kunna ett individ hålla sig beneath rekommenderat dagligt intag tillsammans med maximalt fyra liter sötad beverage per ljus ifall personen balanserar 60 kg.[källa behövs]

Personer tillsammans sjukdomen fenylketonuri (PKU)

[redigera | redigera wikitext]

Personer tillsammans den ärftliga sjukdomen fenylketonuri (PKU) förmå ej avbryta ner fenylalanin, samt måste därför undvika för att förbruka aspartam, dock även naturliga livsmedel såsom innehåller fenylalanin.


  • hur reagerar kroppen vid aspartam

    • Därför noteras samtliga varor likt innehåller aspartam tillsammans med texten "Innehåller ett fenylalaninkälla". inom land utförs en sålunda kallat PKU-test vid varenda nyfödda på grund av för att undersöka angående dem äger sjukdomen.[20]

    Cancer

    [redigera | redigera wikitext]

    Översiktsarbeten besitter ej funnit något samband mellan aspartam samt cancer.[21][22][23][24][25] Den ståndpunkten supportas från flera tillsynsmyndigheter likt USA:s livsmedels- samt läkemedelsmyndighet (FDA)[26] samt Europeiska myndigheten på grund av livsmedelssäkerhet (EFSA) såväl vilket vetenskapliga institutioner såsom National Cancer Institute.[27] i enlighet med EFSA samt FDA existerar aspartam säkert till mänsklig konsumtion.[28][29]

    Neurologiska samt psykiatriska symptom

    [redigera | redigera wikitext]

    Påståenden besitter gjorts via internet samt inom konsumentriktade tidskrifter ifall neurotoxiska effekter från aspartam liksom skulle leda mot neurologiska alternativt psykiatriska symtom såsom krampanfall, huvudvärk samt humörsvängningar.[21] Översiktsarbeten från aspartams biokemi äger ej funnit något bevis på grund av för att dem doser likt konsumeras skulle behärska leda mot dessa neurotoxiska effekter.[30] Genomgående översiktsarbeten besitter ej funnit någon evidens på grund av aspartam såsom enstaka orsak mot dessa symtom.[21][22][31] en översiktsarbete från studier ifall ungar fann ej några signifikanta risker till neuropsykiatriska tillåtelse likt panikattacker, humörsvängningar, hallucinationer, ADHD alternativt krampanfall.[32]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Czarnecka, Kamila; Pilarz, Aleksandra; Rogut, Aleksandra; femte månaden i året, Patryk; Szymańska, Joanna; Olejnik, Łukasz (2021-06-07). ”Aspartame—True or False?

      Narrative Review of Safety Analysis of General Use in Products” (på engelska). Nutrients 13 (6): sid. 1957. doi:10.3390/nu13061957. ISSN2072-6643. PMID 34200310. PMC: PMC8227014. https://www.mdpi.com/2072-6643/13/6/1957. Läst 12 månad 2021. 

    2. ^”Sugar Substitutes and their Role in Caries prevention | FDI”. www.fdiworlddental.org.

      https://www.fdiworlddental.org/sugar-substitutes-and-their-role-caries-prevention. Läst 16 månad 2022. 

    3. ^Santos, Natalia Cardoso; dem Araujo, Laiza Magalhaes; dem Luca Canto, Graziela; Guerra, Eliete Neves Silva; Coelho, Michella Soares; Borin, Maria dem Fatima (2018). ”Metabolic effects of aspartame in adulthood: A systematic review and meta-analysis of randomized clinical trials”. Critical Reviews in Food Science and Nutrition 58 (12): sid. 2068–2081.

      Hur påverkar aspartam kroppen? Aspartam bryts ner i kroppen till aminosyror och metanol

      doi:10.1080/10408398.2017.1304358. ISSN1549-7852. PMID 28394643. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28394643. Läst 16 månad 2022. 

    4. ^Informa Healthcare – Aspartame: A Safety Evaluation Based on Current Use Levels, Regulations, and Toxicological and Epidemiological Studies
    5. ^Nylander, Annica; m.fl. (2014). Livsmedelskunskap 
    6. ^Aspartame, low-calorie sweeteners and disease: Regulatory safety and epidemiological issues, metastudie 2013
    7. ^”Mat nära fetma”. Statens beredning till medicinsk samt social bedömning (SBU).

      23 september 2013. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/mat-vid-fetma-/. Läst 16 månad 2022. 

    8. ^Mazur, Robert H. (1974). ”Aspartic acid-based sweeteners”.

      Måttlighet och medvetenhet om aspartamkonsumtion är därför viktigt för att kunna göra välgrundade kostval

      i George E. Inglett (på engelska). Symposium: sweeteners. Westport, CT: AVI Publishing. sid. 159–63. ISBN 978-0-87055-153-6 

    9. ^ (på engelska) US GAO – HRD-87-46 Food and Drug Administration: Food Additive Approval Process Followed for Aspartame, 18 June 1987. "HRD-87-46". 17 juli 1987. sid. 94–96. Arkiverad ifrån originalet den 30 femte månaden i året 2020.

      https://web.archive.org/web/20200530034513/http://www.gao.gov/docdblite/info.php?rptno=HRD-87-46. Läst 5 september 2008. 

    10. ^ [abc] ”Aspartam”. Livsmedelsverket.

      WHO klassar numera sötningsmedlet aspartam som ”möjligen cancerframkallande för människor”

      1 november 2021. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sotningsmedel/aspartam. Läst 12 månad 2021. 

    11. ^”Artificial Sweeteners - SHP - Nutrition Trends | UAB” (på amerikansk engelska). www.uab.edu. https://www.uab.edu/shp/nutritiontrends/nutrition-know-how/weight-control/artificial-sweeteners. Läst 16 månad 2022. 
    12. ^Magnuson, B.

      A.; Burdock, G. A.; Doull, J.; Kroes, R. M.; marsch, G. M.; Pariza, M. W. (2007). ”Aspartame: a safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological studies”. Critical Reviews in Toxicology 37 (8): sid. 629–727. doi:10.1080/10408440701516184. ISSN1040-8444. PMID 17828671. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17828671. Läst 12 månad 2021. 

    13. ^Magnuson, B.

      A.; Burdock, G. A.; Doull, J.; Kroes, R. M.; marsch, G. M.; Pariza, M. W. (2007). ”Aspartame: a safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological studies”. Critical Reviews in Toxicology 37 (8): sid. 629–727. doi:10.1080/10408440701516184. ISSN1040-8444.

      PMID 17828671. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17828671. Läst 16 månad 2022. 

    14. ^”Aspartame”. Calorie Control Council.

      Men vad betyder det i praktiken och behöver den som är storkonsument av lightläsk vara orolig?

      14 juli 2009. https://caloriecontrol.org/aspartame/. Läst 16 månad 2022. 

    15. ^”List of Aspartame Products” (på amerikansk engelska). Drugsdb.com. http://www.drugsdb.com/cib/aspartame/list-of-aspartame-products/. Läst 16 månad 2022. 
    16. ^”Additional resultat about High-Intensity Sweeteners Permitted for Use in Food in the United States”.

      United States Food and Drug ledning. 2 augusti 2018. https://www.fda.gov/food/food-additives-petitions/additional-information-about-high-intensity-sweeteners-permitted-use-food-united-states. Läst 12 månad 2021. 

    17. ^John Henkel (1 månad 2004). ”Sugar Substitutes: Americans Opt for Sweetness and Lite”. U.S. Food and Drug ledning.

      Arkiverad ifrån originalet den 2 januari 2007.

      Att förstå sitt dagliga intag av aspartam och följa de rekommenderade intagsnivåerna är avgörande för att säkerställa en säker konsumtion

      https://web.archive.org/web/20070102024642/https://www.fda.gov/fdac/features/1999/699_sugar.html. Läst 12 månad 2021. 

    18. ^”Socialstyrelsen – Kost nära diabetes”. Arkiverad ifrån originalet den 28 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160128111617/http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18471/2011-11-7.pdf. Läst 13 januari 2012. 
    19. ^http://www.efsa.europa.eu/en/faqs/faqaspartame.htm#4 efsa.europa.eu läst 2012-09-09
    20. ^Nej apartamet inom din lightläst existerar ej farligt, Metro Viralgranskaren 2017-02-14
    21. ^ [abc] Magnuson BA, Burdock GA, Doull J, Kroes RM, marsch GM, Pariza MW, Spencer PS, Waddell WJ, Walker R, Williams GM (2007). ”Aspartame: a safety evaluation based on current use levels, regulations, and toxicological and epidemiological studies”. Critical Reviews in Toxicology 37 (8): sid. 629–727.

      doi:10.1080/10408440701516184. ISSN1040-8444. PMID 17828671. 

    22. ^ [ab] EFSA National Experts (maj 2010). ”Report of the meetings on aspartame with national experts”. EFSA. http://www.efsa.europa.eu/en/supporting/pub/zn-002. Läst 9 januari 2011. 
    23. ^Butchko HH, Stargel WW, Comer CP, Mayhew DA, Benninger C, Blackburn GL, dem Sonneville LM, Geha RS, Hertelendy Z, Koestner A, Leon AS, Liepa GU, McMartin KE, Mendenhall CL, Munro IC, Novotny EJ, Renwick AG, Schiffman SS, Schomer DL, Shaywitz BA, Spiers PA, Tephly TR, Thomas JA, Trefz FK (april 2002). ”Aspartame: review of safety”. Regulatory Toxicology and Pharmacology 35 (2 Pt 2): sid. S1–93.

      doi:10.1006/rtph.2002.1542. PMID 12180494. 

    24. ^Marinovich M, Galli CL, Bosetti C, Gallus S, La Vecchia C (oktober 2013). ”Aspartame, low-calorie sweeteners and disease: regulatory safety and epidemiological issues”. Food and kemikalie Toxicology 60: sid. 109–15. doi:10.1016/j.fct.2013.07.040.

      PMID 23891579. 

    25. ^Kirkland D, Gatehouse D (oktober 2015). ”Aspartame: A review of genotoxicity data”. Food and kemikalie Toxicology 84: sid. 161–8. doi:10.1016/j.fct.2015.08.021. PMID 26321723. 
    26. ^”US FDA/CFSAN – FDA Statement on europeisk Aspartame Study”. Arkiverad ifrån originalet den 30 juli 2010.

      Sjukdomen PKU innebär att kroppen har svårt att bryta ner, metabolisera, överskott av fenylalanin och därför måste personer med PKU hålla sitt intag av fenylalanin lågt

      http://webarchive.loc.gov/all/20100730225205/http://www.fda.gov/Food/FoodIngredientsPackaging/FoodAdditives/ucm208580.htm. Läst 23 september 2010. 

    27. ^”Aspartame and Cancer: Questions and Answers”. National Cancer Institute. 12 september 2006. Arkiverad ifrån accessdate=29 augusti 2011 originalet den 12 månad 2009.

      https://web.archive.org/web/20090212130028/http://www.cancer.gov/cancertopics/factsheet/AspartameQandA. 

    28. ^”CFR - Code of Federal Regulations, Title 21, Part 172: Food additives permitted for direkt addition to food for human consumption. Subpart I--Multipurpose Additives; Sec. 172.804 Aspartame”. US Food and Drug ledning. 1 april 2018. https://www.accessdata.fda.gov/scripts/cdrh/cfdocs/cfcfr/CFRSearch.cfm?fr=172.804. Läst 22 augusti 2019. 
    29. ^Panel on Food Additives and Nutrient Sources added to Food (2006). ”Opinion of the Scientific Panel on food additives, flavourings, processing aids and materials in contact with food (AFC) related to a new long-term carcinogenicity study on aspartame”. The EFSA Journal 356 (5): sid. 1–44.

      Vad är aspartam och vad vet vi om hur det påverkar kroppen? Sötningsmedlet aspartam är en av de mest omdiskuterade och kontroversiella tillsatserna i livsmedel och drycker

      doi:10.2903/j.efsa.2006.356. 

    30. ^Lajtha A (1994). ”Aspartame consumption: lack of effects on neural function”. The Journal of Nutritional Biochemistry 5 (6): sid. 266–83. doi:10.1016/0955-2863(94)90032-9. 
    31. ^Butchko, HH; Stargel, WW; Comer, CP; Mayhew, DA; Benninger, C; Blackburn, GL; dem Sonneville, LM; Geha, RS; et al. (2002). ”Aspartame: review of safety.”. Regulatory Toxicology and Pharmacology 35 (2 Pt 2): sid. S1–93.

      doi:10.1006/rtph.2002.1542. PMID 12180494. 

    32. ^”"Inactive" ingredients in pharmaceutical products: update (subject review). American Academy of Pediatrics Committee on Drugs”. Pediatrics 99 (2): sid. 268–78. månad 1997. doi:10.1542/peds.99.2.268. PMID 9024461. 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]