Hur är ett kylskåp anslutet

Ett kylskåp existerar enstaka hushållsapparat liksom används på grund av för att kylalivsmedel, medicin samt andra produkter mot temperaturer mellan 0 °C samt 8 °C. matförvaring räknas såsom ett vitvara.

Moderna matförvaring använder ett kompressorvärmepump på grund av för att föra försvunnen värmen ur skåpet.

Innan elektriska matförvaring infördes användes isskåp.

Funktion samt varianter

[redigera | redigera wikitext]

Arbetssätt

[redigera | redigera wikitext]

De flesta moderna matförvaring använder en slutet struktur tillsammans köldmedel, vanligen R600a (isobutan) likt äger ett nedsänkt kokpunkt (-11,7 grader inom atmosfären nära havsytan till R600a).

Sistnämnda kallas ”varm kappa”

då matvaror placeras inom kylskåpet, värms köldmediet upp från maten samt "kokar" tackar vare sin låga kokpunkt. Matvarorna blir kalla eftersom matens inneboende, relativa värme värmer köldmediet. Köldmediet leds sedan igen mot kompressorn genom tryck samt tyngdkraft. Kompressorn ökar köldmediets tryck samt ökar därmed köldmediets kokpunkt.

Köldmediet förmå ej längre koka samt ger därför ifrån sig värmen vid baksidan från skåpet nära kompressorn. Köldmediet tillåts sedan för att expandera samt sjunker på det sättet inom temperatur samt igen in inom kylskåpet var detta återigen tar upp värmen ifrån inlagda matvaror. Principen existerar likadan på grund av både kyl-, sval- samt frysskåp, skillnaderna mellan dem existerar önskad temperatur samt inom viss mån skåpets isolering samt invändiga design.

Kylskåp rekommenderas hålla enstaka temperatur mellan 4 °C samt 5 °C ^[1], svalskåp mellan 8 °C samt 12 °C. Idag äger svalskåpet inom stort sett försvunnit ifrån marknaden samt ersatts från grönsakslådor inom kylskåpet.

Avfrostning

[redigera | redigera wikitext]

De flesta matförvaring äger idag automatisk avfrostning, tillsammans undantag till små förvaring likt kvar kräver manuell avfrostning.

då kylskåpsdörr öppnas kommer fuktig atmosfär in inom skåpet. Denna fukt komprimera mot köldplattan alternativt bakväggen inom kylskåpet samt bildar frost. då kylskåpet existerar inom drift fryser fukten mot fryst vatten.

Börja med att kontrollera strömförsörjningen och att kylskåpet är korrekt anslutet till strömkällan

Den automatiska avfrostningen förhindrar isbildning genom för att regelbundet samt ibland tillsammans med hjälp från sensorer kortvarigt värma upp kylskåpet. Detta smälter eventuell fryst vatten såsom äger bildats inne inom skåpet, samt smältvattnet rinner ner inom ett ränna, vanligtvis vid baksidan från skåpet. Rännan äger en utlopp ur skåpet såsom leder mot ett kopp ovanpå kompressorn.

Den lilla mängd vätska såsom ansamlas avdunstar sedan vid bas från överskottsvärmen liksom uppstår nära kompressionen från kylmedlet vid baksidan från kylskåpet.

Om automatisk avfrostning saknas måste isen likt bildas inne inom kylskåpet regelbundet avlägsnas genom manuell avfrostning. Detta görs genom för att man manuellt ökar temperaturen inne inom kylskåpet tills isen smälter samt förmå tas försvunnen.

Enligt Real Simple fungerar kylskåp genom att använda en kompressor för att skapa en kall gas som cirkulerar i apparaten och absorberar värme från maten

Varianter

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot 1990-talet fanns kombinerade kyl- samt frysskåp vanliga då detta gällde större förvaring (över 140 cm). Kylskåpet ägde då oftast enstaka separat svaldel nedtill, tillsammans enstaka personlig ingång samt ett avdelare mellan kyldelen samt svaldelen. Tillhörande frysskåp ägde ofta numeriskt värde dörrar inom identisk proportioner till för att minimera kallras samt tryckskillnad, samt på grund av för att estetiskt matcha kyl- samt svaldelarna.

förvaring tillsammans enbart svaldelar samt frysar tillsammans numeriskt värde dörrar tillverkas inom stort sett ej längre. Kallras inom frysar stoppas numera tillsammans med utdragslådor istället till öppna hyllor.

Detta kylmedel växlar mellan att vara i flytande och gasform och spelar en avgörande roll i hela processen

Kombinationsskåp tillsammans både kyl samt kylapparat inom identisk objekt existerar ännu vanliga på grund av för att spara lokal inom köket. Dessa förvaring varierar inom storlek ifrån 120 cm mot 210 cm inom höjd samt 50 mot 75 cm inom bredd. detta finns även amerikanska storlekar vid 90 cm inom bredd, dock dem existerar ej lika vanliga eftersom dem ofta kräver köksrenovering samt installation från vattenledningar på grund av för att utnyttja funktioner liksom kallvatten, isbitar samt krossad fryst vatten inom dörren.

Kombinationsskåpen förekommer även tillsammans frysen ovan (kyl-under-frys alternativt kyl tillsammans toppfrys) alternativt kylen ovan (kyl-över-frys alternativt kyl/frys). Side-by-side-skåp (90 cm bredd) äger överlag frysdelen mot vänster även ifall kyl ovan kylapparat förekommer.

Skåp tillsammans med enbart kyldel finns inom storlekar ned mot 50 cm höjd, dock vanligare existerar förvaring vilket existerar 85 cm höga, vilket existerar standardhöjden på grund av för att passa beneath bänkskivan.

Dessa matförvaring kunna även äga frysfack.

Sedan 1990-talet besitter detta blivit populärt för att bygga in kyl samt kylapparat sålunda för att dem ser ut likt vanliga köksskåp samt smälter in inom inredningen, dock fristående förvaring existerar kvar vanligast.

Kyldiskar

[redigera | redigera wikitext]

Kyldiskar existerar den typ från matförvaring liksom oftast används inom livsmedelsaffärer.

matförvaring på grund av handeln existerar standardiserade i enlighet med ISO-23953 ifrån Internationella Standardiseringsorganisationen.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

De inledande kylskåpen

[redigera | redigera wikitext]

Att förvara livsmedel tillsammans hjälp från kall luft existerar inget nytt. beneath flera sekler besitter man använt sig från källare till förvaring inom låga temperaturer. enstaka variant från detta plats arkitekten Carl Hårlemans iskällare, liksom uppmärksammades runt 1750-talet.

Dessa fanns dock främst tänkta på grund av för att förvara maltdryck samt ej livsmedel. Därefter fortsatte utvecklingen till för att utföra kylskåpen ännu mer lättillgängliga samt nära 1800-talet kom både isskåp samt kallskafferier liksom fungerade genom kallt rinnande dricksvatten. beneath den denna plats tiden utvecklades även frysförvaring till olika transportmedel vilket kom för att bli många viktiga till transporter från produkter.

inledningsvis då elnätet utvecklades nära 1920-1930 kom genomslaget på grund av dem elektriska kylskåpen.^[2]

Det inledande operativ hushållskylskåpet tillverkades 1913 inom Chicago från märket Domelre^[3] samt fick snabbt en flertal konkurrenter vid den amerikanska marknaden. enstaka sektion konstruktioner bestod från numeriskt värde separata delar, likt oftast plats belägna inom källaren.

en delen bestod från en kylaggregat samt den andra från ett isolerad kärl, försedd tillsammans kylslingor.^[4]

År 1922 uppfanns detta inledande absorptionskylskåpet utan rörliga delar från dem numeriskt värde svenska ingenjörsstudenterna Baltzar von Platen samt Carl Munters. Detta blev snabbt ett succé. Kylsystemet gick ut vid för att alstra kall luft genom värme.

detta svenska företaget Electrolux köpte uppfinningen samt gjorde skåpen mindre samt behändigare till för att passa in inom små kök.^[5] Denna kylapparat fungerade genom för att enstaka container tillsammans enstaka blandning från ammoniak samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig upphettas på grund av för att förånga ammoniaken såsom strömmar mot enstaka kylare samt kyls ner från luften.

Ammoniaken kondenseras samt förs vidare mot en kylelement fyllt tillsammans hydrogen såsom förångar ammoniaken. Processen existerar endoterm samt tar upp värme ifrån luften. Därav kyls detta omgivande systemet kring kylelementet ner.

I denna artikel utforskar vi hur ett kylskåp fungerar och vilken vetenskap som ligger bakom denna vardagliga teknologi

Blandningen från ammoniak samt hydrogen förs vidare in inom ett absorbent samt blandas tillsammans vätska. Därefter värms gaserna upp sålunda för att hydrogen är kapabel flöda igen mot kylelementet till för att sedan repetera processen.^[6]

År 1930 utvecklades detta vidare mot detta luftkylda kylskåpet samt därmed även den luftkylda frysboxen.^[7]

Kylskåp på grund av hemmabruk inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

AB Arctic startade den inledande tillverkningen från matförvaring i enlighet med von Platen samt Munters kylkonstruktion.

begränsad därefter, tid 1925, blev dem uppköpta från Electrolux, såsom kom för att dominera marknaden. mot enstaka start fanns priserna vid matförvaring väldigt höga, dock runt 1930 blev dem allt vanligare samt priserna sjönk successivt. Redan 1936 ägde Electrolux sålt sitt miljonte kylskåp.^[8] land fanns inflytelserik inom Europa gällande användning från kyl- samt frysutrustning samt djupfrysta matvaror.

undersökning visar för att ca 60% från svenska hushåll ägde en matförvaring tid 1970.^[9]

Även angående tidiga matförvaring tillsammans inbyggda frysfack fanns små, fick en matförvaring inom köket ett massiv innebörd på grund av matlagning samt bevarande från föda. Tidigare ägde förvaringen från födoämnen beneath dem varma månaderna utgått ifrån användning från isskåp, vilka ur flera synpunkter likt hygien, komfort samt finans ansågs otillräckliga.

Kylskåpet fick inom start ett massiv innebörd inom boenden utan matkällare, dock tillsammans år blev detta allt viktigare på grund av förvaring från ömtåliga födoämnen inom samtliga hushåll.^[10]

Exempel vid varumärken

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Harrison, Molly; Mörling Mikael (1980). Hemmets uppfinningar. IPC bokhus angående stora uppfinningar samt upptäckter, 99-0226153-1. Örebro: IPC.

  Libris7606197. ISBN 91-7128-246-7 (inb.) 

• Nilsson, Hans (1985). Tekniken omkring oss. Ljungby: Colego. Libris508159 
• Engblom Charlotte, red (1992). Den svenska kylteknikens historia: Kyltekniska föreningens jubileumsbok 1992. Svenska kyltekniska föreningens handbok, 0281-4544 ; 11.

  Järfälla: Svenska kyltekniska fören. Libris8380569. ISBN 91-86590-07-3 (korr.) (inb.) 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]