Hästar som ligger i gravar

Sleipner existerar inom skandinavisk sagor Odens grå, starka, åttafotade ridhäst liksom är kapabel galoppera snabbare än någon ytterligare, mot samt tillsammans med snabbare än vinden. 

Sleipners åtta ben existerar något såsom vetenskapsman tror förmå stamma ifrån dem sibiriska schamanernas snabba hästar. Dessa hästar sades även äga åtta ben samt kunde liksom Sleipner besöka firmament samt underjord tillsammans sin ryttare vid ryggen.

Forskaren Mircea Eliade beskriver hur ett folkgrupp inom Sibirien trodde för att den döde bars in inom en stor byggnad för kungligheter från ett ridhäst tillsammans åtta ben.

Hästen ansågs huvud inom kulten

Förutom Sleipner, fanns detta ett massiv katalog tillsammans med andra mytologiska hästar. numeriskt värde från dem ansvarade till den viktiga uppdelningen från dygnet.

detta plats den mörka jättekvinnan mörker samt den mer ljus sonen solens tid, vilket fått plats sin ridhäst från Oden. Hrimfaxe samt Skinfaxe skulle dra sina vagnar en varv varenda dygn runt himlen. 

Ordet ridhäst existerar en gammalt mening, detta förmå exempelvis spåras vid Rökstenen inom Ödeshög inom Östergötland.

Denna runsten ristades vid talet e.v.t. dem äldsta runorna inom land existerar ifrån cirka e.v.t. detta existerade olika futharker, alltså runrader likt skapade en alfabet. inom den äldre tillsammans 24 runor bör hästrunan äga funnits. inom den yngre tillsammans 16 runor, finns r-runan, reidh alternativt ritt-runan. Den står till vagn, hastig ritt samt åska. 

Island började för att koloniseras systematiskt vid talet.

Olika hästraser något som har transporterats eller flyttats ovan tillsammans med vikingarna vid skeppen ifrån Norge, Storbritannien samt andra länder. Alþingi (Alltinget, Islands lagstiftande församling) kom snart för att förbjuda import från fler hästar, således efter kalenderår lär inga hästar äga förts in inom landet alls. således ett islandshäst liksom lämnar Island får än idag inte någonsin komma tillbaka.

Lagen gäller ännu.

detta besitter gjort för att rasen bland annat behållit sin speciella gångart tölt, vilket existerar bekväm för att rida längre sträckor i. 

Snorres Edda innehåller en stort antal hästnamn inom därför kallade namntulor. Hästarna namnges noga, liksom inom exempelvis denna vers:

Björn red Black samt Bjar Kört, Atle Glaum samt Adils Slungner,
Högne Hölkve samt Harald Fölkve, Gunnar Gote samt Sigurd Grane.

Lades inom gravar samt mossar

Arkeologiskt ämne vittnar angående för att detta nära större begravningar lades ned såväl brända liksom obrända ben ifrån hästar inom gravarna.

Hästen utgjorde detta allra viktigaste offret. Vendeltiden existerar den mellersta perioden från den yngre järnåldern samt speciellt ifrån denna tidsperiod besitter flera fynd från hästoffer hittats.

Den arabiske författaren Ahmad ibn Fadlan beskriver begravningsriterna hos nordmän, kallad ruser, inom trakterna från Volga runt kalenderår e.v.t.

numeriskt värde hästar skulle löpa sig svettiga, på grund av för att sedan skäras inom stycken samt kastas inom detta skepp var ett förmögen man skulle begravas. 

Vid Gokstadskeppet inom Norge äger bota tolv hästar följt tillsammans enstaka man in inom döden. Hästoffer besitter även hittats inom gravar var endast kvinnor begravts.

vid Island besitter gravar hittats var hästar halshuggits samt hästhuvudet placerats nära buken vid hästkroppen.

Det finns flera andra modell. nära Storsjöns kust inom Jämtland hittades Röstagravarna, var ägde numeriskt värde män fått tillsammans med sig sina hästar in inom döden. inom ett från gravarna exempelvis, nedsänkt skelettet från ett man samt inom ett grop bredvid nedsänkt ett ridhäst.

Betsel samt remtyg tillsammans med försilvrade beslag, selbåge tillsammans med bronsbeslag samt bjällror samt mot samt tillsammans broddar fanns var också. 

I grustag inom Sösdala hittades delar från en praktbetsel inom förgyllt, silver samt brons tillsammans silverinläggningar. Dessutom fanns bland annat flera sadlar. dock allt ägde huggits sönder, inspirationen mot detta är kapabel äga kommit ifrån ryttarnomader såsom hunner.

Deras hästutrustningar slogs sönder innan dem grävdes ned, vilket sågs såsom en inslag inom begravningsriterna. Artefakterna såsom hittades inom Sösdala ägde troligen förts ifrån sydöstra Europa vid talet e.v.t.

Hästarna förmå äga offrats på grund av för att underlätta den döde mannens färd mot Valhall. Den vägen skulle nämligen ridas ovan vattendrag Bifrost.

Kvinnorna antogs ta sig mot dödsriket tillsammans vagn.

En från dem flera platser var hästoffer skedde fanns nära Skedemosse vid Öland.

detta fanns enstaka kultplats nära ett helig vattensamling beneath yngre järnåldern. detta fanns oroliga århundraden samt flera hästar offrades. Skedemosse existerar enstaka från Nordeuropas största fyndplatser från offrade hästar. ovan olika hästar äger identifierats. detta handlade angående föl, ungston samt äldre hästar, hingstar såväl vilket ston. enstaka sektion ben fanns märgkluvna, vilket betydde för att dessa hästar även ägde ätits.

en hästskelett äger hittats tillsammans enstaka spetsad stör inom bålen, enstaka ytterligare ridhäst verkar äga fått ögonen utstuckna. Även hästarnas betsel offrades inom Skedemosse liksom mängder från spjut, svärd, prydnader, guldringar, figurprydda hjälmar samt brakteater (tunna mynt alternativt amuletter/hängsmycken, präglade vid en sidan). 

Det förekom även husoffer inom land tillsammans hästar.

inom Övergnista inom svensk region exempelvis, besitter ett hel ridhäst grävts ned direkt beneath golvet inom en bostad. Den hittades samt benen besitter daterats mot – e.v.t.

Hästen åts inom ett ritualiserad måltid

Flera från dem isländska sagorna tar upp hästblotet. Hästen sågs vilket detta värdefullaste offret då detta handlade angående för att blota, då den ansågs besitta översinnliga krafter även vilket död.

Hästarna dödades rituellt samt köttet kokades sedan samt åts likt religiösa handlingar. detta plats enstaka betydande sektion inom den fornnordiska tron, samt denna blotsmåltid skedde nära speciella tillfällen. 

När kristendomen kom mot Norden ansågs hästblotet existera ett icke-kristen sedvänja samt förbjöds.

inom den norska lagen Gulatings-lagen förklarades mot modell för att den likt ätit hästkött skulle ett fåtal varenda sina tillhörigheter konfiskerades samt även försättas inom exil. då Island kristnades, fordrade dock islänningarna för att ett fåtal behålla rätten för att förtära hästkött.

I Håkon den godes historia, såsom utspelar sig vid talet, vägrade ett kristen monark nära namn Håkon förtära hästkött nära detta vanliga blotet vid hösten.

han pressades mot för att utföra detta, dock fortsatte för att vägra. denne ville ej ens förtära spadet tillsammans med flottet ifrån koket. mot slut gick denne tillsammans vid för att gapa ovan ångan ifrån spadet ovan kittelhandtaget. nära julens gästabud ville dem återigen för att monark Håkon skulle blota: han gick då tillsammans med vid för att förtära några bitar hästlever.

Det förekom även hingsthetsning inom den fornnordiska kulten.

ett sådan incident berättas detta bland annat ifall inom Sagan ifall människor inom Reykjadal samt Viga-Skúta. detta antas för att dessa hingsthetsningar skedde mot Odens ära.

Religiösa kappritter inom olika former fanns även vanliga.

LÄS MER: Människans ögonkontakt vid hästen såsom helig varelse

LÄS MER: Fornnordisk tro samt asatro

LÄS MER: Vikingatiden

LÄS MER:Hästens saga inom människans tjänst

LÄS MER:Boskapsdjuren fanns livsviktiga inom detta gamla jordbrukssamhället

LÄS MER: Husdjurens innebörd på grund av människan

LÄS MER:Hur behandlar oss våra djur?

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Nämn några viktiga roller såsom hästen ägde inom den fornnordiska kulten.
    
2. Vem fanns Sleipner samt varför plats denne speciell inom den fornnordiska mytologin?
    
3. Ge modell vid hur hästoffer utfördes inom den fornnordiska kulturen.
    
4. Vad fanns speciellt tillsammans islandshästar samt deras bakgrund vid Island?
    
5. Hur påverkade kristendomens intåg hästblotet inom Norden?

Litteratur:
K.

Andersson, Järnålderns varelse – inom verklighet samt saga, Carlssons,
K. Armstrong, Myternas historia, Albert Bonniers Förlag,
S. Budiansky, The natur of the Horses – Their Evolution, Intelligence and Behaviour, Weidenfeld & Nicolson,
B. Furugren, Hästens färger, Natur & traditioner,
M. Rothstein Religionshistoria – Ritualer, sagor, Ikonografi, Bokförlaget Nya Doxa

FÖRFATTARE

Text: lotteri Mjöberg, författare 
 

Lotte Mjöberg existerar utbildad mot såväl reporter såsom pedagog samt äger universitetsstudier inom bland annat etnologi, konstvetenskap samt religionsvetenskap. 

Hon existerar författare mot flera fackböcker, bland annat Den heliga hästen - inom legender samt religioner genom årtusenden.

mot flera fackböcker, bland annat Den heliga hästen - inom legender samt religioner genom årtusenden.