Varför är samer inte med i talang

Det brittiska företaget Beowulf Mining önskar bygga ett gruva på grund av för att avbryta järnmalm strax utanför Jokkmokk inom Norrbottens län.

Denna historia gör sig påmind än i dag när det gäller osynliggörande av samisk mark, kultur och mänskliga rättigheter

dock enstaka gruva skulle leda mot miljöproblem samt kränka rättigheterna till detta samiska människor liksom existerar bosatt inom området samt beneath ett utdragen tidsperiod använt detta till bland annat renskötsel. på denna plats förmå ni studera mer ifall vilka konsekvenser den planerade Kallakgruvan får på grund av dem samer likt berörs.

Kort angående Kallakgruvan

Kallak (eller Gállok vid samiska) existerar namnet vid ett järnmalmsfyndighet såsom ligger några mil utanför Jokkmokk. Den således kallade Kallakgruvan skulle påverka Europas största sammanhängande naturlandskap, Laponia, såsom klassats liksom en världsarv från FN-organet UNESCO. angående gruvan byggs kommer den för att ligga ner vid marker vilket traditionellt hör mot urfolket samerna, var fjällsamebyarna Jåhkågasska samt Sirges besitter sina vinterbetesmarker på grund av renar, samt var samer utanför samebyar bor samt verkar.

Järnmalm existerar ett massiv exportvara samt landet existerar EU:s inflytelserik järnmalmsproducent. till snart tio kalenderår sedan provborrade detta brittiska företaget Beowulf Mining inom området samt hittade järnmalmsfyndigheter.

Många samer har flyttat från Sápmi på grund av jobb eller relationer, men också på grund av klimatförändringar och markexploatering som exempelvis gruvetablering, skogsbruk eller vindkraft

Bolaget ansökte därefter angående status hos Bergsstaten (som existerar en särskilt beslutsorgan liksom bland annat ansvarar på grund av för att handlägga ärenden liksom rör processen att extrahera eller ta ut något från mineraler) på grund av för att erhålla öppna enstaka gruva samt avbryta järnmalmen inom marken.

Vad sker just nu?

Sedan provbrytningen besitter detta pågått flera grundlig handläggningsprocesser. Bergsstaten besitter beviljat status till Beowulf Mining för att avbryta järnmalm (så kallad koncession). dock Länsstyrelsen, likt bland annat ansvarar på grund av för att titta vid vilka konsekvenser gruvor får till miljön samt renskötseln inom dem områden dem planeras, äger gjort ett ytterligare evaluering än Bergsstaten.

När Länsstyrelsen ej existerar överens tillsammans med Bergsstaten ifall brytningstillstånd således hamnar ärende hos regeringen. Sedan äger ärende till Kallakgruvan legat hos regeringen, liksom inom den närmsta tiden väntas fatta beslut ifall järnmalm bör erhålla brytas alternativt ej.

Berätta varför

eftersom den planerade gruvan ligger inom anslutning mot en världsarv därför äger regeringen även begärt in en yttrande ifrån UNESCO, såsom inom juni bedömde för att ett gruva skulle äga massiv, alternativt väldigt massiv, effekt vid världsarvet. ifall Beowulf Mining beviljas tillåtelse från regeringen måste dem bland annat ansöka angående miljötillstånd hos mark- samt miljödomstolen på grund av för att påbörja gruvprojektet.

Hur påverkar Kallakgruvan samers rättigheter?

Gruvor står till merparten från miljöavfallet inom landet samt leder ofta mot allvarliga miljöproblem.

Du är nöjd över den svenska minoritetslagen, men är kritisk till att hur den tillämpas i praktiken

angående Kallakgruvan anläggs kommer den erhålla massiv effekt vid dem samer liksom lever samt verkar inom området. Samisk kulturell överlevnad vid sikt samt sedvänja näringar förutsätter ett nära relation mot omkringliggande marker samt markanvändning. Därför erkänns detta samiska människor, tillsammans tillsammans med andra urfolk, särskilda rättigheter på grund av för att ej diskrimineras inom förhållande mot resten från samhället.

Samiska företrädare såsom Civil Rights Defenders samarbetar tillsammans med äger berättat för att detta kommer bli svårt för att gå vidare bedriva renskötsel inom området.

Rasism mot samer kan se ut på olika sätt och uttrycks på både individ- och samhällsnivå

mot modell kommer ett från dem flyttleder vilket används skäras från, vilket utför detta svårt för att förflytta renar ifrån en betesområde mot en annat. Betesområdena skulle även minska, vilket medför för att den sammanlagda födan till renarna reducerar. Dessutom innebär enstaka gruva andra störningsmoment på grund av renar, således vilket trafikbuller samt damm inom luften, samt fler djurkollisioner.

Då samebyn endast besitter riktig för att bedriva renskötsel inom sitt geografiska plats existerar detta svårt för att flytta renskötseln mot andra marker.

Rasism mot urfolk har skapat spänningar och ojämlikheter som även i dag påverkar samhällen i hela världen

Sammanfattningsvis skulle enstaka gruva förstöra på grund av den sedvänja, naturbetesbaserade renskötseln samt utgöra hinder på grund av samtliga samer lokalt för att behålla samt förbättra sin traditioner – mänskliga rättigheter likt existerar grundlagsskyddade.

Därtill besitter dem samer såsom berörs från den planerade gruvan väldigt små kraft för att påverka dem beslut angående tillåtelse vilket behövs till för att öppna enstaka gruva.

Samebyarna besitter riktig för att erhålla resultat ifall vilket såsom sker, samt för att yttra sig, dock dem besitter ingen riktig för att bestrida. Samer utanför samebyar äger ingen riktig för att föra sin mål inom processen eftersom deras urfolksstatus allmänt ej erkänns från rättssystemet inom kontext liksom rör markanvändning.

Att detta samiska människor ej äger påverkan ovan beslutsprocesser likt påverkar dem existerar något vilket FN gång vid gång gett land vass bedömning på grund av. således sent vilket inom slutet från uppmanade FN:s rasdiskrimineringskommitté landet för att ompröva en tillåtelse till ett nickelgruva inom Rönnbäcken, utanför Tärnaby inom Västerbottens län.

Kommittén uppmanade även land för att titta ovan minerallagen sålunda för att den går inom linje tillsammans med samernas ställning eller tillstånd såsom urfolk samt ger formulering till den internationella standarden på grund av urfolks påverkan, fritt informerat förhandssamtycke.

Vad besitter svenska staten på grund av ansvar?

Amnesty Sápmi har samtalat med Marie B Hagsgård om samiska rättighetsfrågor

Det samiska människor existerar sedan erkänt vilket en urfolk inom land. detta utför för att svenska staten besitter ett skyldighet för att uppfylla internationella åtaganden ifall mänskliga rättigheter på grund av urfolk. Sveriges ansvar äger slagits fast från Högsta domstolen, liksom inom en uppmärksammat fall var Girjas sameby vann enstaka historisk seger mot svenska staten, bland annat hänvisade mot FN:s urfolksdeklaration.

Grundläggande urfolksrättigheter, exempelvis korrekt mot nation samt dricksvatten samt effekt, regleras inom ett rad konventioner vilket den svenska staten existerar bunden från. Även genom sitt historiska bruk från mark besitter detta samiska människor förvärvat ett riktig mot markanvändning. Rätten för att bedriva renskötsel, jaktverksamhet samt fiske existerar enstaka egendomsrätt vilket skyddas från grundlagen (regeringsformen).

i enlighet med grundlagen besitter varenda myndigheter samt övrig samhällsverksamhet ett skyldighet för att främja samers tillfälle för att behålla samt förbättra sin tradition.

Att samers rättigheter kränks inom samband tillsammans gruvprocesser existerar en återkommande bekymmer inom landet. Kallakgruvan existerar bara en modell från flera vilket visar för att land besitter en struktur liksom ej tar tillräcklig hänsyn mot samers rättigheter.

Läs mer angående svenska statens ansvar inom vårt uttalande ifall Kallakgruvan.

Samer utsätts för rasism och diskriminering på grund av sin etniska tillhörighet eller identitet

Vad fullfölja Civil Rights Defenders på grund av för att påverka beslutet?

Civil Rights Defenders arbetar sedan flera kalenderår på grund av för att samers rättigheter bör erhålla genomslag inom landet, en sysselsättning oss utför inom samarbete tillsammans en samisk expertråd bestående från representanter på grund av samiska organisationer samt enskilda samiska aktivister.

inom vårt jobb till oss ett kontinuerlig dialog tillsammans svenska politiker angående bland annat juridiken kring samers rättigheter.

oss arbetar även till för att forma opinion samt informera allmänheten. inom juni ägde oss mot modell en sammanträde tillsammans FN:s särskilda rapportör på grund av urfolksrättigheter, José Fransisco Calí Tzay, samt diskuterade bland annat den planerade Kallakgruvan. på denna plats kunna ni studera mer ifall arbetet.

Läs mer

Här är kapabel ni studera mer ifall hur planerade gruvor påverkar samers rättigheter: