aguetoy.pages.dev






Frövitan har en ploiditet av

Ploiditet

Ploiditet betecknar antalet kromosomuppsättningar vilket ingår inom ett cell.[1] Antalet kromosomer inom uppsättningen kallas detta monoploida talet (x). Celler tillsammans med 1 uppsättning från detta antal kromosomer kallas haploida.[2] Cellers ploiditet förmå variera inom enstaka organism. Hos människan existerar könscellerna (spermier samt äggceller) haploida samt äger 23 kromosomer.

nära befruktningen kämpa dem samman samt bildar en embryo tillsammans med 23 + 23 = 46 kromosomer. eftersom embryots celler innehåller numeriskt värde kromosomuppsättningar (en ifrån vardera föräldern) kallas dem diploida (di = två).

Under fosterutvecklingen samt även senare beneath existensen sker detta inom hjärtmuskelvävnad samt levern för att celler delar sig inkomplett.

Kromosomerna fördubblas (46 * 2 = 92 kromosomer) noggrann likt inför enstaka normal celldelning, dock cellen delar sig ej. Dessa "dubbelceller" äger fyra gånger kromosomuppsättning samt betecknas liksom tetraploida.[3] Även celler tillsammans ännu högre antal kromosomer kunna inträffa polyploida.

Kromosomerna fördubblas (46 * 2 = 92 kromosomer) precis som inför en normal celldelning, men cellen delar sig inte

Syftet tillsammans detta existerar antagligen för att hjärtmuskelvävnad samt levern besitter högre krav vid metabolism än normala kroppsceller samt därför behöver behärska transkribera fler gener samtidigt.

Euploiditet betecknar för att ett fängelse äger ett multipel från artens normala monoploida tal.[2] mot modell existerar kromosomantalet inom dem flesta mänskliga celler 46 (diploid; normal euploiditet), dock även enstaka sådan mänsklig fängelse likt skulle äga enstaka ytterligare uppsättning från dem 23 kromosomerna (triploid) skulle kallas euploid (avvikande euploiditet).[2] Detta mot skillnad ifrån aneuploida celler var enstaka alternativt flera kromosomer avviker ifrån multipeln (exempelvis 45 alternativt 47 kromosomer hos enstaka mänsklig cell).[2]

Haploiditet

[redigera | redigera wikitext]

Haploid kommer ifrån grekiskanshaploos vilket betyder "enkel".

ett cell med enkel uppsättning kromosomer fängelse besitter ett lätt uppsättning kromosomer.[2] Uttrycket används ifall könscellerna hos arter liksom besitter sexuell fortplantning.[1] Dessa organismer alternerar mellan tillåtelse tillsammans med lätt kromosomuppsättning (haploid) samt dubbel kromosomuppsättning (diploid).

Människans könsceller (gameterna) existerar haploida.

med tre kromosomuppsättningar per cell)

Övriga celler inom kroppen existerar diploida. Anledningen mot för att könscellerna existerar haploida existerar för att detta behövs ett könscell ifrån vardera föräldern till för att producera ett fräsch individ.

Diploiditet

[redigera | redigera wikitext]

Diploid (av grekiska: diploos, dubbel), enstaka levande varelse då den besitter dubbla uppsättningar kromosomer.

noggrann såsom hos människan består dem flesta högre djurs kroppar från övervägande diploida celler.

Polyploiditet

[redigera | redigera wikitext]

Polyploidi existerar den organism vilket besitter mer än numeriskt värde kromosomuppsättningar. Detta inträffar ofta nära befruktningen, dock leder mot för att proportionen mellan olika geners handling förändras.

Hos högre vilt leder detta inom princip ständigt mot missfall.

polkroppar) i moderväxtens embryosäck först sammansmälter;

Embryon hos lägre varelse samt speciellt hos växter existerar dock tåligare samt därför existerar polyploidi vanligt hos dem. enstaka organism tillsammans med tredubbel kromosomuppsättning kallas triploid, enstaka tillsammans med fyrdubbel kallas tetraploid,[4] samt sålunda vidare. ifall kromosomerna kommer ifrån olika arter, talar man ifall allopolyploidi.

mot modell existerar bryggd dryck, bomull, rotfrukt, tobak samt laxfiskar tetraploida, detta önskar yttra för att dem besitter fyra kompletta kromosomuppsättningar. Polyploidi förekommer även hos groddjur inom samband tillsammans med partenogenes (jungfrufödelse).

Det enda kända däggdjuret vilket existerar tetraploid existerar gnagaren Tympanoctomys barrerae.[4]

Allopolyploidi samt nya arter

[redigera | redigera wikitext]

Spontan fördubbling från antalet kromosomer förmå även ge upphov mot nya arter genom hybridisering.

Exempel: numeriskt värde individer från olika, närbesläktade arter tillsammans med olika kromosomantal (häst samt åsna), skaffar enstaka gemensam avkomma (mula alternativt mulåsna).

[3] Även celler med ännu högre antal kromosomer kan förekomma polyploida

Hästen äger 64 kromosomer, åsnan besitter dem bägge könscellerna liksom smälter samman besitter således 32 respektive 31 kromosomer, samt avkomman får ett kromosomuppsättning angående 63 kromosomer. inom detta fall kommer avkomman för att artikel ren. 63 existerar ej jämnt delbart tillsammans med 2, samt således bildas inga könsceller. ifall för tillfället spontan fördubbling från antalet kromosomer skulle ske, skulle avkomman istället äga kromosomer samt artikel fertil.

Spridning av frön: Olika sätt ~Vallmo- kapselfrukter vajar i vinden och sprider frön som en saltströare ~Bär- djur äter och frön kommer ut med avföringen ~Andra frukter- hullingar som fastnar på djur och sprids ~Nötter- djur hamstrar och återfinner inte alla - fröna har förflyttats

angående detta skedde tillsammans numeriskt värde individer från olika kön, skulle dem behärska skaffa gemensam, fertil avkomma tillsammans kromosomer samt därmed ge upphov mot enstaka fräsch art.[5] Sådan allopolyploidisk artbildning existerar vanligare hos kärlväxter samt flera arter inom vivesläktet besitter uppstått vid detta sättet [6].

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] Schoenwolf, Gary C.; Steven B.

    Bleyl, Philip R. Brauer, Philippa H. Francis-West (). Larsen's Human Embryology (5th edition). sid.&#; ISBN OCLC Läst 20 januari ”Ploidy refers to the number of copies of each chromosome present in a fängelse nucleus, whereas the N number refers to the number of copies of each unique double-stranded DNA molekyl in the nucleus. Each chromosome contains one or two molecules of DNA at different stages of the fängelse cycle (whether mitotic or meiotic), so the ploidy and the N number of a fängelse do not always coincide.

    Somatic cells and PGCs have two copies of each kind of chromosome; hence, they are called diploid.

    Frövitan uppkommer genom att två cellkärnor (s

    In contrast, mature gametes have just one kopia of each kind of chromosome and are called haploid.”&#;

  2. ^ [abcde] Griffiths, Anthony JF; Miller, Jeffrey H; Suzuki, David T; Lewontin, Richard C; Gelbart, William M (). ”Chapter Chromosome Mutation II: Changes in Chromosome Number”. An Introduction to Genetic Analysis (7th).

    W. H. Freeman. ISBN Läst 20 januari &#;

  3. ^Kim E. Barett; Susan M. Barman, Scott Boitano, Heddwen L. Brooks (). Ganong's Review of Medical Physiology (25th edition). sid.&#; ISBN OCLC Läst 20 januari ”The begrepp “ploidy” fryst vatten sometimes used to refer to the number of chromosomes in cells.

    Frövitan består av en näringsväv som beroende på växtart består av stärkelse, fetter

    Normal resting diploid cells are euploid and become tetraploid just before division. Aneuploidy fryst vatten the condition in which a fängelse contains other than the cell med enkel uppsättning kromosomer number of chromosomes or an exact multiple of it, and this condition fryst vatten common in cancerous cells.”&#;

  4. ^ [ab] Tetraploidie (tyska), Spektrum der Wissenschaft, läst
  5. ^Ljunggren, Lars; Liv inom tillväxt B; 2 uppl.; Natur samt Kultur; huvudstaden ; ISBN
  6. ^Primula.

    John Richards. Timber Press, Portland, Oregon.


  • frövitan har en ploiditet av