Vad trodde man på i antikens grekland

Den denna plats artikeln äger källhänvisningar, dock eftersom detta saknas fotnoter existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något vilken övning likt existerar hämtad plats. (2015-11) Hjälp gärna mot tillsammans för att redigera artikeln, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

Antik grekisk religion omfattar den polyteistiskareligion liksom praktiserades inom antikens Grekland samt den kult samt dem ritualer såsom omgav vad såsom idag kallas den grekiska mytologin (för enstaka detaljer från dem enskilda grekiska gudarna titta vidare denna artikel).

Den grekiska tro saknade helig text samt fasta doktriner vilket gjorde för att nya gudar utan svårigheter kunde introduceras samt för att varken hädelse alternativt religiösa schismer existerade.

dem grekiska gudarna fanns antropomorfa samt framställs ofta inom mänsklig gestalt. detta fanns flera typer från gudar, bland annat olympiska samt ktoniska gudar, knutna mot fruktbarheten samt underjorden. Även heroer kunde existera objekt till dyrkan samt omges från enstaka personlig kult. mot detta kunna man lägga ett massiv samling från lägre gudaväsen, daimones, förknippade tillsammans med somliga abstraktioner.

Till gudarna skänkte man offer vilket inom olika kulter antingen delades mellan tillbedjarna alternativt brändes. Den grekiska tro innehöll även mysteriekulter, dem maximalt kända fanns Eleusiskulten samt Dionysoskulten.

Eftersom dem religiösa sederna inom Grekland varierade mellan olika orter samt även förändrades tillsammans med tiden kunna man lika gärna prata ifall grekiska religioner.

I antikens Grekland var gudar och gudinnor en del av vardagen

Den grekiska kulten praktiserades runt ifall inom den hellenistiska världen, detta önskar yttra inom dagens Grekland, Mindre Asiens kust, Sicilien, södra Italien samt inom grekiska kolonier inom västra Medelhavet vilket Massilia (dagens Marseille). beneath hellenistisk tidsperiod infördes grekisk kult inom Syrien samt inom Egyptens delta.

Terminologi

[redigera | redigera wikitext]

Med begreppet "religion" förutsätts idag ofta ett dimension bortom vår personlig samt enstaka tro för att gudarna kräver respekt inom utbyte mot frälsning.

eftersom grekerna saknade motsvarande term kunna detta sägas existera missvisande för att prata angående "grekisk religion". Mot denna argumentation kunna man hävda, för att termen "religion" (religio) ursprungligen ej existerar judiskt alternativt kristet, utan tillkom inom den fornromerska tro.

Varje stadsstat hade sina egna skyddsgudar, men vissa gudar var gemensamma för alla greker

Ordets ursprungsmiljö äger detta gemensamt tillsammans med den antika grekiska tro, för att den existerar ett polyteistisk tro såsom ej handlar angående "frälsning".

Visserligen användes begreppet theia tillsammans den bokstavliga betydelsen "som besitter tillsammans med gudarna för att göra" dock tillsammans med detta term syftades inte någonsin vid en panteon sanktionerat från enstaka religiös auktoritet.

ej heller föreställde man sig dem gudar man syftade vid likt nödvändigtvis goda. Gudarna associerades snarare tillsammans kaos samt eftersom närvaron från kaos fanns påtagligt betraktades gudarnas existens likt given. för att fråga ifall någon "trodde" vid enstaka gud plats därför meningslöst.

Med begreppet theous nomizein, relaterat mot nomos tillsammans betydelsen "sed" alternativt "lag", syftade man vid bara vid för att tillerkänna dem gudar såsom fanns givna deras rättmätiga lokal inom den tillvaro man delade tillsammans dem samt för att tillfredsställa gudarna tillsammans med gåvor samt offer.

Dåtida grekiska mening såsom kan användas på grund av för att återge detta svenska termen "religion" existerar eusebia (ungefär "god fromhet") samt theosebia (ungefär "fromhet gentemot gudomarna"). då den forngrekiska tro ifrågasattes från kristna vid 300-talet e.Kr., valde några från utövarna från den antika grekiska tro för att kalla den till hellenismos.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Förmodligen härstammade den tidiga grekiska tro ifrån shamaniska traditioner tillsammans med ursprung vid stäpperna inom Centralasien. Den grekiska tro fick stort påverkan vid etruskisk samt romersk tro samt den tidiga kristendomen. Den grekiska tro återhämtade sig vid sina traditioner samt bestod egentligen bara från lokala sedvänjor vid hur gudarnas skulle äras.

Dock utvecklades den samt förändrades ovan enstaka period vid flera tusen kalenderår. Exempelvis omnämner ej Homeros Dionysos såsom därför antas existera enstaka gud liksom importerats efter för att Iliaden skrivits på grund av för att sedan bli enstaka från dem viktigaste gudarna.

Den grekiska mytologin är full av berättelser om samexistensen mellan gudar och människor

Gudavärld

[redigera | redigera wikitext]

De olika grekiska folken tillbad dem tolv viktigaste gudarna (Zeus, Hera, Hestia, Poseidon, Apollon, Artemis, Afrodite, Ares, Hefaistos, Athena, gud samt Demeter – tillsammans tiden även Dionysos) dock dessa gudar kunde äga olika uppenbarelser vid olika platser. Exempelvis Atens skyddsgudinna fanns Athena; inom Sparta samt Efesos dyrkades Artemis; inom Korinth stod Afroditekulten inom centrum; inom Delfi samt Delos vördades Apollon; samt inom Olympia Zeus.

I antikens Grekland fanns ej någon klart definierad gräns mellan människans planet samt gudarnas. Gudar kunde äga kvinnor likt älskarinnor samt gudinnor kunde att ge liv heroer, detta önskar yttra halvgudar. Den grekiska mytologin existerar full från berättelser ifall samexistensen mellan gudar samt människor.

Gudarnas mor, Meter Theon, fanns tidvis objekt på grund av massiv respekt, samt identifierades tillsammans med antingen Rhea alternativt Theia.

Grekisk mytologi är en samling mytologiska berättelser som innefattar såväl svarssägner och skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser som rent sagostoff

beneath romersk tidsperiod identifierades denna även tillsammans med den lydisk-frygiska modergudinnan Kybele. Somliga gudaväsen, liksom fanns viktiga till forntida grekers vardagsliv, fanns ej objekt till legender, vilket besitter fått eftervärlden för att underskatta deras innebörd, vilket existerar fallet tillsammans med Zeus Ktesios (en hushållsande förknippad tillsammans skafferier samt lagerlokaler, ungefär motsvarande den skandinaviska tomten) samt Agathodaimon (en skyddsgud vilket man många ofta offrade alkoholhaltig mot inom start från enstaka måltid).

beneath romersk tidsperiod tillväxte tursamhetens gudinna, Tyche, inom folklig popularitet, samt verk ifrån denna period avbildar ej sällan evighets- samt tidsguden Aion.

Grekisk tro fanns ej stillastående samt oföränderlig. beneath loppet från den klassiska tiden, hellenismen samt romersk tidsperiod infogades kult från gudaväsen ifrån andra delar från medelhavsvärlden, exempelvis den trakiska gudinnan Bendis, den ursprungligen hettitiska gudinnan Hipta (Dionysos amma), den frygiske månguden Men, den egyptiska gudinnan Isis samt den grekisk-egyptiske guden Serapis.

Mytologi om Grekland, gudar och hjältar

Grekerna fanns öppna på grund av för att deras egna gudomar kunde artikel kända från andra människor beneath andra namn vid respektive lands tungomål. Denna villighet mot för att behärska "översätta" gudaväsen, brukar kallas till Interpretatio Graece (se tabell), samt detta väckte förvåning bland detta grekiska överklasskiktet inom Syrien vid 200- samt 100-talet f.Kr., då judar ej plats villiga för att låta sin gud översättas mot "Kronos", "Zeus" alternativt "Dionysos".

De grekiska filosoferna beneath senantiken infogade kosmopolitiskt gudaväsen ifrån kurera den klassiska världen inom sin panteon, samt filosofen Proklos existerar känd på grund av för att bland annat äga dyrkat den syropalestinske jordbruksguden Marnas nära sidan från dem mera välkända grekiska gudomarna.

Kultens uttryck

[redigera | redigera wikitext]

Grekiska städer ägde ett skyddsgud likt ofta tillerkändes lokala epitet likt beskrev gudens lokala natur.

Större städer kunde kosta vid sig flera tempel tillägnade olika gudar dock seden för att känna igen enskilda platser tillsammans bestämda gudar fortlevde genom bota antiken samt då olika städer krigade tillsammans med varandra relaterades kriget mot konflikter mellan olika gudar. inom mot modell Iliaden finns gott ifall modell vid detta.

Tempel samt prästerskap

[redigera | redigera wikitext]

Vem likt helst kunde betrakta enstaka område likt temenos, detta önskar yttra ett ställe var man uppfattade närheten mot gudarna liksom påtaglig samt var man praktiserade nomizein, dock andra behövde ej nödvändigtvis betrakta denna område vilket helig.

Kr fram till 300-talet e

Vid enskilda platser vilket vägskäl samt skogspartier kunde gudar från mindre innebörd samt rådare dyrkas. Utanför tempel uppfördes altare samt hermer.

Eftersom ingen religiös auktoritet avgjorde gudarnas väsen alternativt privatkulten kring dem ägde individer massiv frihet för att välja hur gudarna skulle beskrivas samt dyrkas.

Sättet för att utföra stadsstaternas respektive offer följde däremot förfädernas sedvana, vilket utgjorde ett förpliktigande norm. ingen kunde utropa sig egen mot kyrkoherde. Uppdraget liksom kyrkoherde (hiereus) alternativt prästinna (hiereiai) inom den kommunala (eller statliga) kulten plats en temporärt förtroendeuppdrag, såsom politiker tilldelades beneath begränsad eller markerad av gränser mandatperioder, samt detta fanns – utanför mysteriereligionerna – ej något livsvaraktigt prästerligt uppgift bland grekerna.

Mysteriereligionerna skilde sig ifrån den kommunala (eller statliga) kulten vid denna punkt, samt, då grekerna erfor för att egypterna ägde präster vid livstid, förmodade dem, inledningsvis felaktigt, för att egyptisk tro plats enstaka mysteriereligion.

Högtider

[redigera | redigera wikitext]

Varje stadsstat ägde sin personlig kalender tillsammans ett personlig uppsättning religiösa högtider.

tillsammans med undantag till dem olympiska spelen fanns detta ej någon religiös fest vilket firades från samtliga nära identisk situation. Greklands största ort, Aten, ägde flera sådana högtider.

I antikens Grekland fanns inte någon tydligt definierad gräns mellan människans värld och gudarnas

dem tre största fanns Dionysosfesten, Athenaspelen samt Eleusismysterierna.

Dionysosfesten firades tidigt varenda tid. Festen fanns lycklig samt energisk, samt dem såsom fanns tillsammans klädde ut sig mot gudar, vilt alternativt skogsväsen.

Athenaspelen firades mitt inom sommaren vart fjärde kalenderår. Den bestod från massor tillsammans olika sport samt enstaka offerceremoni mot gudinnan Athenas ära.

På hösten stack tiotusentals människor ifrån Athen ut inom en festtåg mot Eleusis, enstaka små ort ungefär numeriskt värde mil väster ifall Aten. var genomfördes olika ceremonier inom gudinnan Demeters samt hennes dotter Persefones ära. detta likt hände inom templet beneath festens höjdpunkt fick ingen avslöja. detta enda man vet existerar för att dem liksom deltog kände sig gladare samt enklare mot sinnes efter ceremonin.

Mysterierna ägde gett dem hoppet angående en förbättrad öde efter döden istället till för att bara sväva runt vilket skuggor inom underjorden.

Offer samt bön

[redigera | redigera wikitext]

Den grekiska bönen, euchē, inleddes från enstaka åkallan från guden följt från en utbyte alternativt ett uppgörelse samt avslutades tillsammans för att enstaka begäran framfördes.

Även inom dem grekiska hemmen ärades gudarna tillsammans med altare och/eller statyer. Fadern ägde ansvaret på grund av familjens offer mot gudarna dock kvinnor ägde egna religiösa riter.

Den vanligast förekommande sortens offer plats dryckesoffret: för att alkoholhaltig, mejeriprodukt, honungsvatten, välling, maltdryck, svavelblandat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt någon ytterligare vätska hälls ifrån ett bägare (krater) mot ett rituell skiva (patera) alternativt direkt vid marken.

Gudaväsen förväntades skilja sig åt, gällande vilka vätskor dem accepterade samt vilka ämne kärlen borde artikel tillverkade från, samt detta plats förbjudet för att offra fel slags vätska inom fel slags flaska mot somliga gudomar.

När handelskontakterna tillsammans östafrika, arabiska halvön samt Indien fördjupades, fick grekerna passage mot rökelse. beneath klassisk tidsperiod, hellenistisk tidsperiod samt romersk period plats rökelseoffer vanligt förekommande, samt inom dem orfiska hymnerna föreskrevs vilken respektive rökelse såsom förknippades tillsammans något visst gudaväsen.

Djuroffer plats ovanligare, samt endast stadsstater samt rika människor kunde bekosta stora antal djuroffer. i enlighet med grekisk sed frambars djurens hud, fett samt benknotor inom en brännoffer, medan dem offrande själva åt upp detta lagade köttet.

Orakel

[redigera | redigera wikitext]

En nödvändig sektion från kulten plats för att genom orakel försöka förutse framtiden.

massiv innebörd till den grekiska tro ägde Apollonsorakelhelgedom inom Delfi. inom templets inre stod omfalos, navelstenen, likt ansågs existera världens mitt. var fanns även Apollons orakelprästinna Pythia liksom talade inom trans. Ur hennes anförande ställde prästerna samman svar vid dem ämnen liksom ställts mot gudarna.

Myter samt filosofi

[redigera | redigera wikitext]

För grekerna plats myterna ofta liktydigt tillsammans historien.

Myterna uppfattades liksom enstaka betydelsefull sektion från grekernas identitet samt sociala ordning. Detta syns klart inom Iliaden samt Odysséen. Förhållningssättet mot myterna förändrades emellertid beneath loppet från den grekiska religionens saga, samt beneath hellenistisk samt romersk tidsperiod fanns detta vanligt för att uppfatta dem likt allegoriska berättelser.

en annat förhållningssätt, euhemerismen (uppkallad efter filosofen Euhemeros) sökte förklara dem omoraliska handlingar gudaväsen begår inom några legender, tillsammans med för att dessa legender ej handlar angående gudomarna själva, utan ifall forntida människor, såsom kommit för att associeras tillsammans med gudomarna.

Inom detta grekiska överklass-skiktet kom den lärda reflektionen ovan tro tillsammans tiden för att påverkas kraftigt från den grekiska filosofin.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.