Vilka närsalter är viktiga för växter
nen är särskilt viktiga för att till exempel väx-ter ska kunna växaMolybden
| Molybden | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Emissionsspektrum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Relativ atommassa | 95,94 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Grå metallisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 10 280 kg/m³(273 K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 2 896 K (2 623 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 4 912 K (4 639 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 9,38 × 10-6m³/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 32 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 598 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie | 145 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 145 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jonisationspotential | Första: 684,3 kJ/mol Andra: 1 560 kJ/mol Tredje: 2 618 kJ/mol Fjärde: 4 480 kJ/mol (Lista) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Kr] 4d5 5s1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 18, 13, 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd | 6, 5, 4, 3, 2 (stark syra) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 2,16 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk rymdcentrerad tätpackning (bcc) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk konduktivitet | 18,7×106A/(V × m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mohs hårdhet | 5,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Identifikation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Historia | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter samt STP används ifall inget annat anges. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molybden existerar en metallisktgrundämne.
metall framställdes inom ren struktur inledande gången 1781 från den svenske kemisten Peter Jakob Hjelm.
Tekniskt framställs detta genom för att molybdenglans oxideras mot molybdentrioxid vilket efter rening minskas tillsammans hydrogen. Slutprodukten blir metall inom pulverform.[1]
Namnet metall kommer från molybdos, liksom betyder bly vid klassisk grekiska, eftersom dem båda metallerna påminner ifall varandra.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Molybden äger ett bland dem högsta smältpunkterna från varenda grundämnen.
En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av varandraRent metall existerar vitt alternativt silverfärgat. Metallen existerar hård dock plastiskt flexibel. Den existerar beständig mot atmosfär samt dricksvatten nära vanlig temperatur dock löses från oxiderande syror.[1]
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Molybden förekommer naturligt främst inom Molybdenglans samt Wulfenit.[2] Den existerar ett tämligen sällsynt metall samt halten inom jordskorpan existerar ca 14 ppm.[1]
Molybden finns inom flertalet levande organismer samt existerar ett nödvändig komponent inom flera olika enzymer, särskilt nitrogenas.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Molybden används även inom legeringar, speciellt på grund av för att höja styrka samt värmetåligheten inom olika stålsorter.
Närsalter utgör näring till levande varelsermetall existerar även korrosionsbeständigt, samt syrabeständigt, dock oxideras nära kraftig upphettning mot molybdentrioxid.[2]
Molybdendisilicid existerar en motståndsmaterial tillsammans med upphöjd smältpunkt liksom existerar kemiskt motståndskraftigt. detta används därför inom ugnar till många höga temperaturer samt marknadsförs bland annat beneath namnen Kanthal Super, inom Squared R Moly-D samt Schupp MolyCom.
Ammoniummolybdat används inom analysen vilket en känsligt reagens vid fosfor- samt arseniksyra.[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Molybdaena, enstaka latiniserad struktur från detta grekiska termen på grund av bly, användes beneath antiken liksom benämning vid olika blyliknande mineral såsom grafit.
detta fortsatte fram mot slutet från 1700-talet, då Carl Wilhelm Scheele kunde visa för att grafit samt metall plats numeriskt värde olika ämnen. 1777 skrev denne mot Johan Gottlieb Gahn på grund av för att från honom ett fåtal sig tillskickat molybdenglans.
Växtnäring är de näringsämnen som växter behöver för att kunna fullfölja sin livscykelGenom för att behandla molybdenglansen tillsammans med salpetersyra lyckades denne 1778 erhålla enstaka ljus oxid, molybdenoxid, liksom han kallade acidum molybdaenae, molybdensyra. detta plats Torbern geolog vilket föreslog till Scheele för att molybdensyran måste artikel oxiden från ett fräsch metall. Scheele vände sig då mot sin kompis samt student Peter Jakob Hjelm såsom ägde resurser mot dem till experimenten nödvändiga ugnarna.
Hjelm lyckades 1782 efter för att äga blandat pulvriserad molybdenoxid tillsammans linolja mot enstaka pasta såsom utblandades tillsammans med kol samt upphettades beneath upphöjd temperatur minska molybdensyran mot metall. Hjelm väntade mot 1790 då både Scheele samt geolog avlidit innan han publicerade enstaka framställning till sina försök.
Närsalter är jordskorpans fasta beståndsdelar som även kallas för mineralämnenUtforskningen från metall samt dess föreningen fortsatte senare beneath start från 1800-talet, främst från Jöns Jacob Berzelius. metall fortsatte för att framställas i enlighet med den ursprungliga primitiva metoden, mot dess för att Henri Moissan 1893 tog fram ett fräsch teknik för att minska oxiden tillsammans kol inom enstaka elektrisk matlagningsapparat.
Senare utvecklades enstaka teknik för att smälta molybdenglans tillsammans kalk samt flusspat inom elektrougn.[3]