Vem var varför teater analys

Macbeth
Faksimil från inledande sidan inom The Tragedie of Macbeth ifrån First Folio, publicerad 1623
Författare	William Shakespeare
Originaltitel	Macbeth
Originalspråk	Engelska
Översättare	Erik Gustaf Geijer, Hinrik Jakob Sandström, Carl August Hagberg, Per Hallström, Sigvard Arbman, Karl Ragnar Gierow, Björn Collinder, Åke Ohlmarks, Britt G. Hallqvist, Allan Bergstrand, Anders Lerner, Kerstin Trygger, Göran O. Eriksson, Ulf Peter Hallberg
Utgivningsår	1623
Först publicerad vid svenska	1813
Svensk premiär	1838
Huvudpersoner	Macbeth från Skottland

För andra betydelser, titta Macbeth (olika betydelser).

Macbeth (originaltitel Macbeth) existerar enstaka tragedi från William Shakespeare.

Tillsammans tillsammans Hamlet, Kung Lear samt Othello brukar den räknas mot Shakespeares mogna tragedier.

Tillkomsthistoria

[redigera | redigera wikitext]

Datering

[redigera | redigera wikitext]

I augusti 1605 besökte monark Jakob inom, beskyddare från Shakespeares trupp the King's dock, samt drottning AnnaOxford.

var bevittnade kungen enstaka små tro från Matthew Gwinnes Tres sibyllae vid St John's College, var tre spåkvinnor förutspår för att kungens anfader Banquo skall bli anfader mot kungar, noggrann såsom häxornas profetia inom Macbeth.^[1][2] Drottningen bevittnade en framförande från Samuel DanielsArcadia var läkekonsten kritiseras.

inom femte aktens tredjeplats scen säger Macbeth "Throw physic to the dogs; I'll none of it" ("Släng din läkekonst åt hundarna! Den passar ej mig", i enlighet med Britt G. Hallqvist). inom pjäsen finns flera anspelningar vid amning samt inom Oxford bevistade kungen ett argumentation angående amningens betydelse.^[2]

I andra aktens tredjeplats scen talar portvakten angående lurendrejeri samt förräderi, vilket anses existera enstaka anspelning vid rättegången angående krutkonspirationen vilket utspelade sig ifrån januari mot mars 1606.^[1][3] inom inledande aktens tredjeplats scen talar inledande häxan angående för att denna förbannat skeppet Tiger samt nedkallat 81 veckors storm ovan detta.

inom juni 1606 angjorde en skepp tillsammans med detta namnet Milford Haven inom Wales efter enstaka farofylld utflykt liksom varat lika länge.^[1]

Pjäsen tros äga spelats inför Jakob inom samt Danmarks monark Kristian IV inom augusti 1606.^[1][2] Banquos spöke skymtar förbi inom numeriskt värde pjäser skrivna 1607; den anonyma The Puritan samt Francis Beaumonts samt John FletchersThe Knight of the Burning Pestle.^[1]

Versbehandlingen pekar mot för att Macbeth skrevs 1606, efter monark Lear samt strax före Antonius samt Cleopatra.

inom tredjeplats aktens inledande scen nämns rentav Marcus Antonius vilket ger ett antydan ifall för att Shakespeare redan börjat umgås tillsammans Plutarchos biografi medan han skrev Macbeth.^[1]

Pjäsens källor

[redigera | redigera wikitext]

Större delen från intrigen existerar hämtad ifrån Raphael HolinshedsChronicles of England, Scottland, and Ireland.^[4][5] Hos Holinshed regerar Macbeth fridfullt inom tio kalenderår samt existerar således ingen kortlivad usurpator såsom hos Shakespeare.^[1][5][6] dock den största skillnaden existerar ändå för att Shakespeare besitter förskjutit tyngdpunkten ifrån detta yttre händelseförloppet mot Macbeths samt lady Macbeths inre teaterpjäs, deras kamp tillsammans sig själva.^[5][6]

Lady Macbeth existerar mot massiv sektion baserad vid Holinsheds allegori ifall Donwalds fru liksom drev vid honom för att mörda monark Duff.^[1][2] Innan historien angående Macbeth hos Holinshed finns historien ifall monark Kenneth vilket hör ett röst efter för att denne dräpt sin brorson.^[7] Episoden återfinns även inom George BuchanansRerum Scotiarum Historia.^[1][7] även Macbeth hör ett röst då denne mördat monark Duncan.

Häxornas profetia liksom Banquos släktträd existerar hämtade ifrån biskopen John Leslies De Origine Moribus, et Rebus Gestis Scotorum.^[7] Mördarnas dåliga samvete existerar enstaka återspegling från den anonyma pjäsen Arden of Feversham.^[8] inom Andrew of Wyntouns poem The Original Chronicle of Scotland ifrån omkring 1424 uppmanas Macbeth för att mörda Duncan från tre kvinnor såsom uppträder inom enstaka dröm.^[1]

Kung Jakob inom fanns likt sagt ättling mot den Banquo liksom presenteras inom pjäsen.

han plats även många intresserad från häxor,^[1][9] vilket kom mot formulering inom skriften Damonologie. inom pjäsen återspeglas även kungens pamflett ifall tobakens skadlighet.^[2] mot skillnad ifrån hos Holinshed existerar Banquo hos Shakespeare ingen medbrottsling mot Macbeth utan oskyldig, lojal mot monark Duncan samt en från Macbeths inledande offer.^[3][6]

Pjäsen existerar inspirerad från Seneca den äldres hämndtragedier, särskilt Hercules Furens samt Hippolytos.^[10][11] då Macbeth åkallar natten samt plågad samt liksom hypnotiserad dras mot detta brottsliga existerar detta enstaka återspegling från Senecas antihjältars retorik.^[11] Lady Macbeth låter vilket Senecas Medea då denna förkastar detta särskilt kvinnliga samt fantiserar ifall barnamord (I:7).^[10][11]

Till skillnad ifrån hos Senecas tyranner finns inom Macbeth enstaka hel sektion kristet tankegods.

Macbeth talar ifall änglabasuner samt ifall detta omedelbara straffet till sina gärningar (I:7). denne oroar sig på grund av för att äga sålt sin själ (III:1). Efter för att äga mördat Duncan inom andra aktens tredjeplats scen säger Macbeth: "Had inom but died an hour before this chance, / inom had lived a blessed time" ("Om jag fått dö på grund av blott enstaka 60 minuter sen, då ägde jag levt lycklig", i enlighet med Britt G.

Hallqvist). Innan slutet inom femte aktens åttonde scen bekänner Macbeth inför Macduff: "But get thee back; my soul fryst vatten too much charged / With blood of thine already" ("Gå! Min själ existerar redan på grund av hårt belastad tillsammans med dem dinas blod", hos Hallqvist).^[4]

Tryckningar samt text

[redigera | redigera wikitext]

Första gången pjäsen publicerades plats inom the First Folio 1623 liksom sammanställdes från Shakespeares skådespelarkollegor John Heminges samt Henry Condell samt publicerades från Edward Blount samt Isaac Jaggard.^[12] Dessvärre anses denna utgåva ej helt pålitlig, bland annat till för att den existerar ovanligt kort.^[1] Man tror för att Thomas Middleton bidragit mot pjäsen^[1][13] omkring 1613.

Gudinnan Hekates uppträdande inför häxorna äger många små effekt vid intrigen samt dessa scener existerar skrivna inom enstaka annorlunda stil än resten från pjäsen. Häxornas sånger inom fjärde aktens inledande scen återfinns inom Middletons teaterstycke The Witch ifrån mellan 1609 samt 1616. Folioupplagan tros därför existera baserad vid ett scenografs exemplar mot ett senare repris.^[1][14]

Handling

[redigera | redigera wikitext]

Rollfigurer

[redigera | redigera wikitext]

Lord Macbeth – General beneath den skotske kungen, Duncan Lady Macbeth – Macbeths fru samt bundsförvant Duncan – monark från Skottland Prins Malcolm – Duncans äldre son Prins Donalbain – Duncans yngre son Lord Banquo – Macbeths kompis, även general beneath den skotske kungen, Duncan. Fléance – Banquos son Lord Macduff – Knekt beneath Duncan Lady Macduff – Macduffs hustru

Macduffs son Ross, Lennox, Angus, Menteith, Caithness – Skotska lorder Siward – Earl från Northumberland, General till den engelska armén Siward d.y. – Siwards son Seyton – Macbeths tjänare samt löjtnant Hecate – Häxornas gudinna Tre häxor Tre mördare Lady Macbeths doktor

Resumé

[redigera | redigera wikitext]

Kung Duncan dömer tegnen från Cawdor mot döden på grund av förräderi. Macbeth samt Banquo beröms på grund av sina tappra insatser inom kriget.

vid väg bostad stöter Macbeth samt Banquo vid tre häxor ute vid heden. dem förutspår för att Macbeth skall bli tegn från Cawdor samt senare monark. Banquo förutspås bli far mot kungar. Kungen utnämner många riktigt Macbeth mot tegn från Cawdor. Genast börjar Macbeth tänka vid för att mörda Duncan således för att han egen förmå bli monark. Tillsammans tillsammans lady Macbeth börjar han smida planer.^[15]

Kung Duncan kommer tillsammans tillsammans med sina söner, tronföljarna Malcolm samt Donaldbain, samt Macduff samt Banquo mot enstaka bankett vid Macbeths slott.

Avsides börjar Macbeth tvivla vid angående han verkligen skall skrida mot verket. Lady Macbeth anklagar honom på grund av för att existera feg samt berättar angående sin strategi för att arrangera mordet därför för att Duncans tjänare får skulden.^[15]

Macbeth mördar Duncan dock förmår sig ej bära tillbaka dolkarna vilket använts mot platsen till brottet.

Lady Macbeth fullfölja detta istället.

London var teaterns medelpunkt och det byggdes flera teatrar där omkring 1580

Macduff kommer till för att uppväcka Duncan samt upptäcker honom mördad. Macbeth säger för att han dödat tjänarna inom raseri. Prinsarna Malcolm samt Donaldbain anar oråd samt flyr. i enlighet med Macduff misstänks prinsarna på grund av fadermord. han meddelar även för att Macbeth skall krönas mot kung.^[15]

Banquo börjar misstänka Macbeth till dådet.

Macbeth bjuder honom samt hans son Fleance mot enstaka fräsch bankett. denne lejer män såsom skall mörda dem vid vägen. Banquo mördas, dock Fleance lyckas flyga eller fly undan. vid banketten ser Macbeth Banquos vålnad. denne blir skrämd dock lugnas från lady Macbeth såsom ber gästerna för att vandra. beneath tiden äger Macduff anslutit sig mot engelsmännen till för att angående möjligt störta Macbeth.^[15]

Macbeth träffar häxorna vid nytt.

dem varnar honom på grund av Macduff dock säger för att ingen från kvinna född kunna skada honom samt för att denne går trygg tills Birnams träd börjar vandra mot hans borg.

Teaterspelet utvecklades ur dithyramben som var en lovsång till den grekiske vinguden Dionysos och framfördes av en manlig grupp utklädda till satyrer

Macbeth lejer nya män likt mördar lady Macduff samt hennes son. Macduff svär för att hämnas. denne samt Malcolm förbereder anfallet mot Macbeth. dem hugger ner lövruskor såsom dem skall bära framför sig vilket kamouflage.^[15]

Lady Macbeth går inom sömnen, mumlar ifall sitt förbrytelse samt försöker förgäves numeriskt värde sina sker rena ifrån inbillat blod.

Engelsmän samt skottar samlas inom Birnams skogsområde inför anfallet. Macbeth får besked ifall för att lady Macbeth dött dock känner sig osårbar vid bas från häxornas profetia. enstaka budbärare meddelar för att Birnams täckt område börjat röra sig mot slottet.

1

Trupperna äger kommit fram mot slottet. Macduff letar reda vid Macbeth. då Macbeth säger för att han ej förmå skada honom, avslöjar Macduff för att han fötts genom kejsarsnitt. Macbeth inser för att allt existerar tappat bort eller missat samt dödas. Malcolm utropas mot monark från Skottland.^[15]

Uppsättningar samt översättningar

[redigera | redigera wikitext]

Pjäsen tros äga spelats inför Jakob inom samt Danmarks monark Kristian IV inom augusti 1606.^[1][2][14] Läkaren samt astrologen Simon Forman skriver inom sin dagbok för att han sett ett repris från Macbeth framförd från the King's dock vid the Globe våren 1611.

Forman fäste sig särskilt nära häxorna, blodet vilket ej kunna tvättas från ladyns sker samt hennes sömngång.^[16][14] Trots sitt nyfikenhet till övernaturligheter nämner Forman dock ej kittelscenen var häxorna sjunger alternativt Hekate samt kallar häxorna "feer alternativt nymfer". Forman tycks alltså äga sett enstaka äldre utgåva än den Thomas Middleton bearbetat.^[14]

Efter för att bara äga spelats inom kraftiga adaptioner, framförallt William Davenants ifrån 1664, sedan Shakespeares livstid, närmade sig David Garrick 1744 Shakespeares originaltext vid Drury Lane Theatre inom London.

Garrick koncentrerade sig vid huvudrollens inre liv samt framställde honom såsom oskyldigt vacklande mellan gott samt ont.

Det skulle dock dröja ända mot 1847, då Samuel Phelps spelade huvudrollen, innan Shakespeares originaltext spelades inom London. 1814 ägde Edmund Kean gjort ett psykologisk tolkning från Macbeth vid Drury Lane, dock detta blev ingen succé.

då sonen Charles Kean spelade Macbeth vid Princess's Theatre vinnlade han sig ifall för att utföra pjäsen detaljrikt antikvariskt precis. ifrån 1777 mot 1817 spelade Sarah Siddons ladyn, ett från hennes maximalt framgångsrika rollprestationer, medan hennes broder John Philip Kemble ägde mindre lycka likt Macbeth. ifrån 1820 mot 1848 spelade William Charles Macready inom skotskrutigt, ett tradition vilket införts från Charles Macklin vid Covent Garden Theatre 1773.

detta plats Macreadys motspelerska Charlotte Cushman vilket ägde dem stora framgångarna.

Levnadsvillkoren för teaterfolk var mycket ogynnsamma, och en teater klarade sig inte utan en rik och mäktig beskyddare

1849 orsakade rivaliteten mellan Macready vilket gästade New York samt den amerikanske skådespelaren namn Forrest upplopp, vilket bidragit mot vidskepligheterna kring pjäsen. 1875 samt 1888 spelades Macbeth samt lady Macbeth från Henry Irving samt Ellen Terry vid Lyceum Theatre. ej heller dem ägde några vidare framgångar tillsammans med pjäsen.

I start från 1900-talet ägde Sybil Thorndike samt Flora Robson stora framgångar liksom ladyn. 1906 regisserades Macbeth från Gordon Craig såsom gjorde en storslaget siffra från lady Macbeths sömngångarscen inom ett enorm spiraltrappa. då högsta Reinhardt gjorde detsamma 1916 framställde denne häxorna på baksidan lätta slöjor på grund av för att åstadkomma ett övernaturlig prägel.

1921 blev Arthur Hopkins expressionistiska uppfattning inom New York enstaka massiv kommersiell succé.

Den första kvartoupplagan med titeln An excellent conceited tragedie of Romeo and Iuliet kom tidigt 1597, publicerad av Cuthbert Burby och tryckt av John Danter

identisk existerar regisserade Georges Pitoëff pjäsen inom Genève samt ägde framgångar tillsammans enstaka stram konstruktion från trappor samt avsatser. 1923 blev Barry Jackson samt Birmingham Repertory Theatre ursprunglig tillsammans för att spela Macbeth inom modern klädsel.

1930 fick John Gielgud vid Old Vic inom London på grund av ovanlighetens skull dåliga recensioner.

1936 satte Orson Welles upp pjäsen vid Mercury Theatre inom New York samt förlade handlingen mot voodookulturensHaiti.

Fröken Julie är en pjäs som är skriven av den svenska dramatiker August Strindberg år 1888

Pjäsen spelades från ett helt mörk ensemble samt blev enstaka massiv succé.

1937 regisserade Michel Saint-DenisLaurence Olivier vilket Macbeth vid Old Vic inom London. han överglänstes dock från Judith Anderson. Olivier skulle senare komma tillbaka mot pjäsen. 1953 satte amerikanen Burgess Meredith upp Macbeth vid Fort St. Catherine's inom Bermuda tillsammans Charlton Heston inom huvudrollen.

då Gustav Rudolf Sellner satte upp pjäsen 1955 inom Darmstadt ägde dem tre häxorna rakade huvuden samt ögonbryn samt plats bleksminkade såsom japanska butohdansare.

Två föreställningar inom Storbritannien besitter varit särskilt uppmärksammade. 1955 regisserade Glen Byam Shaw Laurence Olivier samt Vivien Leigh vid Shakespeare Memorial Theatre inom Stratford-upon-Avon samt 1976 satte Trevor Nunn upp den tillsammans Ian McKellen samt Judi Dench vid Royal Shakespeare Companys mindre scenen Other Place, även inom Stratford.

Den förra uppsättningen plats inom stort format tillsammans flera scenbyten samt enstaka mängd statister.

I senrenässansens England hade teatern en stor betydelse

Den senare använde enstaka naken scen samt bara tolv artist.

1972 gjorde Welcome Msomi adaptionen uMabatha vid zulu inom Natal inom Sydafrika. Produktionen ägde enstaka världsturné mellan 1973 samt 1998. 1974 spelades lady Macbeth från Helen Mirren samt 1976 gjorde Peter O'Toole Macbeth, denne ansågs dock existera melodramatisk. Dramatikern Heiner Müller regisserade Macbeth 1983 vid Volksbühne inom Berlin.

Uppsättningar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

1812 gästades huvudstaden från ett tysk skådespelerska liksom reciterade samt spelade upp scener ur Macbeth.^[17] 1831 ägde Dramaten planer vid för att sätta upp Macbeth dock då himlakroppen Lars Hjortsberg blev sjuk lades förberedelserna ner.^[18] då Macbeth fick svensk premiär 11 september 1838 vid Djurgårdsteatern inom Stockholm^[19][20] användes enstaka översättning från Hinrik Jakob Sandström efter Friedrich Schillers tyska översättning.^[19][21] Huvudrollen spelades från Ulrik Torsslow^[19][20] samt Lady Macbeth från hans fru Sara Torsslow.

Båda fick många god bedömning till sina rollprestationer.^[19][22][23] Uppsättningen plats romantiskt färgad inom motstånd mot franskklassicismen vid Dramaten.^[24] Uppsättningen spelades fjorton gånger.^[19] Året därpå spelades Sandströms översättning även inom Göteborg.^[21]

2 månad 1858 tog Dramaten upp Macbeth tillsammans Nils Almlöf samt Zelma Hedin.

Både uppsättningen samt aktörerna fick bister bedömning, pjäsen spelades till glesa salonger samt lades ner efter bara tre föreställningar.^[25] Detta plats Dramatens sista försök för att spela Shakespeare såsom klassicistisk tragedi.^[26] 1880 spelades Macbeth vid Nya teatern inom huvudstaden. Huvudrollerna spelades då från Fritz Arlberg samt Lotten Dorsch.

Uppsättningen blev lyckad samt gavs femton gånger.^[27] Premiären spelades identisk natt liksom Adelaide Ristoris gästspel vid Gustav III:s musikdrama inom inleddes.^[28] då den italienske skådespelaren Ernesto Rossi gästspelade vid Dramaten inom april samt femte månaden i året 1886 spelades Lady Macbeth alternerande från Elise Hwasser samt Olga Björkegren.

Hwasser gjorde ladyn sinnessjuk, vilket gillades från pressen.^[29] Hwasser spelade ladyn bara ett gång. Samtidigt vilket denna prisades till den psykologiska realismen sålunda kritiserades denna på grund av omodernt patos tillsammans stora gester.^[28]

Uppsättningar inom landet sedan kalenderår 1900

[redigera | redigera wikitext]

• 1909 Kungliga Dramatiska Teatern, regi August Lindberg, tillsammans Gerda Lundequist
• 1927 Radioteatern, regi Olof Molander, tillsammans Anders dem Wahl
• 1928 Lorensbergsteatern, götet, regi Knut Ström
• 1931 Dramaten, regi Olof Molander, tillsammans med Kolbjörn Knudsen, Lars Hanson & Tora Teje
• 1934 Radioteatern, regi Carl Anders Dymling, tillsammans med Lars Hanson
• 1938 Radioteatern, regi Rune Carlsten, tillsammans Lars Hanson
• 1944 helsingborgs stadsteater, regi Ingmar Bergman
• 1948 relaterat till göteborg stadsteater, regi Ingmar Bergman
• 1953 Queen Mary's School, England, gästspel inom Stockholms skolor
• 1953 Teatern inom Gamla stan, huvudstaden, regi Arne Forsberg
• 1955 Dramaten, regi Bengt Ekerot, tillsammans med Holger Löwenadler, Sif Ruud, Betty Tuvén, Allan Edwall, Anders Ek, Jarl höjd, Irma Christenson, Henrik Schildt & Bengt Ekerot
• 1965 Friteatern vid Moderna museet, huvudstaden, regi Bertil Lundén
• 1967 relaterat till göteborg stadsteater, regi Herman Ahlsell
• 1974 Atelierteatern, götet, regi Eva Bergman
• 1975 Pistolteatern
• 1975 Riksteaterns Örebroensemble, översättning Allan Bergstrand, regi Claes Lundberg
• 1976 Radioteatern
• 1979 TV-teatern
• 1982 Scenskolan inom Malmö
• 1983 Blekingeteatern, översättning Allan Bergstrand, regi Anders Bäckström
• 1984 scen Hydra, huvudstaden, översättning Björn Collinder, regi Annika Silkeberg
• 1984 Uppsala stadsteater, översättning Carl August Hagberg, regi Ulf Fredriksson, tillsammans med Erik Kiviniemi
• 1985 Sommarteatern inom Södertälje, översättning Anders Lerner, regi Magnus Bergquist, tillsammans med Marie Richardson, Lars Göran Persson, Rikard Wolff & Henric Holmberg
• 1985 London Shakespeare Group vid gästspel hos Riksteatern, regi John Fraser
• 1985 The Super Ichiza, gästspel ifrån Japan vid Marionetteatern, huvudstaden & helsingborgs stadsteater
• 1986 Dramaten, översättning Britt G.

  Hallqvist, regi Christian Tomner, tillsammans Peter Andersson, Börje Ahlstedt, Johan Rabaeus, Rolf Skoglund & Tord Peterson

• 1986 scen Schahrazad & Kompaniet, översättning Carl August Hagberg, regi Wilhelm Carlsson
• 1989 Teatersällskapet Phoenix, översättning Carl August Hagberg, regi ensemblen, tillsammans Ingalill Rydberg
• 1990 Teatergruppen Krumsprång & Fjät, huvudstaden, översättning Kerstin Trygger, regi Björn Skjefstad & ensemblen
• 1990 Youki za, gästspel ifrån Japan vid Södra Teatern, huvudstaden, regi Makuto Sato (dockteater)
• 1991 Teaterhögskolan inom huvudstaden, regi Keve Hjelm & Tom Fjordefalk, tillsammans med Torkel Petersson
• 1992 4:e teatern, Västerås, översättning Göran O.

  Eriksson & Britt G. Hallqvist, regi Eva Fredman

• 1992 Stockholms stadsteater, översättning Göran O. Eriksson, regi Ralf Långbacka, tillsammans med Sven Wollter, Viveka Seldahl & Halvar Björk
• 1994 scen Allena, regi Lasse Åkerlund
• 1995 Fästningsspelen inom Varberg, översättning Göran O. Eriksson, regi Ulf Andersson
• 1996 Riksteatern, översättning Göran O.

  Eriksson, regi Ole Anders Tandberg

• 1996 Norrbottensteatern, översättning Göran O. Eriksson, regi Joachim Siegård, tillsammans med Jarl Lindblad
• 1998 Romateatern, Gotland, översättning Göran O. Eriksson, regi Thomas Segerström, tillsammans med Bert Rolfart & Pontus Stenshäll
• 2000 helsingborgs stadsteater, översättning Britt G.

  Hallqvist, regi Ulla Gotlieb

• 2000 Rajateatern, Sundsvall, regi Eva Bygren
• 2001 Björn Gustafson vid scenkonst Brunnsgatan Fyra (dockteater)
• 2001 The American skådespel Group, gästspel vid Pusterviksteatern, götet, regi Paul Stebbings
• 2001 scenkonst Tornado, Kalmar
• 2002 malm stadsteater
• 2002 scenkonst Västernorrland, scen Grima & Turnékompaniet
• 2002 scenkonst Replica, Stockholm
• 2003 Riksteatern
• 2003 Kolhusteatern, Hälleforsnäs
• 2003 Fästningsspelen inom Varberg
• 2003 Teaterhögskolan inom Malmö
• 2004 Macbeth, TV-teatern, regi Bo Landin & Alex Scherpf, tillsammans med Mikkel Gaup
• 2004 Giron sámi teáhter, Kiruna
• 2005 Macbeth - samtliga dör vid slutet, 1 2 3 Schtunk
• 2006 Dramaten, översättning Ulf Peter Hallberg, regi Staffan Valdemar Holm, tillsammans Reine Brynolfsson, Lena Endre, Börje Ahlstedt, Jonas Karlsson, Örjan Ramberg & Magnus Roosmann
• 2009 Moment:teater, huvudstaden regi Pontus Stenshäll, tillsammans med Pontus Stenshäll
• 2009 Macbeth - Blod istället till mjölk, Varietéteatern Barbès, översättning Britt G.

  Hallqvist, regi Pelle Öhlund

• 2010 Romateatern, översättning Britt G. Hallqvist, regi Thomas Segerström, tillsammans med Daniel Larsson
• 2011 Macbeth - kärlekshistorien, Radioteatern, översättning Britt G. Hallqvist, regi ortnamn Kalmér, tillsammans med Ingela Olsson
• 2012 helsingborgs stadsteater, regi Benoît Malmberg
• 2012 Regionteatern Blekinge Kronoberg, översättning Ulf Peter Hallberg, regi Öllegård Grundstroem
• 2013 Stockholms stadsteater, översättning Göran O.

  Eriksson, regi Fredrik Benke Rydman

• 2014 Macbeth Redux, Reginateatern, Uppsala, regi John Fiske

Översättningar mot svenska

[redigera | redigera wikitext]

Macbeth finns inom fjorton svenska översättningar, varav elva tryckts samt tre bara spelats vid teatern. Dessutom finns enstaka publicerad revision från översättning siffra numeriskt värde.

Den inledande översättningen gjordes från Erik Gustaf Geijer 1813. 1838 spelades Hinrik Jakob Sandströms översättning efter Friedrich Schillers tyska översättning från Djurgårdsteatern inom Stockholm.^[19][21] 1850 kom Carl August Hagbergs översättning vilket ingick inom Shakspere's dramatiska arbeten.

Bd 9. Per Hallströms översättning publicerades 1925 inom Världslitteraturen: dem stora mästerverken. 1954 kom Sigvard Arbmans översättning. Karl Ragnar Gierows översättning finns arkiverad inom enstaka handskrift ifrån 1960-talet.

1961 kom Björn Collinders översättning samt året därpå Åke Ohlmarks vilket publicerades inom samlingsbandet Tragedier. 1968 gavs Sven Collbergs revision från Hagbergs översättning ut. 1983 spelades Allan Bergstrands översättning från Blekingeteatern. Den finns inom ett utgåva ifrån 1985 var den dock existerar bearbetad från Margreta Söderwall.

identisk kalenderår kom Britt G. Hallqvists översättning samt identisk tid gjorde Anders Lerner enstaka översättning till Sommarteatern inom Södertälje. 1990 spelade Teatergruppen Krumsprång & Fjät inom huvudstaden ett översättning från Kerstin Trygger. 4:e teatern inom Västerås spelade 1992 enstaka revision från Göran O.

Erikssons samt Britt G. Hallqvists översättningar. inledningsvis 2003 gavs Göran O. Erikssons översättning ut. 2006 gjorde Ulf Peter Hallberg ett översättning till Staffan Valdemar Holms uppsättning vid Dramaten. 2016 utkom denna översättning inom samlingsvolymen Det blodig eller täckt med blod parlamentet - fyra tragedier.

Förbannelsen ovan pjäsens namn

[redigera | redigera wikitext]

På brittiska teatrar existerar pjäsen omgärdad från många mystik samt vidskepelse.^[30] Bara för att uttala namnen anses framkalla dem uttalanden eller ord som uttrycker önskan om olycka liksom dramat innehåller.

Macbeth samt lady Macbeth brukar därför ges eufemistiska smeknamn liksom mot modell herr samt fru M. Själva verket brukar benämnas "Den skotska pjäsen".^[31]

I andra medier

[redigera | redigera wikitext]

Filmatiseringar (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Macbeth äger filmats flera gånger.

Opera

[redigera | redigera wikitext]

Verdi komponerade operan Macbeth, tillsammans med libretto från F.M.

Piave. Uruppsättningen skedde 1847 inom Florens.^[32]

Den schweizisk-amerikanske tonsättaren Ernest Bloch komponerade operan Macbeth cirka 1905. Uruppsättningen skedde 1910.^[33]

Böcker

[redigera | redigera wikitext]

Jo Nesbø utkom tid 2018 tillsammans boken Macbeth såsom existerar ett mordhistoria liksom utspelas inom enstaka imaginär ort runt kalenderår 1970.

Mer alternativt mindre samtliga karaktärer existerar döpta efter originalet samt historien bygger vid originalhistorien.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Vissa data ifall uppsättningar existerar hämtade ifrån artikeln Macbeth vid talar engelska Wikipedia (läst 19 juli 2015)
• Vissa data ifall uppsättningar existerar hämtade ifrån artikeln Macbeth vid tyskspråkiga Wikipedia (läst 20 juni 2015)
• Vissa data ifall filmatiseringar existerar hämtade ifrån artikeln Timon of Athens vid talar engelska Wikipedia (läst 10 juni 2015)

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Michael Dobson & Stanley Wells (red): The Oxford Companion to Shakespeare, Oxford 2001, ISBN 0-19-811735-3
• Erik Frykman: Shakespeare, Södertälje 1986, ISBN 91-1-863102-9
• Erik Frykman: Inledning mot Macbeth, översättning Carl August Hagberg, huvudstaden 1964
• John Barton: RSC in Playing Shakespeare, Bungay, Suffolk 1986, ISBN 0-413-54780-9
• Jan Kott.

  Shakespeare vår samtida, huvudstaden 1972, ISBN 91-27-67576-9

• Leif Zern: Älskaren samt mördaren, malm 1984, ISBN 91-7458-678-5
• Gustaf Fredén: Shakespeare inom Sven Rinman m.fl. (red): Litteraturens världshistoria: Renässansen, huvudstaden 1991, ISBN 91-1-913832-6
• Kenneth Muir: The Sources of Shakespeare's Plays, London 1977, ISBN 0-416-56270-1
• David Scott Kastan (red): A Companion to Shakespeare, Oxford 1999, ISBN 0-631-21878-5
• Ingvar Holm: Drama vid scen, Simrishamn 1981, ISBN 91-40-55601-8
• Oscar G.

  Brockett: History of the Theatre, London1982, ISBN 0-205-07661-0

• Ulla-Britta Lagerroth & Ingeborg Nordin Hennel (red): Ny svensk teaterhistoria - 1800-talets teater, huvudstaden 2007, ISBN 978-91-7844-740-4
• Georg Nordensvan: Svensk scen samt svenska artist ifrån Gustav III mot våra dagar, huvudstaden 1918
• Nils Personne: Svenska teatern, huvudstaden 1913-1927
• Gustaf Fredén: William Shakespeare - handbok mot Radioteatern, huvudstaden 1960
• Nils Molin: Shakespeare samt landet intill 1800-talets mitt, götet 1931
• Claes Rosenqvist & Kerstin Derkert (red): Den svenska nationalscenen : traditioner samt reformer vid Dramaten beneath 200 år, Höganäs 1988, ISBN 91-7024-484-7
• Alf Sjöberg: Teater liksom besvärjelse, malm 1982, ISBN 91-1-823041-5
• Claes Englund (red): Världens största teater: Riksteatern 1958-1976, Norsborg 2003, ISBN 91-85472-47-6 (inb)
• Helsingborgs stadsteater, Helsingborg 1976
• Teater inom götet 1910-1975 II, huvudstaden 1978, ISBN 91-22-00186-7
• Teater inom huvudstaden 1910-1970 II, götet 1982, ISBN 91-7174-103-8
• Teaterårsboken 1984, Jönköping 1984, ISBN 91-85472-14-X
• Teaterårsboken 1985, Jönköping 1985, ISBN 91-85472-20-4
• Teaterårsboken 1986, Jönköping 1986, ISBN 91-85472-22-0
• Teaterårsboken 1990, Jönköping 1990, ISBN 91-85472-29-8
• Teaterårsboken 1991, Jönköping 1991, ISBN 91-85472-32-8
• Teaterårsboken 1992, Jönköping 1992, ISBN 91-85472-33-6
• Teaterårsboken 1993, Jönköping 1994, ISBN 91-85472-34-4
• Teaterårsboken 1994, Jönköping 1995, ISBN 91-85472-37-9
• Teaterårsboken 1995, Jönköping 1995, ISBN 91-85472-39-5
• Teaterårsboken 1996, Jönköping 1997, ISBN 91-85472-41-7
• Teaterårsboken 1997, Jönköping 1997, ISBN 91-85472-42-5
• Teaterårsboken 1998, Jönköping 1998, ISBN 91-85472-43-3
• Teaterårsboken 2000, Jönköping 2000, ISBN 91-85472-45-X
• Teaterårsboken 2001, Norsborg 2002, ISBN 91-85472-46-8
• Svenska tidningsartiklar, skogsdunge 1975
• Svenska tidningsartiklar, skogsdunge 1976
• ArtikelSök, databas, Bibliotekstjänst, Lund
• Macbeth, programblad, Riksteaterns Örebroensemble 1975
• Macbeth, programblad, Stockholms stadsteater 1992
• Carlhåkan Larsén: Redan dem gamla grekerna, Sydsvenskan 24/4 2003
• Scendatabasen (läst 13 juli 2015)
• Macbeth, Rollboken, Dramaten (läst 13 juli 2015)
• Macbeth, Svensk mediedatabas (läst 13 juli 2015)
• Macbeth inom Internet Movie Database(engelska) (läst 13 juli 2015)
• Macbeth, Shakespearesällskapet (läst 13 juli 2015)
• Romateatern (läst 23 augusti 2015)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Originalverk

Citat

Bilder & media