aguetoy.pages.dev






Vad heter byggnaderna i hagaparken

Hagaparken

Hagaparken existerar ett engelskinspirerad park inom Haga inom Solna samhälle inom Stockholms län, vilket anlades vid initiativ från Gustav III, varför den även kallas Gustavianska Parken.[1] Den ligger nära Brunnsvikens västra kust samt sträcker sig ifrån Stallmästaregården inom söder (nära Stockholms innerstads norra kant) mot Frösundavik inom norr.

Gamla Haga består av en stor gård med ett flertal tillhörande byggnader, som alla återfinns i Hagaparken

I parken finns idag ett rad olika paviljonger samt tempel såsom mot modell Turkiska kiosken, Koppartälten, Kinesiska paviljongen samt Ekotemplet. var finns även Haga slott samt grunden mot en inte någonsin färdigbyggt lustslott kallat Haga slottsgrund. Parkens totala yta omfattar 144 hektar vilket ingår inom sin totalitet inom Kungliga nationalstadsparken[2].


  • vad heter byggnaderna inom hagaparken

    • Historik

    [redigera | redigera wikitext]

    Som framgår från Petrus Tillaeus landskapsbild ifrån 1733 plats trakten nära Brunnsvikens sydöstra kust inom start från 1700-talet en lantligt, naturskönt region. denna plats fanns flera utvärdshus såsom Kräftriket, Stallmästaregården, Norrbacka samt Hagalund.

    Den blivande lustparken ägde även en värdshus, såsom nedsänkt inom Gamla Haga.

    Gustav III ägde fostrats samt utbildats inom upplysningens ideal.

    Hagaparken förknippas med Gustav III som hade stora visioner för parken, många kom aldrig längre än till ritbordet

    för att leva nära naturen nedsänkt inom tiden samt en sammankomst mellan honom samt naturfilosofen Jean-Jacques Rousseau inom Paris 1771 skattade kungen särskilt högt.[3] Dåvarande kronprins Gustav (senare Gustav III) hyrde Haga gård (Gamla Haga) ovan sommaren 1767 samt fyra tid senare köpte den nyblivna kungen gården.[4] Gustav III:s strategi fanns ursprungligen för att anlägga ett mindre engelsk park nära Haga samt år 1771–1780 byggdes ett lätt park tillsammans med promenadvägar vid Brunnsvikens tre holmar.[5] enstaka strategi till denna enklare parkanläggning upprättades kring 1770 från lantmätaren Isaac Lithov.

    1785 förvärvade Gustav III även Brahelunds gård.[6] Genom detta inköp utvidgades Hagaparken mot norr mot mer än dubbel storlek.

    Haga blev ett nödvändig lokal dit Gustav III sökte sig då han behövde jobba ostört. Dit drog denne sig undan inom flera dagar inför kröningen 1771, statskuppen 1772, krigsutbrottet 1788 samt riksdagarna 1786, 1789 samt 1792.[7]

    Den nuvarande parken anlades 1780–1797.

    Arkitekterna på baksidan parken samt dess byggnader plats Fredrik Magnus Piper, Louis jean Desprez, Olof Tempelman samt Carl Christoffer Gjörwell d.y., till inredningar svarade Louis Masreliez. Även Gustav III utförde flera egna skisser både mot parken samt mot byggnaderna.[8]

    Piper fanns kungens inom England utbildade parkarkitekt samt intendent till dem kungliga lustparken.[9] 1781 presenterade han sin General-Plan af Gamla samt nya Haga Lustpark till enstaka engelsk park nära Haga.

    han redovisade även befintliga samt planerade byggnader inom generalplanen.

    Haga Park is closely associated with King Gustav III, who had grand visions for the park – many of which never made it beyond the drawing board

    enstaka betydelsefull roll till placeringen från nya byggnader spelade således kallade syftlinjer alternativt siktaxlar, likt Piper redovisade inom planen. Meningen plats för att efter lövfällningen skulle vackra byggnaderna fånga ögonen samt betraktarens nyfikenhet. beneath vinterhalvåret kunna man ifrån Turkiska kiosken samt Gamla Haga titta Kinesiska paviljongen.[10] enstaka dominant placering fick detta planerade lustslottet, Stora Haga slott (litt.

    W vid planen) tillsammans med fem syftlinjer, enstaka från dem ända ner mot Stockholms slott vid knappt fem kilometerS avstånd.

    Byggnaderna är gamla men har renoverats kontinuerligt

    Terrängen längs Brunnsvikens sydvästra kust modellerades angående på grund av för att producera mjuka övergångar mellan hagmark samt öppen mark samt mot pelouserna (de stora, sluttande gräsmattorna). detta såsom idag ser naturligt ut existerar alltså resultatet från grundlig markarbeten. Parken fick även numeriskt värde egna plantskolor. 1785 tog Johan Christian Ackermann ovan ledarskapet på grund av Hagaparkens fortsatta anläggningsarbeten.

    1787–1790 arbetade man tillsammans kanaler samt holmar samt fram mot 1800 planterades 26 000 träd.[11]

    Hagaparken existerar den sektion såsom hann färdigställas innan Gustav III blev dödad 1792. Denne ägde stora planer på grund av läka detta region, vilket undan till undan växte fram. Kungen ägde efter ett Italien-resa 1783–1784, blivit inspirerad för att utföra Haga-Brunnsviken mot en zon motsvarande Campagna Romana, därav dem italienskklingande namnen runt Brunnsviken, såsom mot modell Albano, Frescati samt Tivoli.

    Efter Gustav III död skrinlades dem stora planerna på grund av Hagaparken samt dem konstnärer likt förknippats tillsammans med Haga kunde titta fram emot en årtionde tillsammans med ett fåtal uppgift samt ekonomiska svårigheter.

    Men en del av kungens visioner hann verkställas

    på grund av ett från dem, Louis jean Desprez, väntade ren misär. han framlevde sina sista kalenderår tillsammans konstanta bekymmer för att försörja sig.[12]

    Vid Gustav III:s begravning den 14 femte månaden i året 1792 upplästes vilket man kallade Personalier, alltså vad konungen åstadkommit beneath sin statsmakt.

    inom detta nämns Haga, samt för att kungen nyttjande detta kalenderår 1770 köpta Gamla Haga likt ett tillflykt vilket även blev starten mot parken samt för att denne var skrev 1772 års regeringsform samt för att denne kallade sig Greven från Haga vid sina utrikes resor, vid slutet nämns även Haga slottsgrund, detta ofullbordade slottet;

    ”Den Park wid Hufvudstadens Tullport, var Konungen fordom sökte ett tilflygt undan twånget samt bullret: var inom ett nedsänkt samt oprydd hydda denne sammanskrivit dem Lagar, likt stadgat Hans samt Sveriges ära, samt hwarifrån han tog namnet då han vid utrikes orter bortlade Konunga-titueln, Haga tilwant sig Hans tycke genom förträffligheten af dess belägenhet samt rika tilfällen til dess förädling.

    ifall den uppmuntrande fägring hwaraf Haga prålar likasom uplifvar älskade samt tillit mot den Konungs Snille samt Hjerta, såsom der welat tilbringa nöjets samt hwilans stunder, huru blifwa icke var äfwen grundwalarne til den byggnad denne var endast hunnit lägga, rörande påminnelser af många annat denne icke hunnit at fullkomna?

    Gustav III bodde under en tid på Gamla Haga som idag består av Stora huset, Köksflygeln samt Vaktflygeln

    		„
    – Personalier, upläste nära högstsalig Konung Gustaf 3:djes begrafning den 14 femte månaden i året 1792. [13]

    Hagaparken efter Gustav III:s tid

    [redigera | redigera wikitext]

    Sedan 1800-talet existerar Hagaparken en omtyckt utflyktsmål på grund av Stockholmarna.

    för att kungliga parkerar öppnades på grund av människor fanns ett trend inom läka Europa vid denna period. 1863 sänktes vattennivån inom Brunnsviken tillsammans 1,25 meter samt dem redan grunda kanalerna söder angående Haga slott samt vid Tingsslätten förstördes. Dessa områden blev idag gräsmatta, dock man kunna kvar ana dem gamla kanalernas sträckning.

    1869 revs ett från parkens klenoder, Amor samt Psyketemplet såsom plats en kärlekstempel ritat 1788 från Louis jean Desprez inom nyantikens stil.

    År 1935 blev Hagaparken statligt byggnadsminne samt sedan 1994 ingår den inom Sveriges inledande nationalstadspark, Nationalstadsparken Stockholm-Solna. enstaka från parkens mer framträdande topografiska platser existerar den cirka 25 meter höga Frösundatoppen alternativt inom folkmun "Hagatoppen", liksom bildar parkens norra avslut.

    Toppen existerar ett återskapning från Stockholmsåsen samt består från schakt- samt rivningsmassorna ifrån rivningar beneath 1960-talet.

    Byggnaderna kläddes med monumentala entréfasader, utformade som teaterkulisser i form av orientaliska tält

    I juli 1967 ägde Parkteaterns inledande "Bellman-fest" plats tillsammans med bland annat utomhusmåltid vid den Stora Pelousen nedanför Koppartälten. detta framfördes sånglustspel samt toner inom Carl Mikael Bellmans anda. Festen firades årligen beneath cirka tio kalenderår samt lockade flera tusen gäst. Parkteatern ägde sin mobila scenvagn stationerad inom Hagaparken då den ej plats vid turné.

    Fram mot 1975 fanns även Parkteaterns måleriverkstad på denna plats ute.[14]

    Hagaparken existerar inom en sådant utsökt skick för att British Garden Society inom England utsett parken mot detta bästa exemplet inom världen vid ett engelsk park.[15][16] Haga förvaltas idag från Statens fastighetsverk samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

    Under år 1939–1944 höll Stockholms ort sin fårhjord, inom folkmun kallade Kungens får, inom Hagaparken. dem betade vid pelousen nedanför koppartälten samt plats nattetid uppstallade inom ett byggnad likt ännu kallas fårstallet.

    Panorama ovan Hagaparken samt dess tilltänkta byggnader

    [redigera | redigera wikitext]

    Byggnader inom Hagaparken inom urval

    [redigera | redigera wikitext]

    Illustrationer Namn Byggår Byggnadstyp Arkitekt Byggnadens korthistorik Övrigt
    		Amor samt Psyketemplet1788–95 Tempel Louis jean DesprezByggnaden revs 1869 En övervuxen höjd finns kvar
    		Ekotemplet1790 Lusthus Christoffer GjörwellRenoveringar 1846 samt 1993 Användes såsom Gustav III:s utematsal
    		Ekonomibyggnaden1780-tal Ekonomibyggnad Tempelman samt DesprezRenoveringar 1850 genom Georg Theodor ChiewitzErsattes 1932 från nuvarande ekonomibyggnad från Ragnar Hjorth
    		Gamla Hagaföre
    1767     		Kunglig bostad Okänd Flyttades 1785 mot nuvarande lokal Användes såsom bostad på grund av Gustav III, numera privatbostad
    		Gustav III:s paviljongtillbyggd
    1787     		Kunglig bostad Olof TempelmanRenoveringar 1840 samt 1946 Ingår inom Hagaparkens visningar
    		Haga slott1802–05 Kunglig bostad Christoffer GjörwellFrån 1966 svenska statens representationsplats Från 2010 bostad på grund av kronprinsessan Victoria samt prins Daniel
    		Stora Haga slott1786–1792 Lustslott samt konstgalleri Louis jean Desprez1792 avbryts varenda arbeten Källargrunden finns kvar, kallad "Haga slottsruin"
    		Kinesiska paviljongen1787 Lusthus Louis jean DesprezRenoveringar 1974 samt 1998 I paviljongens mitt stod en stort åttkantigt arbetsyta
    		Koppartälten1787–90 Logementsbyggnad Tempelman (planritningar), Desprez (tältfasaden) Brand 1953, uppbyggd 1964, renoveringar 1978 samt 1983 Idag matställe, kaffebar, museum samt privatbostad
    		Stora stallet1789–91 Stallbyggnad Louis jean Desprez1791 avstannar arbetena tillsammans med schaktning Idag finns ett massiv grop inom skogen samt lösbrutna klippblock
    		Turkiska kiosken1788 Kunglig rådstuga Fredrik Magnus Piper samt Louis MasreliezRenoveringar 1924 Ingår ej inom parkens visningar
    		Övre Haga1789–89 Värdshus, orangeri, stall, fähus Louis jean Desprez samt Christoffer GjörwellUtökningar vid 1840-talet genom Georg Theodor ChiewitzHuvudbyggnaden nyttjas sedan 1960-talet liksom konstnärsateljé

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Uppgiftt i enlighet med www.nationalstadsparken.orgArkiverad 14 mars 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    2. ^”Schantz, P.

      2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: The europeisk City and Green Space; London, huvudstaden, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed. Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159–174”. Arkiverad ifrån originalet den 1 juli 2018.

      https://web.archive.org/web/20180701140230/https://www.researchgate.net/publication/273141855_The_Formation_of_National_Urban_Parks_a_Nordic_Contribution_to_Sustainable_Development. Läst 1 juli 2018. 

    3. ^Elow Söderberg (1980), s. 14
    4. ^“Inan Konung Gustaf III emottog Haga, war detta, vid 1760-talet, en torp, kalladt Prest- alternativt Prosthagen, hwilket innehades samt beboddes, emot årligt arrende af 50 plåtar, utaf Lagmannen Palén, liksom ägde husen, dem Konungen af honom köpte kalenderår 1771.” (Ur Stockholms stads saga ifrån stadens anläggning mot närwarande tid, publicerad 1828)
    5. ^Elow Söderberg (1980), s.

      8

    6. ^“En sektion af Brahelunds egor tillköptes, tid 1785, af Öfwerste A. F. Wynblad, liksom utwalde stället, inom anseende mot den herrliga belägenheten utmed Brunnswiken samt dem mångfalldiga utsigterna.” (Ur Stockholms stads saga ifrån stadens anläggning mot närwarande tid)
    7. ^Jonas Nordin (2009). ”Kungens fristad: Gustav III:s dokumenterade mottagning vid Haga i enlighet med hovförtäringsräkenskaperna”. Sjuttonhundratal: Nordic yearbook for eighteenth-century studies, Uppsala: Sällskapet till 1700-talsstudier: sid. 96–101.

      ISSN1652-4772. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-31543. Läst 28 oktober 2023. 

    8. ^Hagapromenader, s. 3
    9. ^“Wid planteringarnes anläggning besitter man följt den Engelska smaken, i enlighet med framlidne Hof-Intendenten F. M. Pipers strategi, tillsammans slingrande gånger samt canaler, hwaraf ett genom fjäll existerar framsprängd.” (Ur Stockholms stads saga ifrån stadens anläggning mot närwarande tid)
    10. ^Elow Söderberg (1980), s.

      20

    11. ^”Hagapromenader” (PDF). Statens fastighetsverk. Arkiverad ifrån originalet den 5 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140105010003/http://www.sfv.se/Documents/Omradeskartor/hagapromenader.pdf. Läst 2 november 2012. 
    12. ^Nordensvan (1925), s. 87
    13. ^Göteborgs Allehanda, 1 juni 1792, sid 4
    14. ^Uppgift i enlighet med Hagaparkens parkmuseum
    15. ^Ekoparken - kunglig mark, s.

      87

    16. ^Uppgift i enlighet med www.citybackpackers.orgArkiverad 8 juni 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Webbkällor

    [redigera | redigera wikitext]

    Övriga källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Utställningar samt resultat inom Parkmuseet inom Hagaparken
    • Holm, L & Schantz, P.

      (red.) 2002. Nationalstadsparken – en experiment inom hållbar tillväxt. Studier från värdefrågor, lagtillämpning samt utvecklingslinjer. Forskningsrådet till miljö, areella näringar samt samhällsbyggande (FORMAS, Stockholm.

    • Schantz, P. 2006. The Formation of National Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development?

      In: The europeisk City and Green Space; London, huvudstaden, Helsinki and S:t Petersburg, 1850-2000 (Ed.

      Peter Clark), Historical Urban Studies Series (Eds. Jean-Luc Pinol & Richard Rodger), Ashgate Publishing Limited, Aldershot, pp. 159–174.

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]