Skillnad stark och svag syra

För andra betydelser, titta Syra (olika betydelser).

En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis vilket en tema likt genom dissociation förmå avge protoner (vätejoner). ifall enstaka syra tillförs mot vätska bildas enstaka sur svar, tillsammans med pH beneath 7.

Vätekloridmolekyler, HCl, som hamnar i vatten protolyseras fullständigt, det vill säga, det finns inga HCl-partiklar kvar i lösningen efter protolys

flera ämnen besitter förmågan för att inom större alternativt mindre utsträckning behärska avge protoner. Man delar in syror inom olika grupper dels beroende vid hur flera protoner dem kunna avge (en- respektive flerprotoniga syror) inom enstaka svar (oftast iakttaget inom vattenlösning), dels inom hur upphöjd grad dissociationen sker (svaga respektive starka syror).

mot modell citronsyra äger ej därför massiv tendens för att avge protoner samt betecknas därför vilket ett svag syra, medan saltsyra avger samtliga sina protoner samt betecknas därför såsom enstaka kraftfull syra. detta finns även syror likt förmå betecknas liksom medelstarka syror; enstaka sådan existerar fosforsyra.

Syrans styrka anges genom syrakonstanten, ett struktur från jämviktskonstant. enstaka svag alternativt medelstark syra förmå tillsammans tillsammans med enstaka korresponderande bas forma en buffertsystem.

Lewis- samt Brønstedsyror

[redigera | redigera wikitext]

En mer generell teori, från innebörd framför allt inom organisk kemi, besitter formulerats från Gilbert Newton Lewis.

En svag syra gör att pH i en lösning inte ökar så mycket som den borde om man på något sätt försöker öka pH

i enlighet med denna existerar ett syra enstaka elektronparsacceptor samt ett bas enstaka elektronparsdonator.

I Johannes Brønsteds teori anger protoner egentligen vätekärnor, detta önskar yttra dem protonerna kunna åtföljas från enstaka alternativt numeriskt värde neutroner, eftersom väteatomens kärna kunna äga dessa olika uppbyggnader.

eftersom väteatomen ju endast äger enstaka elektron, kommer H⁺ för att innebära ett jon utan några liksom helst elektroner. Denna lilla partikel får då speciella attribut. Bland annat förekommer den beneath normala förhållanden endast momentant såsom enskild partikel, samt tas upp många snabbt från någon bas inom närheten. därför existerar mot modell inom vattenlösning varenda avgivna protoner bundna mot vattenmolekyler vilket oxoniumjoner (även kallade hydroniumjoner):

Dessa oxoniumjoner betecknas inom protolyskemin oftast (oegentligt) liksom vätejoner.

Vanligen skiljer åt man dock ej oxoniumjoner ifrån vätejoner inom mot modell kemiska jämviktsberäkningar.

Väteklorid räknas som en mycket stark syra eftersom praktiskt taget alla protoner avges

Samtliga betraktas då likt vätejoner, H⁺ (detta existerar möjligt eftersom aktiviteten till H₂O vanligen sätts mot 1 i enlighet med konvention).

I sur svar överväger hydroniumjonerna ("vätejonerna") ovan hydroxidjonerna.

En- samt flerprotoniga syror

[redigera | redigera wikitext]

En enprotonig syra kunna endast separera inom en steg.

på grund av den enprotoniga syran äga ser dess protolys ut således här:

Till denna reaktion hör ett syrakonstant; på grund av definitionen från denna, titta beneath jämviktskonstant. modell vid enprotoniga syror existerar saltsyra, HCl, samt salpetersyra, HNO₃.

Tvåprotoniga syror dissocierar inom numeriskt värde steg.

till den tvåprotoniga syran H₂A får vi:

Kolsyra, H₂CO₃, samt svavelsyra, H₂SO₄, existerar numeriskt värde viktiga modell. detta finns även treprotoniga syror vilket dissocierar inom tre steg; fosforsyra, H₃PO₄, existerar enstaka sådan.

Om de flesta syramolekylerna avger sina protoner i en lösning med vatten, säger man att syran är stark, som exempelvis vätekloridlösningen

på grund av flerprotoniga syror behövs flera syrakonstanter på grund av för att förklara dem balans såsom råder.

Svaga samt starka syror

[redigera | redigera wikitext]

Svaga syror avger endast ett små sektion protoner, medan starka syror avger dem flesta protoner. Detta kunna man titta eftersom ett svar från väteklorid (HCl) inom vätska leder förbättrad ström än ett svar tillsammans ättiksyra (HAc) tillsammans med identisk koncentration.

detta innebär för att jonkoncentrationen inom vätekloridlösningen existerar högre eftersom praktiskt taget samtliga vätekloridmolekyler besitter avgett sina protoner. Lösningen kallas på grund av saltsyra samt innehåller nästan enbart oxoniumjoner samt kloridjoner.

Starka syror har höga K a- eller små pK a - värden, svaga syror har mycket små K a -värden eller stora pK a - värden

detta finns knappt några oprotolyserade HCl-molekyler kvar.^[1]

I ättiksyralösningen existerar detta ett många små mängd från HAc-molekylerna likt reagerat tillsammans med vattenmolekylerna samt bildar oxoniumjoner. Detta sker tillsammans samtliga svaga syror, likt exempelvis citronsyra.^[1]

Om dem flesta syramolekylerna avger sina protoner inom enstaka svar tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, säger man för att syran existerar kraftfull, liksom exempelvis vätekloridlösningen.

Väteklorid räknas likt ett många kraftfull syra eftersom praktiskt taget samtliga protoner avges. andra modell vid många starka syror existerar svavelsyra samt salpetersyra. detta existerar H₃O⁺-jonerna liksom fullfölja för att vattenlösningen får något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör attribut, detta önskar yttra lågt pH.

Tillsätter man då BTB, får lösningen enstaka citrongul färg.^[1]

Typer från syror i enlighet med kemisk struktur

[redigera | redigera wikitext]

Organiska syror

[redigera | redigera wikitext]

Organiska syror existerar organiska föreningar såsom samtidigt existerar syror. dem vanligaste, karboxylsyrorna, existerar svaga.

Andra exempel på starka syror: Salpetersyra, HNO 3

andra viktiga organiska syror existerar askorbinsyra alternativt vitamin C samt dem något starkare sulfonsyrorna.

Mineralsyror

[redigera | redigera wikitext]

Syror liksom ej existerar organiska kallas mineralsyror. dem innehåller inget kol utan existerar baserade vid andra grundämnen liksom svavel ( svavelsyra), kväve ( salpetersyra) alternativt fosfor ( fosforsyra).

Vätehalider

[redigera | redigera wikitext]

Syror likt består från enstaka väteatom bunden direkt mot ett halogenatom kallas vätehalider.

dem besitter jämförelsevis nedsänkt kokpunkt samt existerar samtliga färglösa gaser nära rumstemperatur. dem förekommer vanligen lösta inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Albert, Adrian and Serjeant, E. P. (). Ionization Constants of Acids and Bases (första upplagan).

  London: Methuen & Co Ltd&#;

• Hägg, Gunnar (). Kemisk reaktionslära: Processer samt balans inom kemisk analys (sjunde upplagan). Stockholm: Almqvist & Wiksell&#;
• Hägg, Gunnar (). Allmän samt oorganisk kemi (sjunde upplagan). Stockholm: Almqvist & Wiksell. sid.&#; ISBN &#;
• Nationalencyklopedin 18.
  Andra exempel på mycket starka syror är svavelsyra och salpetersyra

  utmärkt skrivna verk. sid.&#;6. ISBN &#;

• Sherwood, Martin (). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers.
  
  
• 



sid.&#;84,20, ISBN &#;

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]